1Darum bist du unentschuldbar - wer du auch bist, o Mensch -, wenn du richtest. Denn worin du den andern richtest, darin verurteilst du dich selbst, weil du, der Richtende, dasselbe tust. (Mt 7,2)2Wir wissen aber, dass Gottes Gericht über alle, die solche Dinge tun, der Wahrheit entspricht.3Meinst du etwa, o Mensch, du könntest dem Gericht Gottes entrinnen, wenn du die richtest, die solche Dinge tun, und dasselbe tust wie sie?4Oder verachtest du den Reichtum seiner Güte, Geduld und Langmut? Weißt du nicht, dass Gottes Güte dich zur Umkehr treibt? (Röm 9,22; 2Petr 3,9; Weis 11,23; Weis 15,1)5Weil du aber starrsinnig bist und dein Herz nicht umkehrt, sammelst du Zorn gegen dich für den Tag des Zornes, den Tag der Offenbarung von Gottes gerechtem Gericht. (Jes 13,9; Zef 1,14)6Er wird jedem vergelten, wie es seine Taten verdienen: (Ps 62,13; Mt 16,27; 2Kor 5,10)7Denen, die beharrlich Gutes tun und Herrlichkeit, Ehre und Unvergänglichkeit erstreben, gibt er ewiges Leben,8denen aber, die selbstsüchtig sind und nicht der Wahrheit gehorchen, sondern der Ungerechtigkeit, widerfährt Zorn und Grimm.9Not und Bedrängnis wird das Leben eines jeden Menschen treffen, der das Böse tut, zuerst den Juden, aber ebenso den Griechen;10doch Herrlichkeit, Ehre und Friede werden jedem zuteil, der das Gute tut, zuerst dem Juden, aber ebenso dem Griechen; (Röm 1,16; Röm 3,9)11denn es gibt bei Gott kein Ansehen der Person. (Apg 10,34; 1Petr 1,17)12Denn die ohne das Gesetz sündigten, werden auch ohne das Gesetz zugrunde gehen, und die unter dem Gesetz sündigten, werden durch das Gesetz gerichtet werden. (Röm 3,19)13Denn nicht die sind vor Gott gerecht, die das Gesetz hören, sondern die das Gesetz tun; die werden für gerecht erklärt werden. (Mt 7,21; Jak 1,22)14Denn wenn Heiden, die das Gesetz nicht haben, von Natur aus das tun, was im Gesetz gefordert ist, so sind sie, die das Gesetz nicht haben, sich selbst Gesetz. (Apg 10,34)15Sie zeigen damit, dass ihnen die Forderung des Gesetzes ins Herz geschrieben ist; ihr Gewissen legt Zeugnis davon ab, ihre Gedanken klagen sich gegenseitig an und verteidigen sich -16an jenem Tag, an dem Gott, wie ich es in meinem Evangelium verkünde, das, was im Menschen verborgen ist, durch Jesus Christus richten wird. (1Kor 4,5; 2Kor 5,10)17Wenn du dich aber Jude nennst, dich auf das Gesetz verlässt und dich Gottes rühmst, (Jes 48,1)18seinen Willen kennst und, belehrt aus dem Gesetz, zu beurteilen weißt, worauf es ankommt;19wenn du dir zutraust, Führer zu sein für Blinde, Licht für die in der Finsternis, (Jes 42,6; Jes 49,6)20Erzieher der Unverständigen, Lehrer der Unmündigen, da du im Gesetz die Verkörperung von Erkenntnis und Wahrheit besitzt. -21Du belehrst also andere Menschen, aber dich selbst belehrst du nicht? Du predigst: Du sollst nicht stehlen! und du stiehlst? (Mt 23,3)22Du sagst: Du sollst die Ehe nicht brechen! und brichst sie? Du verabscheust die Götzenbilder, begehst aber Tempelraub?23Du rühmst dich des Gesetzes, entehrst aber Gott durch Übertreten des Gesetzes.24Denn euretwegen wird unter den Heiden der Name Gottes gelästert, wie geschrieben steht. (Jes 52,5)25Die Beschneidung ist nämlich nützlich, wenn du das Gesetz befolgst; übertrittst du jedoch das Gesetz, so bist du trotz deiner Beschneidung zum Unbeschnittenen geworden. (1Kor 7,19; Gal 5,2)26Wenn aber der Unbeschnittene die Forderungen des Gesetzes beachtet, wird dann nicht sein Unbeschnittensein als Beschneidung angerechnet werden? (Gal 5,6)27Der leiblich Unbeschnittene, der das Gesetz erfüllt, wird dich richten, weil du trotz Buchstabe und Beschneidung ein Übertreter des Gesetzes bist.28Denn Jude ist nicht, wer es nach außen hin ist, und Beschneidung ist nicht, was sichtbar am Fleisch geschieht, (Röm 9,6)29sondern Jude ist, wer es im Verborgenen ist, und Beschneidung ist, was am Herzen durch den Geist, nicht durch den Buchstaben geschieht. Der Ruhm eines solchen Juden kommt nicht von Menschen, sondern von Gott. (5Mo 30,6; Jer 9,25; Hes 44,7; Röm 7,6; Phil 3,3)
1Men även om Gud en dag ska straffa dessa människor, har du ingen rätt att döma andra, vem du än är. Om du dömer en annan för det han gör, dömer du ju samtidigt dig själv, eftersom du handlar på samma sätt som han. Det finns ingen ursäkt för dig som dömer!2Vi vet att Gud är rättvis när han dömer de människor som lever på det här viset.3Men du som dömer dina medmänniskor, du tror väl inte att Gud bara ska döma andra, och ha överseende med dig, trots att du handlar precis likadant?4Underskatta inte Gud, när han på grund av sin godhet och sitt tålamod inte straffar dig genast! Inser du inte att han genom sin godhet vill få dig att vända om till honom?5Om du envist vägrar att vända om till Gud, gör du ditt straff värre på domens dag, för på den dagen ska det visa sig att Gud dömer alla rättvist.6Då ska var och en få lön efter sina gärningar.7Gud ska ge evigt liv åt dem, som utan att tröttna, fortsätter att göra det goda och söker härlighet, ära och odödlighet tillsammans med Gud.8Men han ska i sin vrede straffa dem som bara tänker på sig själva, och som istället för att göra det som är rätt, lever i ondska.9Nöd och ångest ska drabba varje människa som gör det onda. Det ska drabba judarna, som först fick höra Guds budskap, men också alla andra folk.10På samma sätt ska härlighet, ära och frid ges till var och en som gör det goda. Det ska ges till judarna, som först fick höra Guds budskap, men också till alla andra folk.11Gud behandlar alla lika.12Gud ska straffa alla folk för deras synder, även om de inte känner till Moses lag[1], som Gud gav till judarna. Men han ska också straffa judarna för deras synder, eftersom de har fått hans lag.13Det räcker nämligen inte med att känna till lagen för att bli skuldfri inför Gud, man måste också följa den.14Bara judarna har fått Guds lag nedskriven. Men när andra folk, utan att känna till lagen, ändå lyder det som står i den, förstår vi att de mycket väl vet skillnaden mellan gott och ont.15De visar genom sina handlingar att lagen är skriven i deras hjärtan. Deras samveten talar ju genast om för dem om de handlar rätt eller fel.16Att det är så, kommer att visa sig den dag då Jesus Kristus på Guds befallning ska döma oss alla efter våra innersta tankar och motiv. Detta är det budskap jag har fått från Gud.
Judarna och Moses lag
17Ni som är judar litar på den lag ni har fått från Gud och är stolta över ert speciella förhållande till honom.18Ni säger att ni känner Guds vilja och vet hur man bör handla, eftersom ni har fått lära er vad som står i Moses lag.19Ni anser er kunna peka ut Guds väg för de blinda och vara ett ljus för dem som lever i andligt mörker.20Ni vill vägleda de oförståndiga och undervisa dem som är omogna, för ni tror att lagen har gett er den fullständiga kunskapen om vad som är rätt och fel.21Ja, ni undervisar andra men inte er själva! Ni säger till andra att de inte ska stjäla, men ni är själva tjuvar.22Ni säger att det är fel att vara otrogen i äktenskapet, men ni är själva otrogna. Ni säger att man inte ska tillbe avgudar, men ni plundrar avgudatemplen för att tjäna pengar.23Ni är stolta över att ha Moses lag men drar skam över Gud genom att bryta den.24Det står ju i Skriften[2]: ”Andra folk hånar Gud på grund av er.”25Ni judar som håller ert förbund med Gud genom att omskära[3] era pojkar, har bara nytta av denna ceremoni om ni samtidigt lyder hela Moses lag. Men om ni inte gör det, då är ni inte ett dugg bättre än människor från andra folk, som inte omskär sina pojkar.26Om någon från ett sådant folk lyder lagen, skulle den personen då inte få privilegiet att tillhöra Guds eget folk?27Jo, och på domens dag ska den person, som inte är omskuren rent fysiskt men ändå följer lagen, anklaga er judar, som omskär era pojkar och har fått lagen men inte följer den.28Alla som kallar sig judar tillhör alltså inte Guds eget folk, för det har inget med den fysiska omskärelsen att göra.29Nej, den som vill tillhöra Guds eget folk måste ha ett rätt förhållande till Gud. Det verkliga tecknet på att man tillhör Guds folk, den verkliga omskärelsen, är inte det bokstavliga, fysiska ingreppet som Moses lag talar om, utan det handlar om att Guds Ande får förvandla hjärtat. Och den som har varit med om en sådan förvandling blir ärad av Gud, inte av människor.