1Denna Melkisedek var kung i staden Salem[1] och präst åt Gud den Högste. Det var han som mötte Abraham, den gången Abraham kom tillbaka efter att ha vunnit ett stort slag mot flera kungar. Melkisedek bad till Gud att han skulle ge Abraham allt gott,2och Abraham tog en tiondel av allt det han hade vunnit i kriget och gav till Melkisedek. Namnet Melkisedek betyder ”kungen som gör Guds vilja”, men han var också ”fredens kung”, eftersom Salem betyder fred.3Det står inget i Skriften[2] om Melkisedeks far eller mor eller förfäder. Hans liv beskrivs som om det inte hade någon början eller något slut. Därför är han präst för evigt, precis som Guds Son.4Att Melkisedek fick ta emot en stor ära det förstår vi, eftersom Abraham själv, stamfadern för oss judar, gav Melkisedek en tiondel av det bästa krigsbytet.5Långt senare fick Abrahams efterkommande ta emot Moses lag[3], som säger att man ska ge en tiondel av allt till prästerna, som alltid utses från Levis stam.6Men Melkisedek hörde ju inte till denna prästsläkt, och ändå fick han ta emot en tiondel av Abrahams byte. Melkisedek fick också be att Gud skulle ge Abraham allt gott, trots att det var Abraham som hade fått Guds löften.7Och alla vet ju att det är en större ära att få be Gud att ge en annan människa allt gott, än att vara den människa som får ta emot det.8De judiska prästerna, som långt senare fick ta emot en tiondel av allt, var vanliga, dödliga människor. Men med Melkisedek var det annorlunda. Det är som om Gud ville visa oss att han fortfarande lever, eftersom det inte står något i Skriften om hans död.9Man skulle till och med kunna säga att Levi, stamfadern till alla judiska präster som får ta emot en tiondel av allt, också gav en tiondel av allt till Melkisedek genom Abraham.10Även om Levi inte var född när Abraham träffade Melkisedek, fanns ju ändå grunden för hans existens hos Abraham.11Judarna har alltså sedan länge haft en lag som bygger på att prästerna från Levis stam gör tjänst inför Gud. Och om deras tjänst hade kunnat göra oss felfria, hade Gud inte behövt sända en annan präst, en som var lik Melkisedek, och inte lik Aron, den första prästen från Levis stam.12Men när Gud nu ändrade hela denna ordning för hur präster skulle utses, och lät en annan präst göra tjänst inför honom, då måste också Moses lag ersättas med något nytt.13Den präst vi talar om här tillhör ju inte Levis stam, utan en annan stam som aldrig har tjänat inför Gud och offrat på hans altare.14Vår Herre kom från Judas stam, som ni alla vet, och det står ingenting i Moses lag om några präster från den stammen.
Jesus är överstepräst som Melkisedek
15Att något helt nytt har kommit och ersatt den gamla ordningen med att präster ska utses från Levis stam, det är helt klart, eftersom denna nya präst är lik Melkisedek, och inte de andra prästerna.16Jesus blev inte utsedd till präst därför att han tillhörde Levis stam, så som Moses lag[4] kräver, utan därför att hans liv aldrig tar slut.17Det står ju i Skriften[5] om honom: ”Du är präst för evigt, precis som Melkisedek.”18Moses lag har alltså ersatts med något bättre, eftersom lagen inte kunde hjälpa oss att följa Guds vilja och komma nära honom.19Ingen människa har ju någonsin blivit felfri genom att lyda lagen. Men nu har Jesus fört oss nära Gud och gett oss ett säkert hopp om att vi en dag ska räddas för evigt.20-21Dessutom har Gud svurit en ed på att Jesus för alltid ska vara vår präst. Något sådant har han aldrig gjort med de andra prästerna. Det är bara Jesus som har fått höra Gud säga: ”Herren har svurit en ed som han inte ska bryta: ’Du är präst för evigt.’ ”[6]22Denna ed är garantin för att det nya och bättre förbund som Jesus har upprättat mellan Gud och människor ska stå fast.23En annan skillnad är att man i den gamla ordningen med präster från Levis stam hela tiden måste tillsätta nya präster, eftersom döden satte stopp för deras tjänst.24Men Jesus fortsätter att tjäna som präst, eftersom han lever för evigt.25Därför kan han också för all framtid rädda dem som kommer till Gud på grund av det som han gjorde. Han lever ju för alltid och kan vädja till Gud för dem.26Jesus är just en sådan överstepräst som vi behövde, en som är helig och oskyldig och aldrig har gjort något orätt. Därför är han nu också skild från världens onda människor och har tagits upp till Gud i himlen.27Han liknar inte de andra översteprästerna som varje dag måste offra till Gud, först för att få förlåtelse för sina egna synder och sedan för att folket ska få förlåtelse för sina. Nej, Jesus offrade sig själv på korset en gång för alla, för att vi ska få förlåtelse för våra synder.28De överstepräster som tillsätts enligt Moses lag är vanliga syndiga människor. Men nu har Gud, genom att svära en ed, satt Moses lag åt sidan och infört en ny ordning. Han har tillsatt sin Son som en felfri överstepräst för evigt.
Christus, der Hohepriester nach der Ordnung Melchisedeks
1Dieser Melchisedek aber war König von Salem, Priester des höchsten Gottes; er ging Abraham entgegen, als der vom Sieg über die Könige zurückkam, und segnete ihn; (1 Mos 14:18)2ihm gab Abraham auch den Zehnten von allem. Erstens heißt er übersetzt: König der Gerechtigkeit; dann aber auch: König von Salem, das ist: König des Friedens.3Er ist ohne Vater, ohne Mutter, ohne Stammbaum und hat weder Anfang der Tage noch Ende des Lebens. So gleicht er dem Sohn Gottes und bleibt Priester in Ewigkeit. (Joh 7:27)4Seht aber, wie groß der ist, dem auch Abraham, der Erzvater, den Zehnten gab von der eroberten Beute. (1 Mos 14:20)5Zwar haben auch die von den Söhnen Levis, die das Priestertum empfangen, ein Gebot, den Zehnten zu nehmen vom Volk nach dem Gesetz, also von ihren Brüdern, obwohl auch diese aus den Lenden Abrahams hervorgegangen sind. (4 Mos 18:21)6Der aber, der nicht von ihrem Stamm war, nahm den Zehnten von Abraham und segnete den, der die Verheißungen hatte. (1 Mos 14:19)7Nun ist aber unstreitig, dass das Geringere vom Höheren gesegnet wird.8Und hier nehmen den Zehnten sterbliche Menschen, dort aber einer, dem bezeugt wird, dass er lebt.9Um es nun so zu sagen: Auch Levi, der selbst den Zehnten nimmt, ist durch Abraham mit dem Zehnten belegt worden. (Heb 5:1)10Denn er war noch in den Lenden des Vaters, als Melchisedek ihm entgegenging.11Wäre nun die Vollendung durch das levitische Priestertum gekommen – denn unter diesem hat das Volk das Gesetz empfangen –, wozu war es dann noch nötig, einen andern als Priester nach der Ordnung Melchisedeks einzusetzen, anstatt einen nach der Ordnung Aarons zu benennen?12Denn wo das Priestertum verändert wird, da muss auch das Gesetz verändert werden.13Denn der, von dem das gesagt wird, der ist von einem andern Stamm, von dem nie einer am Altar gedient hat.14Denn es ist ja offenbar, dass unser Herr aus Juda hervorgegangen ist, dem Stamm, zu welchem Mose nichts gesagt hat vom Priestertum. (1 Mos 49:10; Jes 11:1; Mik 5:1; Matt 1:1)15Und das ist noch viel klarer, wenn in gleicher Weise wie Melchisedek ein anderer Priester auftritt,16der es nicht geworden ist nach dem Gesetz eines fleischlichen Gebots, sondern nach der Kraft unzerstörbaren Lebens.17Denn es wird bezeugt: »Du bist Priester in Ewigkeit nach der Ordnung Melchisedeks.« (Heb 5:6)18Denn damit wird das frühere Gebot aufgehoben – weil es schwach und nutzlos war; (Heb 10:1)19denn das Gesetz brachte nichts zur Vollendung –, und eingeführt wird eine bessere Hoffnung, durch die wir Gott nahen.20Und das geschah nicht ohne Eid. Denn jene sind zwar ohne Eid Priester geworden,21dieser aber durch den Eid dessen, der zu ihm spricht: »Der Herr hat geschworen und es wird ihn nicht gereuen: Du bist Priester in Ewigkeit.«22So ist Jesus Bürge eines viel besseren Bundes geworden. (Heb 8:6; Heb 12:24)23Auch sind es viele, die Priester wurden, weil der Tod sie nicht bleiben ließ;24dieser aber hat, weil er ewig bleibt, ein unvergängliches Priestertum. (Heb 5:6)25Daher kann er auch für immer selig machen, die durch ihn zu Gott kommen; denn er lebt für immer und bittet für sie. (Rom 8:34; 1 Joh 2:1)26Denn einen solchen Hohenpriester mussten wir auch haben, der heilig, unschuldig, unbefleckt, von den Sündern geschieden und höher ist als die Himmel.27Er hat es nicht nötig wie jene Hohenpriester, täglich zuerst für die eigenen Sünden Opfer darzubringen und dann für die des Volkes; denn das hat er ein für alle Mal getan, als er sich selbst opferte. (3 Mos 9:7; 3 Mos 16:6)28Denn das Gesetz macht Menschen zu Hohenpriestern, die Schwachheit an sich haben; dies Wort aber des Eides, der nach dem Gesetz gesagt ist, setzt den Sohn ein, der ewig und vollkommen ist.