1 Kéž byste ode mne snesli trochu nerozumu – ano, snášejte mne!2 Vždyť vás žárlivě střežím Boží žárlivostí; zasnoubil jsem vás jedinému muži, abych vás jako čistou pannu odevzdal Kristu.3 Obávám se však, aby to nebylo tak, jako když had ve své lstivosti oklamal Evu, aby totiž vaše mysl neztratila nevinnost a neodvrátila se od upřímné oddanosti Kristu.4 Když někdo přijde a zvěstuje jiného Ježíše, než jsme my zvěstovali, nebo vám nabízí jiného ducha, než jste dostali, nebo jiné evangelium, než jste přijali, klidně to snášíte!5 Mám však za to, že nejsem v ničem pozadu za těmi veleapoštoly!6 I když mi chybí výmluvnost, poznání mi nechybí; to jsme vám pokaždé a v každém ohledu ukázali. 7 Nebo jsem se snad dopustil hříchu, když jsem sám sebe ponižoval, abyste vy byli vyvýšeni, že jsem vám totiž evangelium zvěstoval zadarmo?8 Jiné církve jsem okrádal, když jsem od nich přijímal podporu, abych mohl sloužit vám.9 Když jsem byl u vás a měl jsem nedostatek, nikomu jsem nebyl na obtíž, neboť čeho se mi nedostávalo, doplnili bratří, kteří přišli z Makedonie. Ve všem jsem jednal a budu jednat tak, abych pro vás nebyl břemenem.10 Jakože je při mně pravda Kristova, tato moje chlouba nebude v achajských končinách umlčena!11 Proč na tom trvám? Snad proto, že vás nemám v lásce? Bůh ví, že mám!12 Ale jak to dělám, budu dělat i nadále; nechci dát příležitost těm, kdo by se rádi chlubili, že si počínají jako my.13 Jsou to falešní apoštolové, nepoctiví dělníci, přestrojení za apoštoly Kristovy.14 A není divu, vždyť sám satan se převléká za anděla světla;15 není tedy nic překvapujícího na tom, že se jeho služebníci převlékají za služebníky spravedlnosti. Jejich konec bude jako jejich skutky! 16 Opakuji: ať si nikdo nemyslí, že jsem tak nerozumný! Ale i kdyby si to někdo o mně myslel: přijměte mne i jako nerozumného, dovolte mi, abych se také já něčím maličko pochlubil.17 Co teď říkám, neříkám ve jménu Páně, nýbrž jako z nerozumu, v této roli vychloubače.18 Když se tak mnozí chlubí vnějšími věcmi, pochlubím se i já.19 Vy, kteří jste tak rozumní, rádi snášíte nerozumné.20 Ochotně snášíte, když vás někdo zotročuje, když vás někdo vyjídá, když vás obírá, když vás přezírá, když vás bije do tváře.21 Musím přiznat, že na něco takového jsem příliš slabý! Ale čeho se odváží někdo jiný – teď mluvím jako z nerozumu – toho se odvážím i já.22 Oni jsou Hebrejci? Já také! Jsou Izraelci? Já také! Jsou potomky Abrahamovými? Já také!23 Jsou služebníky Kristovými? Odpovím obzvlášť nerozumně: já tím víc! Namáhal jsem se usilovněji, ve vězení jsem byl vícekrát, ran jsem užil do sytosti, smrti jsem často hleděl do tváře.24 Od Židů jsem byl pětkrát odsouzen ke čtyřiceti ranám bez jedné,25 třikrát jsem byl trestán holí, jednou jsem byl kamenován, třikrát jsem s lodí ztroskotal, noc a den jsem jako trosečník strávil na širém moři.26 Častokrát jsem byl na cestách – v nebezpečí na řekách, v nebezpečí od lupičů, v nebezpečí od vlastního lidu, v nebezpečí od pohanů, v nebezpečí ve městech, v nebezpečí v pustinách, v nebezpečí na moři, v nebezpečí mezi falešnými bratřími,27 v námaze do úpadu, často v bezesných nocích, o hladu a žízni, v častých postech, v zimě a bez oděvu.28 A nadto ještě na mne denně doléhá starost o všechny církve.29 Je někdo sláb, abych já nebyl sláb spolu s ním? Propadá někdo pokušení, abych já se tím netrápil?30 Mám-li se chlubit, pochlubím se svou slabostí!31 Bůh a Otec Pána Ježíše, požehnaný na věky, ví, že nelžu.32 Místodržitel krále Arety dal hlídat brány města Damašku, aby se mne zmocnil,33 byl jsem však v koši spuštěn otvorem v hradbách, a tak jsem unikl jeho rukám.
1Jag hoppas ni står ut med att jag talar som en dåre en stund till. Ja, det gör ni säkert!2Det var jag som såg till att ni bildligt talat blev förlovade med Jesus Kristus. Och på uppdrag av Gud vakar jag nu svartsjukt över er, så att jag en dag kan överlämna er till Kristus som en brud som har varit honom trogen hela tiden.3Men jag är rädd för att ni ska bli vilseledda och lockas att överge den uppriktiga troheten mot Kristus, precis som Eva blev lurad av ormens övertalningsförmåga.[1]4Om någon kommer och berättar något annat om Jesus än det jag berättade för er, så accepterar ni det ju utan att blinka. Och om någon vill få er att ta emot en annan ande än den ni en gång fick, eller kommer med ett nytt budskap om räddning, så är ni genast med på noterna.5Men jag anser mig inte på något sätt underlägsen dessa väldiga sändebud som kommer med sina falska budskap.6Jag kanske inte är tränad i talekonst som de är, men jag känner väl till det jag talar om. Det har jag redan bevisat för er gång på gång och på många olika sätt.7Men ni kanske skulle ha ansett mig mera värd om jag hade krävt er på ersättning, som dessa sändebud gör? Nu respekterade jag istället er och berättade Guds glada budskap gratis.8Jag plundrade andra församlingar och lät dem underhålla mig, för att jag skulle kunna hjälpa er.9När jag var hos er och inte hade något att leva av, bad jag er inte att försörja mig. Istället kom några troende män från Makedonien och gav mig det jag behövde. Nej, jag har aldrig krävt er på ersättning, och kommer heller aldrig att göra det.10Den stoltheten ska ingen i provinsen Achaia[2] få ta ifrån mig, det lovar jag inför Kristus, han som lever i mig.11Men varför vägrar jag då att ta emot ersättning? Är det för att jag inte älskar er? Jo, det vet Gud att jag gör.12Anledningen är att jag inte vill att dessa falska sändebud ska kunna skryta över att de är lika duktiga som jag.13Gud har aldrig sänt dessa män. De är bedragare, som har lurat er att tro att de är sändebud åt Kristus.14Men det är inget att förvåna sig över. Satan själv förklär sig ju till en ljusets ängel.15Därför är det inte konstigt om hans tjänare också låtsas göra Guds vilja. Men de ska en dag få det straff som deras onda handlingar förtjänar.
Paulus prövningar som sändebud
16Jag ber er än en gång att inte tro att jag helt har tappat förståndet. Men om ni tar mig för en dåre, så lyssna ändå, så att jag får skryta på samma sätt som de falska sändebuden gör.17Att skryta är verkligen inget som Herren Jesus har bett mig göra. Nej, det är rena dårskapen.18Men eftersom dessa falska sändebud skryter med vilka de är, och med vad de gör, så måste också jag göra det.19Och trots att ni anser er vara så kloka, lyssnar ni ju mer än gärna till deras dårskap.20Ni accepterar att de gör er till sina slavar, att de äter er ur husen, att de tar makten över er, att de trycker ner er och förnedrar er.21Ja, jag skäms över att behöva medge att jag inte har varit lika kraftfull som de. Men när det gäller att skryta med vem man är, och med vad man gör, då har jag lika mycket att komma med som dessa falska sändebud. Förlåt om jag nu talar som en dåre igen.22De skryter över vilka de är: De är judar, men det är jag med. De hör till Israels folk, men det gör jag med. De är ättlingar till Abraham, men det är jag med.23De skryter över allt de gör för Kristus – och nu talar jag som om jag helt hade mist förståndet ‑ men jag har gjort mer för Kristus än de flesta. Jag har arbetat hårdare än andra, suttit i fängelse oftare än andra, blivit slagen, jag vet inte hur många gånger, och har ofta varit nära att dö.24Fem gånger har jag fått 39 piskrapp av judarna.[3]25Tre gånger har jag blivit slagen av romarna med spö. En gång har jag stenats. Tre gånger har jag lidit skeppsbrott. Ett helt dygn har jag drivit omkring på öppna havet.26Jag har ofta varit ute på resor, där jag har mött faror på floder och blivit utsatt för rövare. Jag har förföljts både av mitt eget folk och av andra folk. Jag har varit utsatt för faror i städer, i öknar, på havet och bland falska efterföljare till Kristus.[4]27Jag har arbetat och slitit och ofta vakat hela nätter. Jag har varit hungrig och törstig och har ofta fått svälta. Jag har frusit och gått omkring i utslitna kläder.28Och ovanpå allt detta har jag varje dag haft bekymmer för hur det ska gå för alla församlingar.29Om någon har en svag tro, blir jag påmind om hur svag och beroende jag är av Gud. Och om någon överger sin tro på Jesus, plågas jag som av eld.30Ja, om jag nu måste skryta, vill jag skryta över alla dessa händelser som visar min egen svaghet.31Och Gud själv, som är Far till vår Herre Jesus och ska hyllas i evighet, kan intyga att jag inte har ljugit om något.32Här är ännu ett exempel på vad jag har fått vara med om: När jag var i Damaskus lät kung Aretas landshövding sätta ut vakter vid stadsportarna för att arrestera mig.33Men de troende firade ner mig i en korg från en öppning i stadsmuren, så att jag räddades undan landshövdingen.