2 Korinthierbrevet 3

Nya Levande Bibeln

från Biblica
1 Börjar jag nu skryta över mig själv igen? Är jag kanske lik de människor som måste ha rekommendationsbrev med sig till er, eller vill få ett från er?2 Nej, det enda rekommendationsbrev jag behöver, är era förvandlade liv. Det brevet är skrivet i era hjärtan, och kan läsas av alla.3 Var och en kan ju se att era förvandlade hjärtan är ett rekommendationsbrev från Kristus själv, men utskrivet av mig. Det är inte skrivet med bläck, utan med Guds Ande som lever. Och det är inte skrivet på stentavlor som Moses lag[1], utan det är skrivet på ett levande material, era egna hjärtan.4 Men att jag vågar tala om mig själv på det här viset, det är för att jag litar på att Gud har förvandlat er på grund av det som Kristus gjorde.5 Det är ju inte jag själv som har åstadkommit något, för jag har ingen egen kraft. Nej, all min förmåga kommer från Gud.6 Han har gett mig förmågan att sprida budskapet om det nya förbundet mellan Gud och människor, ett förbund som inte bygger på att man lyder en skriven lag, utan på att Guds Ande förvandlar hjärtat. Den som försöker tillfredsställa Gud genom att följa hela Moses lag ska straffas med döden. Men den som låter Guds Ande förvandla hjärtat får evigt liv.7-8 Det gamla förbundet, mellan Gud och Israels folk, byggde på en lag som var inhuggen i stentavlor, och det förbundet ledde till döden. Ändå strålade Moses ansikte så av Guds härlighet, när han kom ner från berget med stentavlorna, att folket inte vågade se på honom.[2] Fast efter ett tag bleknade strålglansen. Men om redan det gamla förbundet var så fyllt av Guds härlighet, hur mycket mer av Guds härlighet ska då inte finnas i det nya förbundet, där Guds Ande ger evigt liv?9 Om redan det förbund som leder till Guds dom var fyllt av härlighet, hur mycket mer härlighet ska då inte finnas i det nya förbundet, som kan göra oss skuldfria inför Gud?10 Ja, jämför man härligheten i det nya förbundet med härligheten i det gamla, så är det som om det gamla inte hade någon härlighet alls.11 För även om det gamla förbundet, som är satt åt sidan, var fyllt av Guds härlighet, så är det ingenting i jämförelse med härligheten i det förbund som varar för evigt.12 Och eftersom detta nya förbund ger oss hopp om en evig härlighet hos Gud, sprider jag budskapet om Kristus utan att skämmas.13 Jag gör inte som Mose, som hängde en slöja framför ansiktet, för att Israels folk inte skulle se hur härligheten bleknade och försvann.14 På grund av den slöjan, insåg inte heller Israels folk att härligheten i det gamla förbundet försvann. Och slöjan hindrar dem än idag från att förstå den verkliga meningen när det gamla förbundets skrifter läses upp.[3] Slöjan försvinner ju inte förrän man tror på Kristus.15 Ja, än idag hänger det en slöja över deras hjärtan när man läser ur Moses lag.16 Men så fort någon börjar följa Herren Jesus Kristus, tas slöjan bort.17 Den som tar emot Herren, tar ju emot hans Ande. Och Herrens Ande befriar oss från den skuld som skiljer oss från Gud.18 Alla vi som har fått slöjan borttagen kan nu se Herrens härlighet. Och hans härlighet förvandlar oss, så att vi blir mer och mer lika honom. Ja, för varje dag som Herrens Ande verkar i oss, återspeglar vi mer och mer av hans härlighet.

2 Korinthierbrevet 3

Nádej pre kazdého

från Biblica
1 Vyzerá to, ako keby sme stále dokazovali svoju dôveryhodnosť? Potrebujeme si azda ešte len získavať vašu dôveru, alebo od vás žiadať svedectvo o nej?2 Naším najlepším svedectvom ste predsa vy sami! Atrament a papier môžu klamať, ale ako zmenil Kristus vaše životy, to musí vidieť každý na vlastné oči.3 Vy ste Kristovým listom, ktorý sme písali nie perom, ale Božím Duchom; nie na papier, ale na živé ľudské srdcia.4 Nedovolil by som si takto hovoriť o sebe, keby som si nebol istý, že to všetko spôsobuje sám Pán Boh prostredníctvom Pána Ježiša Krista.5 Keby sme boli závislí iba od svojich vlastných schopností, neboli by sme schopní vykonať celkom nič. Ak predsa má naša práca nejaké výsledky, je to len z Božej moci.6 On nás urobil schopnými hlásať novú zmluvu, ktorú Boh s človekom uzatvára na jeho záchranu. Táto zmluva sa nezakladá na litere, ale na Duchu. Litera zabíja, ale Duch dáva život.7 Keď Mojžiš odovzdával izraelskému národu Božie zákony vytesané na kamenných doskách, na tvári sa mu skvel odlesk Božej slávy tak veľmi, že oči všetkých prítomných boli oslepené; a to išlo o zákony, ktorých nedodržiavanie sa trestalo smrťou.8 O koľko slávnejšia je zmluva, v ktorej Pán Boh teraz daruje človeku nový život prostredníctvom svojho Ducha!9 Ak vyhlásenie zákonov, ktoré odsudzovali, sprevádzal taký jas, s akou slávou musí byť spojená zvesť o tomto dare života!10 Popri nej aj Mojžišova svätožiara je ničím.11 Ak už to, čo bolo iba dočasné, bolo také slávne, o koľko slávnejšie bude to, čo trvá naveky.12 Keďže viem, že táto Božia sláva nie je pominuteľná, môžeme vystupovať s istotou a otvorenosťou.13 Mojžiš si pred ľuďmi zahaľoval tvár, aby nevideli, ako sa jej jas postupne stráca.14-15 Mojžišov národ však postihla ešte iná slepota: dodnes, kedykoľvek sa v synagógach číta Starý zákon, zostáva im jeho pravý zmysel zahalený.16 Kto sa však vo svojej duchovnej biede obráti k Pánovi, tomu sa otvoria oči.17 Ten Pán je Duch, a kde vládne on, tam človek už nie je otrokom zákona.18 Na našej nezakrytej tvári sa odráža Božia sláva ako v zrkadle; sami sa tak postupne stávame jeho čoraz vernejším a krajším obrazom, tak ako nás mení a pretvára jeho Duch.