Psalm 38

Nya Levande Bibeln

från Biblica
1-2 Herre, du har låtit mig känna av din vrede.3 Dina pilar har genomborrat mig. Dina slag krossar mig.4-5 Min kropp är sjuk, eftersom du är ond på mig. Mina synder anklagar mig och har brutit ner min hälsa. De är en börda, som jag inte orkar bära.6 Mina sår stinker och är fyllda med var.7 Jag går böjd och plågas av smärta varje dag.8 Mina njurar bränner, ja, hela min kropp är sjuk.9 Jag är uttröttad, nedbruten och förtvivlad.10 Herre, du vet vad jag längtar efter! Tänk att än en gång få hälsan tillbaka. Du hör varje suck.11 Mitt hjärta slår oregelbundet, min styrka avtar och jag börjar bli blind.12 Mina vänner håller sig borta från mig och är rädda för min sjukdom, ja, till och med min egen familj håller sig på avstånd.13 Under tiden försöker mina fiender att döda mig. De tänker att ruinera mig och använder hela dagarna till att fundera ut hur det ska kunna ske.14-15 Men jag lyssnar inte till deras hotelser. Jag håller tyst, för jag har inget att säga.16 Jag väntar på dig, Herre. Svara mig!17 Tillåt inte att mina fiender triumferar över mig, och att de gläder sig över min olycka!18 Gång på gång är jag nära att falla, och jag plågas hela tiden av smärta.19 Jag bekänner min synd. Jag sörjer över vad jag har gjort.20 Mina fiender förföljer mig med all kraft och fortsätter att hata mig utan orsak.21 De lönar gott med ont och angriper mig, därför att jag står för det som är rätt.22 Lämna mig inte, Herre! Gå inte bort,23 utan skynda dig att hjälpa mig, min Frälsare!

Psalm 38

Lutherbibel 2017

från Deutsche Bibelgesellschaft
1 Ein Psalm Davids, zum Gedenkopfer.2 HERR, strafe mich nicht in deinem Zorn und züchtige mich nicht in deinem Grimm!3 Denn deine Pfeile stecken in mir, und deine Hand drückt mich. (Job 6:4)4 Es ist nichts Gesundes an meinem Leibe wegen deines Drohens und ist nichts Heiles an meinen Gebeinen wegen meiner Sünde.5 Denn meine Sünden gehen über mein Haupt; wie eine schwere Last sind sie mir zu schwer geworden. (Klag 1:14)6 Meine Wunden stinken und eitern wegen meiner Torheit.7 Ich gehe krumm und sehr gebückt; den ganzen Tag gehe ich traurig einher.8 Denn meine Lenden sind ganz verdorrt; es ist nichts Gesundes an meinem Leibe.9 Ich bin matt geworden und ganz zerschlagen; ich schreie vor Unruhe meines Herzens.10 Herr, du kennst all mein Begehren, und mein Seufzen ist dir nicht verborgen.11 Mein Herz erbebt, meine Kraft hat mich verlassen, und das Licht meiner Augen ist dahin.12 Meine Lieben und Freunde scheuen zurück vor meiner Plage, und meine Nächsten halten sich fern. (Job 19:13; Ps 69:9; Ps 88:9)13 Die mir nach dem Leben trachten, stellen mir nach; / und die mein Unglück suchen, bereden, wie sie schaden wollen; sie sinnen Arges den ganzen Tag.14 Ich bin wie taub und höre nicht, und wie ein Stummer, der seinen Mund nicht auftut. (Ps 39:3)15 Ich muss sein wie einer, der nicht hört und keine Widerrede in seinem Munde hat.16 Aber ich harre, HERR, auf dich; du, Herr, mein Gott, wirst antworten.17 Denn ich denke: Dass sie sich ja nicht über mich freuen! Wenn mein Fuß wankte, würden sie sich hoch rühmen wider mich.18 Denn ich bin dem Fallen nahe, und mein Schmerz ist immer vor mir.19 Denn ich bekenne meine Missetat und sorge mich wegen meiner Sünde. (Ps 32:5)20 Aber meine Feinde leben und sind mächtig; die mich ohne Grund hassen, derer sind viele.21 Die mir Gutes mit Bösem vergelten, feinden mich an, weil ich mich an das Gute halte.22 Verlass mich nicht, HERR, mein Gott, sei nicht ferne von mir!23 Eile, mir beizustehen, Herr, meine Hilfe!