1Ungefär samtidigt började kung Herodes gripa och misshandla flera av församlingens medlemmar.2Han lät halshugga Jakob, Johannes bror,3och när han såg att de judiska ledarna gillade det, arresterade han också Petrus. Detta hände under påskhögtiden[1].4Efter arresteringen satte han Petrus i fängelse och lät fyra vaktstyrkor med vardera fyra man bevaka honom. Herodes hade efter påsken tänkt ställa Petrus inför folket och döma honom.5Men medan Petrus satt där fängslad, bad församlingen ivrigt att Gud skulle bevara honom.6Natten innan han skulle ställas inför rätta låg Petrus och sov, fastkedjad mellan två soldater, och utanför celldörren fanns andra soldater som vaktade fängelset.7Då fylldes cellen plötsligt av ljus, och en ängel från Herren stod där. Ängeln stötte Petrus i sidan och väckte honom och sa: ”Res dig upp, snabbt!” Och i samma stund föll kedjorna från Petrus händer.8Ängeln fortsatte: ”Ta på dig bältet och sandalerna”, och när Petrus gjort det, sa ängeln: ”Bra, svep nu om dig manteln och följ mig.”9Petrus följde med ängeln ut ur cellen, men han trodde hela tiden att det var en syn och inte något som hände i verkligheten.10De passerade först en vaktpost och sedan en till och var till slut framme vid järnporten som ledde ut mot staden. Där öppnade sig porten för dem alldeles av sig själv, det var bara att gå ut! Och sedan de gått nerför gatan en bit, var ängeln plötsligt borta!11När Petrus hade lugnat ner sig, sa han till sig själv: ”Det är sant! Herren sände verkligen sin ängel och räddade mig från Herodes, från allt som judarna hade väntat skulle hända mig.”12Och när han fattat helt och fullt gick han hem till Maria, mamma till Johannes Markus. Där var hela huset fullt av troende som bad till Gud.13Petrus bultade på porten, och en flicka som hette Rhode kom för att låsa upp.14Men när hon kände igen Petrus röst, blev hon så glad att hon glömde att öppna. Istället sprang hon tillbaka in i huset och berättade för alla att Petrus stod utanför på gatan.15”Du är galen”, ropade de. Men hon gav sig inte, och då sa de: ”Det kanske är hans ängel.[2]”16Under tiden fortsatte Petrus att bulta, och när de äntligen öppnade och såg att det var han, blev de utom sig av häpnad.17Men han gav tecken åt dem att vara tysta och berättade sedan för dem hur Herren hade fört honom ut ur fängelset. Till sist sa han: ”Låt Jakob[3] och de andra i församlingen få veta vad som har hänt”, och så gick han vidare till en annan plats.18När morgonen kom blev det stor uppståndelse bland soldaterna i fängelset. Ingen kunde fatta vad som hade hänt med Petrus.19Och när Herodes skickade efter Petrus och inte fick tag i honom, ställde han till med förhör bland vakterna och dömde dem samtliga till döden. Efter detta lämnade Herodes Judeen och for till Caesarea och stannade där.
Herodes död
20Invånarna i Tyros och Sidon[4], som var beroende av Herodes land för sin matförsörjning, hade gjort Herodes arg och läget var spänt. De skickade därför en gemensam delegation till Herodes för att be om fred. Och sedan de lyckats få över kungens kammarherre Blastos på sin sida,21fick de löfte om att träffa Herodes. På den bestämda dagen tog sedan Herodes på sig den kungliga manteln, satte sig på sin tron och talade till dem.22Folket hyllade honom då och ropade: ”Det är en gud som talar och inte en människa!”23Men i samma ögonblick lät Herren en ängel göra Herodes sjuk, eftersom Herodes tog emot människors tillbedjan istället för att ge Gud äran, och han blev uppäten av maskar och dog.
Barnabas och Saul sänds ut från Antiochia
24Men budskapet om Jesus spreds till allt fler, och många människor kom till tro.25Och sedan Barnabas och Saul hade fullgjort sitt uppdrag i Jerusalem, återvände de till Antiochia och tog Johannes Markus med sig.
1V tom čase začal prenasledovať cirkev aj kráľ Herodes.2Apoštola Jakuba, Jánovho brata, dal popraviť mečom.3Keď videl, že sa tým zapáčil Židom, dal cez Veľkú noc zatknúť aj Petra.4Uvrhol ho do žalára, ktorý strážilo šestnásť vojakov. Striedali sa po štvoriciach; dvaja strážili pred dverami a dvaja boli stále dnu s Petrom. Po Veľkej noci ho mienil verejne súdiť.5No celý ten čas sa cirkev zaňho bez prestania modlila.6V noci pred chystaným procesom spal Peter medzi dvoma vojakmi spútaný dvoma reťazami a stráže predo dvermi strážili väzenie.7Tu zrazu svetlo ožiarilo celu a pri Petrovi stál Pánov anjel. Udrel Petra do boku a budil ho slovami: „Rýchlo! Vstávaj!“ Petrovi spadli zo zápästia reťaze.8Anjel mu rozkázal: „Obleč a obuj sa!“ Peter poslúchol a dostal ďalší rozkaz: „Vezmi si plášť a poď za mnou!“9Vyšiel z cely a šiel za anjelom. Ale nevedel, či sa mu to sníva alebo zdá, nemohol uveriť, že je to skutočnosť.10Prešli popri prvej aj druhej stráži a prišli k železnej bráne, ktorá sa im sama od seba otvorila. Vyšli von, prešli jednou ulicou, a tu zrazu anjel zmizol.11Až teraz sa Peter spamätal a povedal si: „Teraz už viem, že Pán poslal svojho anjela a vytrhol ma z Herodesových rúk, a tak zmaril plány Židov.“12Po krátkom váhaní zamieril do domu Márie, matky Jána zvaného Marek. Tam sa zhromaždilo mnoho veriacich a modlili sa.13Peter zabúchal na dvere. Dievča, ktoré sa volalo Rodé, sa pribehlo spýtať, kto to je.14Poznala Petrov hlas, ale od veľkej radosti hneď neotvorila, ale bežala dnu oznámiť, že pred dverami stojí Peter.15Nikto jej však neuveril. „Zbláznila si sa!“ vyčítali jej. No keď si nedala povedať, pomysleli si, že Petra už zrejme popravili a predo dvermi stojí jeho duch.16Ale Peter znova zabúchal. Šli teda otvoriť a neverili vlastným očiam.17Pred nimi stál živý Peter. Zakýval rukou, aby ich upokojil, a vyrozprával im, ako ho Boh vyslobodil z väzenia. Napokon ich poprosil, aby to oznámili Jakubovi a ostatným kresťanom. Potom odišiel schovať sa na iné miesto.18Ráno sa strhol medzi strážcami poplach: Kde sa podel väzeň?19Herodes ho dal hľadať, ale márne. Vypočul strážcov, a keď sa od nich nič nedozvedel, dal ich popraviť. Nato Herodes opustil Judsko, pobral sa do Cézarey a nejaký čas tam zostal.20Herodes za svojho pobytu v Cézarey prijal delegáciu zástupcov z miest Týrus a Sidon. Bol na tieto mestá veľmi nazlostený, ale ich zástupcovia si úplatkami získali priazeň kráľovského dvorana Blasta a žiadali uzavrieť prímerie, lebo ich kraj bol zásobovaný potravinami z Herodesovho územia.21V deň audiencie zasadol Herodes v kráľovských šatách na trón a predniesol reč.22Keď skončil, ľud ho zahrnul ováciami a volal: „To nehovoril človek, to hovoril sám Boh!“ Herodes tie božské pocty bral ako samozrejmosť.23Ale v tom okamihu ho potrestal Boží anjel, lebo prijal pocty, ktoré patrili Bohu. Postihla ho choroba a umrel rozožraný červami.24Ale Božia zvesť sa rýchlo šírila a k cirkvi sa pridávali noví kresťania.25Barnabáš a Saul splnili svoje poslanie v Jeruzaleme a vrátili sa do Antiochie, kam vzali so sebou aj Jána zvaného Marek.