1När jag sedan tittade upp, såg jag en dörr som stod öppen till himlen. Och rösten som jag först hade hört, den som lät som en kraftig trumpetstöt, talade till mig och sa: ”Kom hit upp, så ska jag visa dig vad som måste hända i framtiden!”2I samma ögonblick kom Guds Ande över mig och jag såg en tron i himlen och någon som satt på den.3Han som satt på tronen gnistrade som en ädelsten, likt jaspis och karneol. Kring tronen var en regnbåge som lyste som smaragd,4och i en ring runt tronen stod 24 andra troner, där det satt 24 himmelska ledare. De var alla klädda i vita kläder, och hade kransar av guld på sina huvuden.5Från tronen kom det blixtar och mullrande åska, och alldeles framför tronen brann sju facklor, som representerar Guds sjufaldiga[1] Ande.6Framför tronen låg något som liknade ett hav av glas, klart som kristall. Fyra levande varelser som hade fullt med ögon både framtill och baktill, stod mitt framför, mitt bakom och på båda sidor om tronen.7Den första av dessa varelser såg ut som ett lejon, den andra liknade en ung tjur, den tredje hade en människas ansikte, och den fjärde var som en flygande örn.8Varje varelse hade sex vingar och var helt täckt med ögon, till och med på insidan av vingarna. Dag och natt säger de utan uppehåll:”Helig, helig, helig är Herren Gud, han som har all makt, han som finns till, alltid har funnits och alltid kommer att finnas.”9Och när dessa levande varelser ärar och hyllar och tackar honom som sitter på tronen och som lever i evighet,10faller de 24 himmelska ledarna ner och tillber inför honom som sitter på tronen och som lever i evighet. Och de 24 himmelska ledarna kastar sina kransar av guld framför tronen och säger:11”Vi hyllar dig, vår Herre och Gud, för du är värd att bli ärad. Du är mäktig, och du har skapat allt. Ja, genom din vilja skapades det och finns till.”
1Potom som videl dokorán otvorené dvere do neba a ten istý hlas, ktorý predtým prehovoril ku mne a znie ako trúbenie poľnice, zasa na mňa zavolal: „Vystúp sem hore a ukážem ti, čo sa má stať v budúcnosti!“2Ihneď som upadol do vytrženia a videl som na nebi trón a na ňom sedieť kohosi,3kto sa skvel ako jaspis alebo karneol. Nad trónom sa klenula smaragdovozelená dúha.4Okolo trónu bolo dvadsaťštyri kresiel a na nich sedelo dvadsaťštyri starcov v bielych rúchach a so zlatými vencami na hlavách.5Z trónu šľahali blesky a zaznievali hlasy a hromy. Pred trónom horelo sedem fakieľ, predstavujúcich sedem Božích duchov,6a rozprestieralo sa more trblietavé ako krištáľ. Pri samom tróne a okolo trónu boli štyri živé bytosti plné očí vpredu i vzadu.7Prvá bytosť vyzerala ako lev, druhá sa ponášala na letiaceho orla.8A každá z tých štyroch bytostí mala šesť krídel a na nich plno očí, ktoré hľadeli von i dovnútra. Bez prestania vo dne v noci volali: „Svätý, svätý, svätý Pán, Boh všemohúci, ktorý bol, ktorý je a ktorý príde!“9A zakaždým, keď tie bytosti vzdajú česť, slávu a vďaku tomu, ktorý sedí na tróne a žije na veky vekov,10padá tých dvadsaťštyri starcov na kolená pred tým, ktorý sedí na tróne, a klaňajú sa tomu, ktorý žije na veky vekov, hádžu vence pred trón a volajú:„Tebe, Pane a Bože náš,patrí všetka sláva, česť i moc!Ty si stvoril všetko,z tvojej vôle všetko vznikloi trvá.“