1Sedan började Jesus undervisa nere vid sjön igen. Och folkmassan som samlades omkring honom var så stor att han var tvungen att stiga i en båt och sitta i den och tala ute på vattnet, medan folket stod på stranden.2Han undervisade dem genom att berätta många bilder, som till exempel denna. Han sa:3”Lyssna! En lantbrukare gick ut på sin åker för att så.4När han sådde föll några av sädeskornen på stigen bredvid, och fåglarna kom och åt upp dem.5En del korn föll där marken var stenig och jordlagret tunt. De plantorna växte snabbt upp,6men i den heta solen vissnade de bort och dog, eftersom rötterna var ytliga.7Andra korn föll bland tistlarna, och när tistlarna växte upp kvävde de plantorna så att de inte gav någon skörd.8Men en del korn föll i bördig jord och växte upp och gav en rik skörd. Det gav 30, 60 och till och med 100 gånger så mycket säd som hade såtts.”9Sedan sa han: ”Lyssna noga och försök att förstå!”
Jesus förklarar bilden om sådden
10När han senare var ensam med sina tolv närmaste efterföljare och de andra som följde honom, frågade de: ”Vad betyder det som du berättade?”11Han svarade: ”Ni har fått gåvan att förstå min undervisning om hur Gud vill rädda människor och göra dem till sitt eget folk,[1] men de som inte tillhör Guds eget folk uppfattar detta bara som bilder,12för att ’de ska se vad jag gör men ändå inte fatta, och höra vad jag säger men ändå inte förstå, och därför inte kan vända om till Gud och få sina synder förlåtna.’[2]13Men om ni inte ens förstår den här bilden om sädeskornen, hur ska ni då kunna begripa mina andra bilder?14Det lantbrukaren sår är budskapet från Gud.15Den hårda stigen, där en del av säden föll, liknar den människas hjärta som hör budskapet, men som knappt har hört det förrän Satan kommer och försöker få henne att glömma allt.16Den steniga marken är lik den människas hjärta som hör budskapet och tar emot det med äkta glädje,17men som inte har så mycket djup i sig att rötterna kan utvecklas. Efter en tid, då svårigheter eller förföljelser kommer på grund av hennes tro på budskapet, avtar entusiasmen och hon överger sin tro.18Marken som var täckt av tistlar kan jämföras med den människa som hör budskapet19men låter vardagens bekymmer, längtan efter att tjäna mycket pengar och begär efter andra saker få komma in i hjärtat och kväva budskapet, så att det till slut inte påverkar hennes liv alls.20Men den bördiga jorden liknar den människas hjärta som lyssnar till budskapet och tar det till sig och låter det påverka hela livet. Hon ger en skörd som är 30, 60 eller till och med 100 gånger så stor som den sådd som föll i hennes hjärta.”
Bilden om lampan
21Sedan sa Jesus till dem: ”Man tar inte fram en lampa och ställer en låda över den eller sätter den under en bänk. Tvärtom! En lampa ställer man så att den kan lysa och vara till nytta.22På samma sätt ska allt som nu är gömt en dag föras fram i ljuset och bli synligt för alla.23Lyssna noga och försök att förstå!24Se till att de ord ni får höra leder till handling. För ju mer ni omsätter i praktiken, desto mer kommer ni att förstå vad jag talar om.25Ja, den som förstår min undervisning ska med tiden förstå alltmer. Men den som inget förstår ska till slut bli av med även den lilla insikt han hade.”
Bilden om säden som växer
26Jesus berättade också en annan bild. Han sa: ”Där Gud regerar blir det som när[3] en lantbrukare sår säd på sin åker.27Mannen sover och vaknar, och allteftersom dagarna går börjar säden gro och växa utan hans hjälp.28Det är jorden som får säden att gro. Först tränger stråna fram, sedan formas axen och till slut är vetet moget.29Då kommer lantbrukaren med sin lie och skördar vetet, eftersom det är dags att skörda.”
Bilden om senapsfröet
30Sedan sa Jesus: ”Hur kommer det att bli där Gud regerar[4]? Vilken bild ska jag använda?31-32Jo, där Gud regerar blir det som när man sår ett senapsfrö. Trots att senapsfröet är det minsta[5] av alla frön, växer det upp och blir större än alla andra kryddväxter och får så stora grenar att fåglarna kan bygga bo där och få skydd.”33Jesus använde väldigt ofta sådana här bilder, för att folket skulle förstå, så mycket de nu kunde förstå.34Ja, han talade faktiskt aldrig till dem utan att berätta någon bild, men när han senare blev ensam med sina efterföljare förklarade han bilderna för dem.
Jesus stillar stormen
35När det blev kväll sa Jesus till sina efterföljare: ”Kom så åker vi över till andra sidan sjön.”36Då lämnade de folket och åkte över i den båt där Jesus redan satt. Flera andra båtar följde också med.37Men när de kommit en bit ut blåste en våldsam storm upp, och höga vågor slog in i båten så att den fylldes nästan helt av vatten.38Jesus själv låg under tiden och sov i båtens akter med huvudet mot en kudde. Men hans efterföljare väckte honom och ropade förtvivlat: ”Mästare, märker du inte att vi håller på att sjunka?”39Då reste han sig upp och talade strängt till vinden och sjön och sa: ”Tig! Var tyst!” Och genast la sig sjön, och det blev alldeles lugnt.40Sedan frågade han sina efterföljare: ”Varför är ni rädda? Har ni fortfarande svårt att tro?”41Förskräckta sa de till varandra: ”Vem är han? Till och med vinden och sjön lyder honom.”
1Raz Ježiš opäť učil na brehu jazera. Okolo neho sa zhromaždili veľké zástupy, preto musel nasadnúť do člna a odtiaľ sa prihováral k ľuďom na brehu.2Svoje učenie často vkladal do podobenstiev. Toto je jedno z nich:3„Počúvajte! Jeden roľník sa vybral na pole zasiať obilie.4Nie každé zrno však padlo do vhodnej pôdy. Niektoré sa dostali na kraj cesty, kde ich pozobali vtáci.5Iné padli na skalnaté miesto, kde bolo len trochu pôdy. Tam síce veľmi skoro vyklíčili,6ale v slnečnej páľave rastlinky vyschli, lebo korienky v plytkej vrstve zeme nemali dosť vlahy.7Iné zrná padli medzi bodľačie, ktoré mladé výhonky čoskoro udusilo, takže klasy ani nevyrástli.8Zato zrno, ktoré padlo do úrodnej pôdy, prinieslo tridsaťnásobný, ba poniektoré až šesťdesiat, ba až stonásobný úžitok.“9Potom Ježiš dodal: „Počúvajte pozorne, čo vám hovorím, a rozmýšľajte!“10Neskôr, keď zostal sám so svojimi dvanástimi a ešte ďalšími učeníkmi, spýtali sa ho: „Čo znamená tento príbeh?“11Odpovedal im: „Vy, ktorí bývate so mnou, ste už pochopili mnohé z tajomstiev Božieho kráľovstva. Ale tým, čo sú ešte mimo neho, usilujem sa to vysvetliť v podobenstvách.12Prorok Izaiáš o nich napísal: „Dívajú sa, ale nevidia, počúvajú, a predsa nerozumejú, a preto nie sú ochotní obrátiť sa k Bohu, aby im odpustil ich previnenia.“
Výklad podobenstva o rozsievačovi
13„Ale ak ani vy nemôžete pochopiť toto jednoduché prirovnanie, ako potom pochopíte všetko, čo vám ešte chcem porozprávať? Tak teda:14Rozsievačom, o ktorom som vám hovoril, je každý, kto prináša Božie posolstvo ľuďom, aby ho zasial do ich života ako dobré semeno.15Srdce niektorých poslucháčov je ako udupaná cesta. Satan ihneď prichádza a usiluje sa o to, aby zabudli, čo počuli.16Plytká skalnatá pôda predstavuje srdcia nestálych ľudí, ktorí Božie posolstvo vypočujú a radostne ho prijmú.17Počuté slovo však neprenikne do hĺbky podobne ako korienky do spomínanej pôdy. Sú chvíľkoví. Ak majú pre vieru trpieť, nevydržia.18Pôda zarastená bodľačím je obrazom ľudí, ktorí vypočujú Božiu radostnú zvesť a prijmú ju,19ale každodenné starosti, túžba po majetku a pachtenie za tým, čo ponúka súčasná doba, udusia v srdci Božie posolstvo, takže zostane bez úžitku.20Napokon úrodnej pôde sa podobajú tí, ktorí prijmú Božiu zvesť bezvýhradne, a preto prinášajú bohatú úrodu – tridsať, šesťdesiat, ba i stonásobne viac, ako bolo do ich sŕdc zasiate.“
Svetlo pod nádobou
21Potom sa ich ešte spýtal: „Keď niekto z vás rozsvieti lampu, zakryje ju azda nejakou nádobou, alebo strčí pod posteľ? Určite nie! Umiestni ju tak, aby všetkým jasne svietila!22Všetko, čo je teraz skryté, vyjde raz na svetlo, a čo je dnes utajované, vyjde najavo.23Kto má uši, nech počuje!24Jedno je isté: Akou mierou meriate, takou Boh nameria vám a ešte vám aj pridá.25Lebo tomu, kto má, sa ešte pridá, a kto nemá, tomu vezmú aj to, čo má.“
O rastúcom zrne
26Potom Ježiš povedal ešte jedno podobenstvo o Božom kráľovstve: „Roľník zasial pole a odišiel.27Dni ubiehajú, zrno vyklíči a rastie vo dne v noci bez jeho pričinenia.28Veď pôda sama dáva semenu, čo potrebuje k rastu. Najprv vzíde klíček, potom vyženie steblo, ktoré sa vyklasí a naleje sa zrnom.29A keď obilie napokon dozreje, príde roľník a zožne ho.“
O horčičnom zrne
30„Ako vám ešte môžem znázorniť Božie kráľovstvo? K čomu ho mám prirovnať?“ pokračoval Ježiš.31„Je ako horčičné zrno: patrí k najmenším semenám,32ale keď ho zasejú do zeme, prerastie všetky byliny na poli a vyháňa také veľké vetvy, že vtáci môžu hniezdiť v ich tôni.“33Použil ešte mnoho podobných podobenstiev, aby priblížil ľuďom svoje učenie.34Keď hovorieval verejne, používal výhradne prirovnania. Ale keď potom zostal so svojimi učeníkmi osamote, všetko im vysvetlil.
Ježiš tíši vietor a búrku
35Keď sa zvečerilo, navrhol Ježiš učeníkom: „Preplavme sa na druhý breh jazera.“36Opustili zástup a v tom istom člne, z ktorého Ježiš učil, sa odrazili od brehu. Niekoľko člnov sa plavilo s nimi.37Onedlho sa na jazere strhla veľká búrka a víchrica. Obrovské vlny sa zapierali do člna. Čoskoro bol plný vody a hrozilo, že sa už–už potopí.38No Ježiš pokojne spal na korme člna s hlavou na hlavnici. Učeníci ho zobudili a celí zúfalí kričali: „Majstre, nevidíš, že sa topíme!?“39Ježiš vstal, pohrozil vetru a prikázal vlnám: „Upokojte sa!“ V tej chvíli víchor prestal a zavládlo nesmierne ticho.40„Prečo ste sa tak vyľakali? Nedôverujete mi?“ spýtal sa učeníkov.41Boli ohromení a spytovali sa jeden druhého: „Kto je to, že sa mu vietor aj vlny podrobujú?“