1Nu vill jag, kära syskon, uppmana er att vara glada över er gemenskap med Herren Jesus. Jag kommer att påminna er om saker som ni redan har hört förut. Men det är inget besvär för mig, och det är en trygghet för er att veta vad som gäller.2Akta er noga för hundarna[1], dessa onda människor som skär sönder kroppen, eftersom de anser att man inte kan bli räddad om man inte håller fast vid ceremonin med att omskära alla pojkar.3Men verklig omskärelse handlar inte om en yttre förvandling. Det handlar om att vi är stolta över vår gemenskap med Jesus Kristus, och i vårt inre tillber och tjänar Gud, ledda av hans Ande.4Fast om det räckte med att lita till vem man är, och till vad man gör, då skulle jag själv ligga mycket bra till, för om någon kan skryta över sådant så är det jag.5Jag blev omskuren när jag var åtta dagar gammal, jag tillhör Israels folk och Benjamins stam. Jag är en äkta jude, född av judiska föräldrar, och jag gjorde allt för att följa Moses lag[2], som en äkta farisé.6Ja, jag gick så långt i min fanatism att jag förföljde alla troende. När det gällde att hålla lagens alla bud, var jag felfri i människors ögon.7Men allt detta, som jag en gång tyckte var så viktigt, anser jag nu vara helt värdelöst, på grund av det som Kristus har gjort för oss.8Ja, allt annat är värdelöst, när man jämför det med den oändliga rikedom det är att få känna Jesus Kristus, min Herre. För hans skull har jag kastat bort allt detta som värdelöst skräp, så att jag får uppleva värdet av att tillhöra Kristus9och leva i gemenskap med honom. Jag försöker inte längre bli skuldfri inför Gud genom att följa hela Moses lag, utan litar på att min tro på Kristus räddar mig, eftersom Gud låter den som tror bli skuldfri inför honom.10Det enda jag vill nu är att lära känna Kristus och få uppleva den mäktiga kraft som uppväckte honom från de döda. Ja, jag är villig att lida för hans skull och till och med dö på samma sätt som han.11Och jag hoppas att en dag få uppstå från de döda till evigt liv.
Kämpa för att nå målet
12Jag vill verkligen inte påstå att jag har nått mitt mål, och att jag är färdig. Men jag arbetar vidare på att lära känna Jesus Kristus. Jag vill leva helt för honom, eftersom han har räddat mig och låter mig tillhöra honom.13Nej, kära syskon, jag inbillar mig inte att jag är färdig. Men en sak är säker: jag försöker glömma det som ligger bakom mig och strävar mot det som ligger framför mig.14Jag spurtar mot målet för att kunna ta emot priset, det eviga liv som Gud har erbjudit oss genom det som Jesus Kristus gjorde.15Jag hoppas att alla ni som har en mogen tro har samma inställning. Men om ni har en annan uppfattning på någon punkt, så ska Gud visa er vad han vill även på det området.16Se bara till att ni praktiserar de sanningar ni redan har förstått.17Kära syskon, ta mig till föredöme, och lär er av dem som lever efter det exempel jag och mina medarbetare har gett er.18Jag har ju ofta sagt er, och jag säger det igen med stor sorg, att det finns många som är fiender till budskapet om att Kristus dog på korset för vår skull.19Dessa människor är på väg att gå evigt förlorade, för de tänker bara på att tillfredsställa sina kroppsliga begär. De skryter över sådant som de borde skämmas över, och är helt inriktade på livet här på jorden.20Men vårt hemland är hos Gud i himlen, och från honom ska Herren Jesus Kristus komma tillbaka för att rädda oss för alltid.21Han ska genom sin kraft förvandla våra dödliga kroppar, så att de blir lika den kropp han fick då han uppväcktes från de döda, för han är Herre över allt och alla.
1Weiter, meine Brüder und Schwestern: Freut euch in dem Herrn! Dass ich euch immer dasselbe schreibe, verdrießt mich nicht und macht euch umso gewisser. (Fil 2:18; Fil 4:4)2Nehmt euch in Acht vor den Hunden, nehmt euch in Acht vor den böswilligen Arbeitern, nehmt euch in Acht vor der Zerschneidung[1]! (2 Kor 11:13; Gal 5:12; Upp 22:15)3Denn wir sind die Beschneidung, die wir im Geist Gottes dienen und uns Christi Jesu rühmen und uns nicht verlassen auf Fleisch[2], (Rom 2:28; Rom 15:17; Fil 1:26)4obwohl ich meine Zuversicht auch aufs Fleisch setzen könnte. Wenn ein anderer meint, er könne sich aufs Fleisch verlassen, so könnte ich es viel mehr, (2 Kor 11:18)5der ich am achten Tag beschnitten bin, aus dem Volk Israel, vom Stamm Benjamin, ein Hebräer von Hebräern, nach dem Gesetz ein Pharisäer, (Apg 26:5; Rom 11:1; 2 Kor 11:22)6nach dem Eifer ein Verfolger der Gemeinde, nach der Gerechtigkeit, die das Gesetz fordert, untadelig gewesen. (Apg 8:3; Gal 1:13)7Aber was mir Gewinn war, das habe ich um Christi willen für Schaden erachtet.8Ja, ich erachte es noch alles für Schaden gegenüber der überschwänglichen Erkenntnis Christi Jesu, meines Herrn. Um seinetwillen ist mir das alles ein Schaden geworden, und ich erachte es für Dreck, auf dass ich Christus gewinne9und in ihm gefunden werde, dass ich nicht habe meine Gerechtigkeit, die aus dem Gesetz, sondern die durch den Glauben an Christus kommt, nämlich die Gerechtigkeit, die von Gott kommt durch den Glauben.10Ihn möchte ich erkennen und die Kraft seiner Auferstehung und die Gemeinschaft seiner Leiden und so seinem Tode gleich gestaltet werden, (Rom 6:3; Rom 8:17; 2 Kor 4:10; Gal 6:17)11damit ich gelange zur Auferstehung von den Toten.
Das Ziel
12Nicht, dass ich’s schon ergriffen habe oder schon vollkommen sei; ich jage ihm aber nach, ob ich’s wohl ergreifen könnte, weil ich von Christus Jesus ergriffen bin. (1 Tim 6:12)13Meine Brüder und Schwestern, ich schätze mich selbst nicht so ein, dass ich’s ergriffen habe. Eins aber sage ich: Ich vergesse, was dahinten ist, und strecke mich aus nach dem, was da vorne ist,14und jage nach dem vorgesteckten Ziel, dem Siegespreis der himmlischen Berufung Gottes in Christus Jesus. (1 Kor 9:24)15Wie viele nun von uns vollkommen sind, die lasst uns so gesinnt sein. Und solltet ihr in einem Stück anders denken, so wird euch Gott auch das offenbaren.16Nur, was wir schon erreicht haben, darin lasst uns auch leben.17Ahmt mit mir Christus nach, Brüder und Schwestern, und seht auf die, die so wandeln, wie ihr uns zum Vorbild habt. (1 Kor 11:1)18Denn viele wandeln so, dass ich euch oft von ihnen gesagt habe, nun aber sage ich’s auch unter Tränen: Sie sind die Feinde des Kreuzes Christi.19Ihr Ende ist die Verdammnis, ihr Gott ist der Bauch und ihre Ehre ist in ihrer Schande; sie sind irdisch gesinnt. (Hos 4:7; Rom 16:18)20Wir aber sind Bürger im Himmel; woher wir auch erwarten den Heiland, den Herrn Jesus Christus, (Ef 2:6; Kol 3:1; Tit 2:13; Heb 12:22)21der unsern geringen Leib[3] verwandeln wird, dass er gleich werde seinem verherrlichten Leibe nach der Kraft, mit der er sich alle Dinge untertan machen kann. (1 Kor 15:25; 1 Kor 15:49; 2 Kor 5:1; Fil 2:8)