— Pád krále babylónského - Stíny padlých vítají posměškem mrtvého krále, který jim za života naháněl hrůzu.
1 Hospodin se slituje nad Jákobem a znovu vyvolí Izraele. Dá jim odpočinout v jejich zemi, přidruží se k nim i bezdomovec a připojí se k domu Jákobovu.2 Národy je totiž samy dovedou na jejich místo a Izraelův dům je dostane do dědictví v Hospodinově zemi jako otroky a otrokyně. Tak zajmou ty, kdo je prve zajali, a budou panovat nad svými poháněči. 3 V den, kdy ti dá Hospodin odpočinout od tvého trápení a nepokoje, od tvrdé otročiny, jíž jsi byl zotročen,4 proneseš o babylónském králi pořekadlo: „Jak pominul poháněč, jak pominula knuta!“ 5 Hospodin polámal hůl svévolníků, žezlo vládců, 6 jež zběsile bilo národy ranami bez ustání, hněvivě vládlo pronárodům nezkrotným pronásledováním. 7 V míru odpočala celá země, všechno zvučně plesá. 8 I cypřiše se radují nad tebou i libanónské cedry od chvíle, kdy jsi padl: „Už nevstane ten, kdo nás kácel!“ 9 I nejhlubší podsvětí je kvůli tobě rozrušeno, čeká na tvůj příchod, probudilo kvůli tobě přízraky všech vojevůdců země. Všechny krále pronárodů přimělo vstát ze svých trůnů. 10 Ti všichni se ozvou a řeknou tobě: „Také jsi jako my pozbyl síly? Už jsi nám podoben! 11 Do podsvětí byla svržena tvá pýcha, hlučný zvuk tvých harf. Máš ustláno na hnilobě, přikrývku máš z červů.“ 12 Jak jsi spadl z nebe, třpytivá hvězdo, jitřenky synu! Jak jsi sražen k zemi, zotročovateli pronárodů! 13 A v srdci sis říkal: „Vystoupím na nebesa, vyvýším svůj trůn nad Boží hvězdy, zasednu na Hoře setkávání na nejzazším Severu. 14 Vystoupím na posvátná návrší oblaků, s Nejvyšším se budu měřit.“ 15 Teď jsi svržen do podsvětí, do nejhlubší jámy! 16 Kdo tě uvidí, budou se dívat a divit: „To je ten muž, který zneklidňoval zemi a otřásal královstvími? 17 Svět měnil v poušť, bořil jeho města, vězně nikdy nepropouštěl domů.“ 18 Všichni králové pronárodů, všichni leží slavně ve svých hrobkách, 19 ale tebe pohodili mimo hrob jak ohavný výhonek; jsi jako šatem přikryt zavražděnými, porubanými mečem, svrženými do kamenité jámy, jsi jak pošlapaná mršina, 20 nebudeš připojen k nim v hrobě. Vždyť jsi ničil vlastní zemi, vlastní lid jsi vraždil. O potomstvu zlovolníků nebude navěky zmínky. 21 „Připravte jeho synům jatky pro nepravost otců! Nepovstanou, nezmocní se země a svět nezaplní městy.“ 22 „Já povstanu proti nim, je výrok Hospodina zástupů, vymýtím jméno Babylónu i pozůstatek po něm, nástupce i následníka, je výrok Hospodinův.23 Proměním jej v hnízdiště sýčků a ve slatiny, vymetu jej pometlem zkázy, je výrok Hospodina zástupů.“
— Proti Asýrii - Hospodin pojal neodvratné rozhodnutí zlomit moc Asýrie.
24 Hospodin zástupů přisáhl: „Jak jsem si předsevzal, tak se stane, a pro co jsem se rozhodl, to se uskuteční: 25 Rozdrtím Ašúra ve své zemi, rozšlapu ho na svých horách a z nich sejmu jeho jho. Z ramene jim bude sňato jeho břímě.“ 26 To je rozhodnutí učiněné o celé zemi a to je paže napřažená proti všem pronárodům. 27 Když Hospodin zástupů rozhodl, kdo to zruší? Jeho paže je napřažena, kdo ji odvrátí?
— Proti Pelišteji - Ani Pelištea neujde zkáze.
28 V roce, kdy zemřel král Achaz, byl zjeven tento výnos: 29 „Neraduj se, celá Pelišteo, že je polámána hůl, která tě bije, neboť z hadího kořene vzejde bazilišek a jeho plodem bude létající ohnivý had. 30 Prvorození nuzných budou mít pastvu a ubožáci budou odpočívat v bezpečí. Tvůj kořen však umořím hladem a pozůstatek tvého lidu zajde. 31 Kvílej, bráno! Křič, město! Celá Pelištea bude v zmatku. Neboť od severu se už valí dým a nikdo nezůstává stranou svých shromaždišť.“ 32 Co odpovědět poslům toho pronároda? Hospodin založil Sijón, k němu se přivinou utištění jeho lidu.
1Men Herren ska förbarma sig över israeliterna, för de är fortfarande hans utvalda. Han ska föra dem tillbaka hem, så att de än en gång kan bosätta sig i Israels land. Många nationer ska komma och förena sig med dem där och bli deras trogna vänner.2Världens nationer ska hjälpa dem att återvända. De som kommer för att bo i landet ska bli deras tjänare. De som gjorde Israels folk till slavar ska själva bli slavar. Israel kommer att regera över sina fiender!3Den underbara dag när Herren ger sitt folk vila från sorg och fruktan, från slaveri och bojor,4ska du håna kungen i Babylon och säga: "Du, din förtryckare! Äntligen har du fått vad du förtjänar!5Herren har krossat ditt ogudaktiga välde och gjort slut på din onda regim.6Du förföljde mitt folk. I ditt raseri gav du det slag efter slag, och du höll folken i ditt skoningslösa grepp. Du var våldsam i din tyranni.7Men nu har äntligen hela jorden kommit till ro och är stilla! Hela världen sjunger!8Till och med skogens träd, cypresser och Libanons cedrar, sjunger och jublar: Din makt är krossad. Ingen kan längre störa oss. Äntligen har vi fått fred."9Dödsrikets invånare trängs för att möta dig när du kommer till dem. Världshärskare och jordens mäktigaste kungar, som varit döda länge, reser sig från sina platser för att få träffa dig.10Med en mun ropar de: "Nu är du lika svag som vi!"11Din makt och styrka är borta. Den har begravts med dig. All skön musik i ditt palats har tystnat. Din bädd är förruttnelse och ditt täcke är maskar!12Vilket fall från himlen är inte detta, du morgonstjärna och son av gryningen! Du som en gång kuvade nationer har blivit störtad från din tron.13Du sa för dig själv: "Jag ska stiga upp till himlen och regera över änglarna. Jag ska bestiga den högsta tronen och regera från gudaförsamlingens berg långt uppe i norr.14Jag ska bli lik den Högste."15Men i stället ska du kastas ner i dödsriket, längst ner i avgrunden.16Alla där kommer att stirra på dig och fråga: "Kan detta vara den som fick jorden och världens alla kungadömen att darra?17Kan detta vara han som förvandlade hela jorden till en öken och lade dess största städer i ruiner och som inte hade någon barmhärtighet med sina fångar?"18Folkens kungar ligger med ära i sina gravar,19men din kropp kastas ut som en avbruten gren. Du ligger i en öppen grav, täckt av de döda som stupat i striden. Du ligger som ett kadaver på vägen och trampas ner av hästarnas hovar.20Det kommer inte att resas något monument över dig för du har förstört ditt land och slagit ihjäl ditt folk. Din son ska inte efterträda dig som kung.21Slå ihjäl barnen till denne syndare. Låt dem inte resa sig. Låt dem inte inta landet eller bygga upp världens städer på nytt.22"Jag har själv rest mig mot honom", säger Herren, "och jag ska förhindra att hans barn eller barnbarn någonsin kommer att sitta på Babylons tron.23Jag ska göra Babylon till en sumpmark och ett tillhåll för nattfåglar. Jag ska sopa landet med ödeläggelsens kvast", säger Herren, härskarornas Gud.24Herren har svurit att göra detta! Detta är hans syfte och plan:25"Jag har beslutat att bryta ner den assyriska armén, när den är i Israel, och krossa den mot mina berg. Mitt folk ska inte längre behöva vara deras slavar.26Detta är min plan för hela jorden, och jag ska utföra den genom min väldiga makt, som sträcker sig över hela världen.27Herren, härskarornas Gud, har själv talat, och vem kan ändra hans planer? När han räcker ut sin hand för att göra något, vem kan då stoppa honom?"
Profetia över filisteerna
28Detta budskap kom till mig samma år som kung Ahas dog:29Gläd er inte, ni filisteer, över att den kung som besegrade er är död. Det är sant att den piska som slog er är sönderbruten, men hans son kommer att bli ett ännu värre gissel för er än han själv någonsin var! Ormen ska föda ännu en orm, en stingande giftorm!30De fattigaste bland fattiga ska få vad de behöver. De ska få ro och vila! Men dig och dina ättlingar ska jag utplåna med hungersnöd och krig.31Gråt och jämra er, ni filisteernas städer, för ni är dömda. Hela er nation kommer att drabbas. En vältränad armé ska falla över er från norr som ett mörkt moln.32Vad ska vi säga till deras sändebud? Jo, tala om för dem att Herren har grundat Jerusalem och att han har beslutat att de fattiga bland hans folk ska få ta sin tillflykt inom dess murar.