Zjevení Janovo 16 | Český ekumenický překlad

Český ekumenický překlad

— Hrůzy sedmi nádob

1 A slyšel jsem mocný hlas ze svatyně, jak praví sedmi andělům: „Jděte a vylejte těch sedm nádob Božího hněvu na zem!“ 2 První anděl šel a vylil svou nádobu na zem: a zlé, zhoubné vředy padly na lidi označené znamením dravé šelmy a klekající před jejím obrazem. 3 Druhý vylil svou nádobu na moře: a změnilo se v krev jako krev zabitého a všechno živé v moři zahynulo. 4 Třetí vylil svou nádobu na řeky a prameny vod: a změnily se v krev. 5 Tu jsem slyšel, jak praví anděl, který má moc nad vodami: „Spravedlivý jsi, Bože, svatý, který jsi a kterýs byl, že jsi vynesl tento rozsudek: 6 těm, kdo prolili krev svatých a proroků, dal jsi pít krev; stalo se jim po zásluze!“ 7 A od oltáře jsem slyšel hlas: „Ano, Pane Bože všemohoucí, pravé a spravedlivé jsou tvé soudy.“ 8 Čtvrtý anděl vylil svou nádobu na slunce: a byla mu dána moc spalovat lidi svou výhní. 9 Lidé hynuli nesmírným žárem a proklínali Boha, který má moc nad takovými pohromami; ale neobrátili se, aby mu vzdali čest. 10 Pátý anděl vylil svou nádobu na trůn šelmy: a v jejím království nastala tma, 11 lidé se bolestí hryzali do rtů a trýzněni vředy rouhali se nebeskému Bohu, ale neodvrátili se od svých činů. 12 Šestý anděl vylil svou nádobu na velikou řeku Eufrat: a její voda vyschla, aby byla připravena cesta králům od východu slunce. 13 A hle, z úst draka i z úst dravé šelmy a z úst lživého proroka vystoupili tři nečistí duchové, podobní ropuchám. 14 Jsou to duchové ďábelští, kteří činí zázračná znamení. Vyšli ke králům celého světa, aby je shromáždili k boji v rozhodující den všemohoucího Boha. 15 „Hle, přicházím nečekaně jako zloděj! Blaze tomu, kdo bdí a střeží svůj šat, aby nechodil nahý a nebylo vidět jeho nahotu!“ 16 Shromáždili ty krále na místo zvané hebrejsky Harmagedon. 17 Sedmý anděl vylil svou nádobu do ovzduší a z chrámu od trůnu zazněl mocný hlas: „Stalo se!“ 18 A rozpoutaly se blesky, hřmění a burácení, a nastalo hrozné zemětřesení, jaké nebylo, co je člověk na zemi; tak silné bylo to zemětřesení. 19 A to veliké město se roztrhlo na tři části a města národů se zřítila. Bůh se rozpomenul na veliký Babylón a dal mu pít z poháru vína svého trestajícího hněvu. 20 Všechny ostrovy zmizely, po horách nezůstalo stopy, 21 na lidi padaly z nebe kroupy těžké jako cent; a lidé proklínali Boha za pohromu krupobití, protože ta pohroma byla strašná.

Nya Levande Bibeln

od Biblica

1 Jag hörde nu en mäktig röst från det allra heligaste i templet säga till de sju änglarna: ”Gå och töm de sju skålarna med Guds vrede över jorden.” 2 Då gick den första ängeln bort och tömde sin skål över jorden, och svåra och plågsamma bölder slog upp på de människor som bar odjurets^[1] märke och tillbad dess bild. 3 Den andra ängeln tömde sin skål över havet, och vattnet blev då som blodet från en död människa, och allt som levde i havet dog. 4 Den tredje ängeln tömde sin skål över floderna och vattenkällorna, och även de förvandlades till blod. 5 Sedan hörde jag hur ängeln som hade makten över vattnet sa: ”Rättvis är du som finns till och alltid har funnits, du Helige som har fällt denna dom. 6 Jordens invånare har dödat profeterna som framfört ditt budskap, och de människor som tillhör dig, och de har låtit deras blod rinna på jorden. Därför har du gett dem blod att dricka. Det är ett straff de har förtjänat.” 7 Och jag hörde en röst från altaret i templet säga: ”Ja, Herre Gud, du som har all makt, dina domar är sanna och rättvisa.” 8 Sedan tömde den fjärde ängeln sin skål över solen, och den fick då tillåtelse att bränna människorna med sin eld. 9 Och när människorna brändes av den våldsamma hettan förbannade de Gud som hade makt att sända sådana plågor, men ingen ångrade sin synd och vände om till Gud och gav honom äran. 10 Sedan tömde den femte ängeln sin skål över odjurets maktcentrum, och då täcktes hans rike av mörker. Och människorna bet sönder sina tungor av smärta 11 och förbannade himlens Gud för sina plågor och sina bölder, men de ångrade inte sina onda handlingar och vände om till Gud. 12 Den sjätte ängeln tömde sin skål över den stora floden Eufrat, och den torkade ut, så att vägen öppnades för makthavarna från östern. 13 Och jag såg tre onda andar som såg ut som paddor, och de kom fram ur drakens mun, ur odjurets mun och ur den falska profetens^[2] mun. 14 Dessa demoniska andar som kan utföra under, gick ut till världens alla makthavare och övertalade dem att samla sig till strid mot Herren Jesus, på den stora dag, då Gud, som har all makt, ska döma världen. 15 ”Lyssna”, säger Jesus, ”Jag kommer lika oväntat som en tjuv! Lycklig är den som håller sig vaken och har sina kläder färdiga, så att han inte behöver gå naken och skämmas när människorna ser honom.”^[3] 16 Och de onda andarna samlade världens alla makthavare på en plats som på hebreiska kallas Harmagedon^[4]. 17 Till slut tömde den sjunde ängeln sin skål över luften, och då hördes en mäktig röst från tronen i det allra heligaste i templet, och den sa: ”Det är gjort!” 18 Och det blixtrade och mullrade av åska, och det blev en stor jordbävning som var så kraftig att ingen människa någonsin sett något liknande. 19 Den stora staden delades i tre delar, och många städer runt om i världen störtade samman. Gud glömde inte den stora staden Babylons synder, utan lät staden tömma bägaren med hans glödande vredes vin. 20 Alla öar försvann och bergen fanns inte mer. 21 Det föll också enorma hagel på omkring 40 kilo från himlen ner på människorna. Och människorna förbannade Gud för haglet, eftersom det var en så fruktansvärd plåga.