1Vad är det som orsakar gräl och strider ibland er? Är det inte de själviska begär som vill ta makten över er kropp och ert handlande?2Ni vill ha sådant som andra har, men ni får ingenting. Ni är avundsjuka på varandra och förstör varandras liv, för att få det som ni själva vill ha. Ja, ni grälar och strider men blir ändå inte tillfredsställda, eftersom ni inte ber Gud att fylla era behov.3Och när ni ber, får ni ändå inte det ni ber om, eftersom ni har fel motiv. Ni är bara ute efter att tillfredsställa era egna begär.4Varför överger ni Gud? Förstår ni inte att om ni älskar den här världen blir ni Guds fiender? Ni kan inte vara vän med Gud om ert mål är att njuta av den här världen.5Tror ni inte att Gud talar sanning när det står i Skriften[1]: ”Vår egen ande, som Gud har låtit bo i oss, är ständigt avundsjuk”?6Men Gud vill i sin godhet hjälpa oss att stå emot dessa själviska begär. Därför heter det i Skriften: ”Gud står emot dem som är stolta, men han är god mot dem som erkänner sitt behov av honom.”[2]7Erkänn alltså ert behov av Gud. Stå emot djävulen, så ska han fly ifrån er.8Håll er nära Gud, så ska han hålla sig nära er. Be Gud om förlåtelse för era synder. Tvivla inte mer, utan tro på Gud av hela hjärtat.9Gråt över det onda ni har gjort. Visa en verklig ånger. Sluta skratta och låt tårarna strömma. Låt er ytliga glädje vändas i sorg.10Ja, erkänn ert behov av Herren Gud, så ska han upphöja er.
Varning för att döma andra
11Tala inte illa om varandra, kära syskon, för den som talar illa om andra och dömer dem, han talar illa omMoses lag[3] och dömer ut den. Men ni har ingen rätt att tala illa om lagen och göra er till domare över den. Er uppgift är att följa lagen.12Det finns bara en som har rätt att döma, och det är Gud, han som gav oss lagen och ensam har makt att rädda eller förinta oss. Men du som är människa, vilken rätt har du att döma andra?
Varning för falsk säkerhet
13Och nu en varning till er som säger: ”Idag eller imorgon ska vi åka till den eller den staden, stanna där ett år och göra goda affärer.”14Hur kan ni veta vad som ska hända imorgon, eller hur ert liv ska bli? Människan är ju som morgondimman ‑ ena stunden syns hon, och nästa stund är hon borta.[4]15Ni borde istället säga: ”Om Herren Gud vill, får vi leva och göra det eller det.”16Men nu skryter ni med era egna planer, och en sådan självsäkerhet är ond.17Kom ihåg att ni syndar mot Gud, om ni vet hur man bör handla men inte gör det.
1Woher kommt Streit, woher Krieg unter euch? Kommt’s nicht daher: aus euren Gelüsten, die da streiten in euren Gliedern?2Ihr seid begierig und erlangt’s nicht; ihr mordet und neidet und gewinnt nichts; ihr streitet und kämpft; ihr habt nichts, weil ihr nicht bittet; (Gal 5:15)3ihr bittet und empfangt’s nicht, weil ihr in übler Absicht bittet, nämlich damit ihr’s für eure Gelüste vergeuden könnt.4Ihr Ehebrecher, wisst ihr nicht, dass Freundschaft mit der Welt Feindschaft mit Gott ist? Wer der Welt Freund sein will, der wird Gottes Feind sein. (Luk 6:26; Rom 8:7; 1 Joh 2:15)5Oder meint ihr, die Schrift sage umsonst: Der Geist, den er in uns wohnen ließ, drängt nach Neid;6doch Gott gibt größere Gnade. Darum heißt es: »Gott widersteht den Hochmütigen, aber den Demütigen gibt er Gnade.« (Job 22:29; Matt 23:12; 1 Pet 5:5)7So seid nun Gott untertan. Widersteht dem Teufel, so flieht er von euch. (1 Pet 5:8)8Naht euch zu Gott, so naht er sich zu euch. Reinigt die Hände, ihr Sünder, und heiligt eure Herzen, ihr Wankelmütigen. (Ps 24:4; Jes 1:16; Sak 1:3)9Klagt, trauert und weint; euer Lachen verkehre sich in Weinen und eure Freude in Traurigkeit.10Demütigt euch vor dem Herrn, so wird er euch erhöhen. (1 Pet 5:6)11Verleumdet einander nicht. Wer seinen Bruder verleumdet oder seinen Bruder verurteilt, der verleumdet und verurteilt das Gesetz. Verurteilst du aber das Gesetz, so bist du nicht ein Täter des Gesetzes, sondern ein Richter.12Einer ist der Gesetzgeber und Richter, der selig machen und verdammen kann. Wer aber bist du, dass du den Nächsten verurteilst? (Matt 7:1; Rom 14:4)
Warnung vor Selbstsicherheit
13Wohlan nun, die ihr sagt: Heute oder morgen wollen wir in die oder die Stadt gehen und wollen ein Jahr dort zubringen und Handel treiben und Gewinn machen –, (Ords 27:1)14und wisst nicht, was morgen sein wird. Was ist euer Leben? Dunst seid ihr, der eine kleine Zeit bleibt und dann verschwindet. (Luk 12:20)15Dagegen solltet ihr sagen: Wenn der Herr will, werden wir leben und dies oder das tun. (Apg 18:21; 1 Kor 4:19)16Nun aber rühmt ihr euch in eurem Übermut. All solches Rühmen ist böse.17Wer nun weiß, Gutes zu tun, und tut’s nicht, dem ist’s Sünde. (Luk 12:47)