1 Tehdy bude království nebeské, jako když deset družiček vzalo lampy a vyšlo naproti ženichovi.2 Pět z nich bylo pošetilých a pět rozumných.3 Pošetilé vzaly lampy, ale nevzaly si s sebou olej.4 Rozumné si vzaly s lampami i olej v nádobkách.5 Když ženich nepřicházel, na všechny přišla ospalost a usnuly.6 Uprostřed noci se rozlehl křik: ‚Ženich je tu, jděte mu naproti!‘7 Všechny družičky procitly a dávaly do pořádku své lampy.8 Tu řekly ty pošetilé rozumným: ‚Dejte nám trochu oleje, naše lampy dohasínají!‘9 Ale rozumné odpověděly: ‚Nemůžeme, nedostávalo by se nám ani vám. Jděte raději ke kupcům a kupte si!‘10 Ale zatímco šly kupovat, přišel ženich, a které byly připraveny, vešly s ním na svatbu; a dveře byly zavřeny.11 Potom přišly i ty ostatní družičky a prosily: ‚Pane, pane, otevři nám!‘12 Ale on odpověděl: ‚Amen, pravím vám, neznám vás.‘13 Bděte tedy, protože neznáte den ani hodinu.
— Podobenství o hřivnách
14 Bude tomu, jako když člověk, který se chystal na cestu, zavolal své služebníky a svěřil jim svůj majetek;15 jednomu dal pět hřiven, druhému dvě, třetímu jednu, každému podle jeho schopností, a odcestoval.16 Ten, který přijal pět hřiven, ihned se s nimi dal do podnikání a vyzískal jiných pět.17 Tak i ten, který měl dvě, získal jiné dvě.18 Ten, který přijal jednu, šel, vykopal jámu a ukryl peníze svého pána.19 Po dlouhé době se pán těch služebníků vrátil a začal účtovat.20 Přistoupil ten, který přijal pět hřiven, přinesl jiných pět a řekl: ‚Pane, svěřil jsi mi pět hřiven; hle, jiných pět jsem jimi získal.‘21 Jeho pán mu odpověděl: ‚Správně, služebníku dobrý a věrný, nad málem jsi byl věrný, ustanovím tě nad mnohým; vejdi a raduj se u svého pána.‘22 Přistoupil ten se dvěma hřivnami a řekl: ‚Pane, svěřil jsi mi dvě hřivny; hle, jiné dvě jsem získal.‘23 Jeho pán mu odpověděl: ‚Správně, služebníku dobrý a věrný, nad málem jsi byl věrný, ustanovím tě nad mnohým; vejdi a raduj se u svého pána.‘24 Přistoupil i ten, který přijal jednu hřivnu, a řekl: ‚Pane, poznal jsem tě, že jsi tvrdý člověk, sklízíš, kde jsi nesel, a sbíráš, kde jsi nerozsypal.25 Bál jsem se, a proto jsem šel a ukryl tvou hřivnu v zemi. Hle, zde máš, co ti patří.‘26 Jeho pán mu odpověděl: ‚Služebníku špatný a líný, věděl jsi, že žnu, kde jsem nezasel, a sbírám, kde jsem nerozsypal.27 Měl jsi tedy dát mé peníze peněžníkům, abych přišel a to, co mi patří, si vybral s úrokem.28 Vezměte mu tu hřivnu a dejte tomu, který má deset hřiven!29 Neboť každému, kdo má, bude dáno a přidáno; kdo nemá, tomu bude odňato i to, co má.30 A toho neužitečného služebníka uvrhněte ven do temnot; tam bude pláč a skřípění zubů.‘
— O posledním soudu
31 Až přijde Syn člověka ve své slávě a všichni andělé s ním, posadí se na trůnu své slávy;32 a budou před něho shromážděny všechny národy. I oddělí jedny od druhých, jako pastýř odděluje ovce od kozlů,33 ovce postaví po pravici a kozly po levici.34 Tehdy řekne král těm po pravici: ‚Pojďte, požehnaní mého Otce, ujměte se království, které je vám připraveno od založení světa.35 Neboť jsem hladověl, a dali jste mi jíst, žíznil jsem, a dali jste mi pít, byl jsem na cestách, a ujali jste se mne,36 byl jsem nahý, a oblékli jste mě, byl jsem nemocen, a navštívili jste mě, byl jsem ve vězení, a přišli jste za mnou.‘37 Tu mu ti spravedliví odpovědí: ‚Pane, kdy jsme tě viděli hladového, a nasytili jsme tě, nebo žíznivého, a dali jsme ti pít?38 Kdy jsme tě viděli jako pocestného, a ujali jsme se tě, nebo nahého, a oblékli jsme tě?39 Kdy jsme tě viděli nemocného nebo ve vězení, a přišli jsme za tebou?‘40 Král odpoví a řekne jim: ‚Amen, pravím vám, cokoliv jste učinili jednomu z těchto mých nepatrných bratří, mně jste učinili.‘41 Potom řekne těm na levici: ‚Jděte ode mne, prokletí, do věčného ohně, připraveného ďáblu a jeho andělům!42 Hladověl jsem, a nedali jste mi jíst, žíznil jsem, a nedali jste mi pít,43 byl jsem na cestách, a neujali jste se mne, byl jsem nahý, a neoblékli jste mě, byl jsem nemocen a ve vězení, a nenavštívili jste mě.‘44 Tehdy odpovědí i oni: ‚Pane, kdy jsme tě viděli hladového, žíznivého, pocestného, nahého, nemocného nebo ve vězení, a neposloužili jsme ti?‘45 On jim odpoví: ‚Amen, pravím vám, cokoliv jste neučinili jednomu z těchto nepatrných, ani mně jste neučinili.‘46 A půjdou do věčných muk, ale spravedliví do věčného života.“
1Jesus fortsatte: ”Då Gud kommer för att regera över alla folk, ska det bli som i den här berättelsen:[1] Tio unga flickor, som var tärnor vid ett bröllop, tog sina oljelampor och gick ut för att möta brudgummen.2-4Fem av dem var kloka och tog med sig krukor med extra olja till sina lampor. De andra fem var oförståndiga och glömde att ta med sig olja.5När brudgummen sedan dröjde, blev de så trötta att de la sig ner och somnade.6Men vid midnatt väcktes de av ett rop: ’Brudgummen kommer! Kom ut och välkomna honom!’7Alla flickorna skyndade sig genast upp och gjorde i ordning sina lampor.8Men de fem som inte hade någon extra olja, tiggde och bad att de andra skulle dela med sig, eftersom deras lampor slocknade.9Då svarade de andra: ’Vi har inte så mycket att det räcker till er också. Gå iväg till dem som säljer olja och köp det ni behöver!’10Men medan de var borta och köpte olja, kom brudgummen. De som var beredda fick då följa med honom in till bröllopsfesten, och porten låstes.11Efter en stund kom de fem andra tillbaka och ställde sig utanför porten och ropade: ’Herre, Herre, öppna för oss!’12Men då ropade han tillbaka: ’Gå er väg! Jag försäkrar att jag inte känner er!’13Håll er därför vakna och var beredda, för ni vet inte vilken dag eller timme jag kommer tillbaka.
Berättelsen om de tre förvaltarna
14När jag kommer tillbaka, blir det nämligen som i den här berättelsen om en man som reste utomlands: Mannen samlade sina tjänare och gav dem i uppdrag att förvalta hans förmögenhet medan han var borta.15Till den ene gav han fem säckar med guldmynt[2], till den andre två säckar och till den tredje en säck, allt efter deras förmåga. Sedan reste han.16Mannen som hade fått fem säckar med guldmynt började genast köpa och sälja och tjänade snart ihop fem säckar till.17Mannen som hade fått två säckar med guldmynt gjorde likadant och tjänade ihop två säckar till.18Men den man som hade fått bara en säck med guldmynt gick och grävde en grop i marken och gömde sin herres pengar, så att de skulle vara i säkert förvar.19Efter en lång tid kom deras herre tillbaka från resan och kallade på männen och bad dem redovisa vad de hade gjort med pengarna.20Den man som hade fått fem säckar med guldmynt kom då och gav honom tio säckar tillbaka och sa: ’Herre, du gav mig fem säckar med guldmynt. Här har jag tjänat ihop fem till.’21’Bra!’, sa hans herre. ’Du är en god och pålitlig tjänare. Du har troget förvaltat den lilla summa du fick. Därför ska du få ansvar för mycket mer. Kom in och dela glädjen med mig!’22Sedan kom den man fram som hade fått två säckar med guldmynt, och han rapporterade: ’Herre, du gav mig två säckar med guldmynt att förvalta, och jag har tjänat ihop två till.’23’Bra!’, sa hans herre. ’Du är en god och pålitlig tjänare. Du har troget förvaltat den lilla summa du fick. Därför ska du få ansvar för mycket mer. Kom in och dela glädjen med mig!’24Till sist kom den man fram som bara hade fått en säck med guldmynt, och han sa: ’Herre, jag vet att du är en hård man. Du skördar där du inte har sått och samlar ihop sådant du inte planterat.25Därför vågade jag inte ge mig in i några affärer, utan grävde ner pengarna i jorden. Här får du dem tillbaka!’26Men hans herre svarade: ’Du är en lat och oduglig tjänare! Om du visste att jag tänkte kräva mer tillbaka än du hade fått,27borde du åtminstone ha satt in mina pengar på banken, så att jag hade fått ränta på dem.28Ta ifrån honom pengarna och ge dem till mannen som fick ihop tio säckar med guldmynt.29För den som rätt använder det han har fått ska få mer, och han ska leva i överflöd. Men den ansvarslöse ska bli fråntagen till och med det lilla han har.30Kasta ut den odugliga tjänaren i mörkret här utanför. Där ska man gråta av ångest och förtvivlan.’ ”
Den slutliga domen
31Jesus fortsatte: ”När jag, Människosonen[3], kommer i kunglig makt tillsammans med alla mina änglar, då ska jag sätta mig på min tron för att regera.32Alla folk ska samlas inför mig, och jag ska dela människorna i två grupper, som när en herde skiljer fåren från getterna.33Fåren ska jag ställa på min högra sida och getterna på min vänstra.34Sedan ska jag, kungen, säga till dem som står på min högra sida: ’Kom alla ni som min Far har räddat för evigt. Gå in i den nya värld[4] som ända från jordens skapelse har gjorts i ordning åt er.35Jag var hungrig, och ni gav mig mat. Jag var törstig, och ni gav mig vatten. Jag var en främling, och ni öppnade era hem för mig.36Jag var naken, och ni gav mig kläder. Jag var sjuk, och ni tog hand om mig. Jag var i fängelse, och ni besökte mig.’37Då kommer de som har följt Guds vilja att fråga: ’Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig mat, eller törstig och gav dig något att dricka?38När såg vi dig som främling och hjälpte dig, eller naken och gav dig kläder?39När såg vi dig sjuk eller i fängelse och besökte dig?’40Och kungen ska svara dem: ’Jag försäkrar er, att när ni gjorde detta för någon av mina minsta bröder och systrar[5], då gjorde ni det för mig!’41Efter det ska kungen vända sig till dem som står på den vänstra sidan och säga: ’Gå bort från mig alla ni som är dömda att straffas. Gå bort till den eviga eld som har gjorts i ordning åt djävulen och hans änglar.42Jag var hungrig, men ni gav mig ingen mat. Jag var törstig, men ni gav mig inget att dricka.43Jag var främling, men ni vägrade att ge mig husrum. Jag var naken, men ni gav mig inga kläder. Jag var sjuk och i fängelse, men ni besökte mig inte.’44Då kommer de också att fråga: ’Herre, har vi någonsin sett att du var hungrig eller törstig, eller att du var en främling, eller att du var naken eller sjuk eller i fängelse utan att vi hjälpte dig?’45Och kungen ska svara dem: ’Jag försäkrar er, att när ni vägrade att hjälpa någon av mina minsta, då vägrade ni också att hjälpa mig.’46Och de ska gå bort till evigt straff, men de som följde Guds vilja ska leva för evigt.”