1Tidigt nästa morgon samlades översteprästerna och folkets ledare och laglärarna[1]‑ hela det judiska rådet‑ för en ny överläggning. Sedan lät de binda Jesus och förde bort honom och överlämnade honom till Pilatus, den romerska landshövdingen.
Jesus förhörs av Pilatus
2Pilatus frågade honom: ”Är du judarnas kung?” Men Jesus svarade: ”Det är du själv som kallar mig det.”3-4Sedan anklagade översteprästerna honom för en rad olika brott, och Pilatus frågade honom: ”Varför säger du ingenting? Du hör ju vad de anklagar dig för!”5Men till Pilatus stora förvåning svarade Jesus inget mer.
Pilatus dömer Jesus till döden
6Vid påskhögtiden[2] brukade Pilatus alltid frige en fånge åt dem, vem som helst som judarna ville ha fri.7Och just då satt en man fängslad som hette Barabbas. Han hade tillsammans med några andra dömts för mord under ett politiskt uppror.8Folket började nu samlas inför Pilatus för att be honom göra som han brukade.9”Är det judarnas kung ni vill att jag ska släppa fri?” frågade Pilatus.10Han visste mycket väl att översteprästerna bara hade överlämnat Jesus åt honom för att de var avundsjuka på Jesus.11Men översteprästerna hetsade upp folket och fick dem att kräva att Barabbas skulle friges istället för Jesus.12Pilatus frågade då igen: ”Vad ska jag göra med den här mannen som ni kallar judarnas kung?”13”Spika fast honom på ett kors!” ropade de tillbaka.14”Men vad har han gjort för ont?” frågade Pilatus. Då skrek de ännu högre: ”Spika fast honom på ett kors!”15Och till slut gav Pilatus efter och släppte Barabbas, eftersom han ville göra det som folket krävde. Men Jesus lät han piska och överlämnade honom sedan till sina soldater för att de skulle föra bort honom ochspika fast honom på ett kors.
De romerska soldaterna hånar Jesus
16De romerska soldaterna ledde först in Jesus på gården till landshövdingens residens, där hela vaktstyrkan kallades samman.17De klädde på honom en mörkröd[3] mantel och gjorde en krona av törne som de satte på honom.18-19Sedan slog de honom i huvudet med en käpp och spottade på honom och föll på knä och låtsades hylla honom. ”Leve judarnas kung”, ropade de.20När de till slut hade tröttnat på att håna honom, tog de av honom den röda manteln och satte på honom hans egna kläder och förde bort honom för att spika fast honom på ett kors.
Jesus spikas fast på ett kors
21På vägen till avrättningsplatsen stötte soldaterna på Simon från Kyrene[4], pappa till Alexandros och Rufus. Han råkade just då vara på väg till Jerusalem från landsbygden, och honom tvingade de att bära Jesus kors.22Soldaterna förde Jesus till den plats som kallas Golgota (det betyder Skallen).23Och där gav man honom vin blandat med myrra,[5] men han vägrade att dricka det.24Sedan spikade de fast honom på ett kors och delade hans kläder mellan sig genom att kasta lott om dem.25Klockan var runt nio på morgonen när de spikade fast honom på korset.26Och ovanför honom hade man satt upp en skylt med texten: ”Judarnas kung”, för att visa vad han anklagades för.27-28Samtidigt med Jesus blev också två brottslingar fastspikade på varsitt kors, en på var sida om honom.[6]29Och de som gick förbi avrättningsplatsen hånade Jesus och skakade på huvudet och sa: ”Var det inte du som skulle riva ner templet och bygga upp det igen på tre dagar?30Hjälp dig själv nu och kliv ner från korset.”31Även översteprästerna och laglärarna[7] gjorde sig lustiga över honom och skämtade med varandra.”Han var bra på att hjälpa andra”, sa de, ”men han kan inte hjälpa sig själv!32Skulle han vara Messias, Israels utlovade kung? Ja, om han kliver ner från korset, då ska vi tro på honom!”Till och med de som hade spikats fast på kors tillsammans med honom hånade honom.
Jesus dör på korset
33När klockan var tolv blev det plötsligt mörkt i hela landet, och mörkret varade ända fram till klockan tre.34Och när klockan var runt tre ropade Jesus med hög röst: ”Eloi, Eloi, lema sabachtani?” (det betyder: ”Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig?”)[8]35Några av dem som stod där i närheten missförstod honom och trodde att han ropade på Elia[9].36En av dem sprang bort och fyllde en svamp med surt vin, och satte den på en käpp och höll upp den så att han kunde dricka. ”Låt oss se om Elia kommer och tar ner honom”, sa han.37Men Jesus ropade högt och slutade att andas.38Och i samma stund brast förhänget framför det allra heligaste[10] i templet i två delar, uppifrån och ända ned.39När den romerska officeren, som stod bredvid korset, såg på vilket sätt Jesus gav upp andan, ropade han: ”Den mannen var verkligen Guds Son!”40Några kvinnor stod också en bit bort från avrättningsplatsen och såg allt som hände. Bland dem var Maria från Magdala, den Maria som var mamma till Jakob den yngre och Joses, och Salome.41De hade följt Jesus och hjälpt honom då han var i Galileen. Och nu stod de där tillsammans med många andra kvinnor som följt med Jesus till Jerusalem.
Jesus begravs
42Allt detta hände på fredagen, förberedelsedagen, alltså dagen före vilodagen[11]. Och när kvällen närmade sig43var Josef från Arimataia modig nog att gå till Pilatus och be att få ta hand om Jesus kropp. Josef var en respekterad medlem av det judiska rådet[12], och en man som ivrigt väntade på att Gud skulle börja regera bland människorna.44Pilatus hade svårt att tro att Jesus redan var död, så han kallade till sig den romerska officeren för att fråga honom.45Men när officeren bekräftade att Jesus verkligen var död, fick Josef tillåtelse att ta hand om kroppen.46Josef gick genast iväg och köpte linnetyg. Sedan tog han ner Jesus från korset, lindade honom i tyget och la honom i en grav som var uthuggen i berget. Efter det rullade han en stor sten framför ingången till graven.47Både Maria från Magdala och Maria, Joses mamma, såg var han la Jesus kropp.
1Und alsbald am Morgen hielten die Hohenpriester Rat mit den Ältesten und Schriftgelehrten, dazu der ganze Hohe Rat, und sie banden Jesus und führten ihn ab und überantworteten ihn Pilatus.2Und Pilatus fragte ihn: Bist du der König der Juden? Er aber antwortete ihm und sprach: Du sagst es.3Und die Hohenpriester beschuldigten ihn hart.4Pilatus aber fragte ihn abermals und sprach: Antwortest du nichts? Siehe, wie hart sie dich verklagen!5Jesus aber antwortete nichts mehr, sodass sich Pilatus verwunderte. (Jes 53:7; Mark 14:61)
Jesu Verurteilung und Verspottung
6Er pflegte ihnen aber zum Fest einen Gefangenen loszugeben, welchen sie erbaten.7Es war aber einer, genannt Barabbas, gefangen mit den Aufrührern, die beim Aufruhr einen Mord begangen hatten.8Und das Volk ging hinauf und bat, dass er tue, wie er ihnen zu tun pflegte.9Pilatus aber antwortete ihnen: Wollt ihr, dass ich euch den König der Juden losgebe?10Denn er erkannte, dass ihn die Hohenpriester aus Neid überantwortet hatten.11Aber die Hohenpriester wiegelten das Volk auf, dass er ihnen viel lieber den Barabbas losgebe.12Pilatus aber antwortete wiederum und sprach zu ihnen: Was wollt ihr dann, dass ich tue mit dem, den ihr den König der Juden nennt?13Sie schrien abermals: Kreuzige ihn!14Pilatus aber sprach zu ihnen: Was hat er denn Böses getan? Aber sie schrien noch viel mehr: Kreuzige ihn!15Pilatus aber wollte dem Volk Genüge tun und gab ihnen Barabbas los und ließ Jesus geißeln und überantwortete ihn, dass er gekreuzigt würde.16Die Soldaten aber führten ihn hinein in den Palast, das ist ins Prätorium, und riefen die ganze Kohorte[1] zusammen17und zogen ihm einen Purpurmantel an und flochten eine Dornenkrone und setzten sie ihm auf18und fingen an, ihn zu grüßen: Gegrüßet seist du, der Juden König!19Und sie schlugen ihn mit einem Rohr auf das Haupt und spien ihn an und fielen auf die Knie und huldigten ihm. (Mark 14:65)
Jesu Kreuzigung und Tod
20Und als sie ihn verspottet hatten, zogen sie ihm den Purpurmantel aus und zogen ihm seine Kleider an. Und sie führten ihn hinaus, dass sie ihn kreuzigten.21Und zwangen einen, der vorüberging, Simon von Kyrene, der vom Feld kam, den Vater des Alexander und des Rufus, dass er ihm das Kreuz trage.22Und sie brachten ihn zu der Stätte Golgatha, das heißt übersetzt: Schädelstätte.23Und sie gaben ihm Myrrhe im Wein zu trinken; aber er nahm’s nicht. (Ords 31:6; Mark 14:25)24Und sie kreuzigten ihn. Und sie teilten seine Kleider und warfen das Los darum, wer was bekommen sollte. (Ps 22:19)25Und es war die dritte Stunde, als sie ihn kreuzigten.26Und es stand geschrieben, welche Schuld man ihm gab, nämlich: Der König der Juden.27-28Und sie kreuzigten mit ihm zwei Räuber, einen zu seiner Rechten und einen zu seiner Linken.[2] (Jes 53:12; Mark 14:48)29Und die vorübergingen, lästerten ihn und schüttelten ihre Köpfe und sprachen: Ha, der du den Tempel abbrichst und baust ihn auf in drei Tagen, (Ps 22:8; Mark 14:58)30hilf dir nun selber und steig herab vom Kreuz!31Desgleichen verspotteten ihn auch die Hohenpriester untereinander samt den Schriftgelehrten und sprachen: Er hat andern geholfen und kann sich selber nicht helfen. (Mark 5:34; Mark 6:56)32Der Christus, der König von Israel, er steige nun vom Kreuz, damit wir sehen und glauben. Und die mit ihm gekreuzigt waren, schmähten ihn auch. (Joh 4:48)33Und zur sechsten Stunde kam eine Finsternis über das ganze Land bis zur neunten Stunde. (Am 8:9)34Und zu der neunten Stunde rief Jesus laut: Eli, Eli, lama asabtani?[3] Das heißt übersetzt: Mein Gott, mein Gott, warum[4] hast du mich verlassen? (Ps 22:2)35Und einige, die dabeistanden, als sie das hörten, sprachen sie: Siehe, er ruft den Elia.36Da lief einer und füllte einen Schwamm mit Essig, steckte ihn auf ein Rohr, gab ihm zu trinken und sprach: Halt, lasst uns sehen, ob Elia komme und ihn herabnehme! (Ps 69:22)37Aber Jesus schrie laut und verschied.38Und der Vorhang im Tempel zerriss in zwei Stücke von oben an bis unten aus. (2 Mos 26:31; 2 Krön 3:14)39Der Hauptmann aber, der dabeistand, ihm gegenüber, und sah, dass er so verschied, sprach: Wahrlich, dieser Mensch ist Gottes Sohn gewesen! (Mark 1:11; Mark 14:61)40Und es waren auch Frauen da, die von ferne zuschauten, unter ihnen Maria Magdalena und Maria, die Mutter Jakobus des Kleinen und des Joses, und Salome,41die ihm nachgefolgt waren, als er in Galiläa war, und ihm gedient hatten, und viele andere Frauen, die mit ihm hinauf nach Jerusalem gegangen waren. (Luk 8:2; Joh 12:26)
Jesu Grablegung
42Und als es schon Abend wurde und weil Rüsttag war, das ist der Tag vor dem Sabbat, (5 Mos 21:22)43kam Josef von Arimathäa, ein angesehener Ratsherr, der auch auf das Reich Gottes wartete; der wagte es und ging hinein zu Pilatus und bat um den Leichnam Jesu.44Pilatus aber wunderte sich, dass er schon tot war, und rief den Hauptmann und fragte ihn, ob er schon länger gestorben wäre.45Und als er’s erkundet hatte von dem Hauptmann, überließ er Josef den Leichnam.46Und der kaufte ein Leinentuch und nahm ihn ab vom Kreuz und wickelte ihn in das Tuch und legte ihn in ein Grab, das war in einen Felsen gehauen, und wälzte einen Stein vor des Grabes Tür.47Aber Maria Magdalena und Maria, die Mutter des Joses, sahen, wo er hingelegt war.