Efesierbrevet 4

Nya Levande Bibeln

från Biblica
1 Därför vill jag, som sitter fängslad för att ha spridit budskapet om Herren Jesus, nu uppmana er att leva på ett sätt som är värdigt dem som är inbjudna att tillhöra Gud.2 Erkänn ert behov av varandra, och behandla varandra med mildhet och tålamod. Älska varandra och ha överseende med varandras brister.3 Se till att leva i frid med varandra, så att ni kan behålla den enhet som Guds Ande har gett er.4 Vi är ju alla delar av samma kropp, vi har fått samma Ande, och har alla blivit erbjudna samma hopp om att till slut räddas för evigt.5 Det finns bara en Herre, en tro och ett dop.6 Och det finns bara en Gud, som är Far till oss alla, står över oss alla, verkar genom oss alla och bor i oss alla.7 Men Kristus har i sin godhet också gett var och en av oss förmågan att utföra vissa uppgifter.8 Därför står det i Skriften[1]: ”Han steg upp i höjden, han tog fångar, och han gav människorna gåvor.”9 Lägg märke till att det står ”han steg upp”. Det måste ju betyda att han först hade kommit hit ner till jorden.[2]10 Och han som kom hit ner är också den som steg upp till Gud i himlen för att fylla hela universum med sin närvaro.11 Och detta är de förmågor och gåvor han gav oss: Några blev sändebud som skulle grunda församlingar på nya platser, andra blev profeter som fick förmågan att framföra budskap från Gud, några skulle sprida de glada nyheterna om Jesus och andra skulle bli ledare för församlingen och kunna undervisa den.[3]12 Dessa människors ansvar är att utrusta de troende, så att de i sin tur kan tjäna Kristus och bygga upp hans kropp, som är församlingen.13 Och målet är att vi alla ska vara eniga i vår tro och i vår kunskap om Guds Son, så att vi blir fullvuxna och helt lika Kristus i vår tillit till Gud.14 Då kommer vi inte längre att vara barnsliga och omogna och ständigt ändra oss när det gäller vår tro. Ingen kommer längre att kunna lura oss genom falsk undervisning och påhittade lögner som låter som sanning.15 Nej, då kommer vi att hålla fast vid det sanna budskapet om Jesus Kristus, och fyllas av kärlek. Ja, för varje dag kommer vi att bli mer och mer lika Kristus, han som är ledare och huvud för sin kropp, det vill säga församlingen.16 Det är han som fogar samman hela kroppen och håller ihop den med hjälp av de leder den har. Och genom att varje del i kroppen utför den uppgift han har gett den, växer hela kroppen och byggs upp till en enhet där alla älskar varandra.17 På Herren Jesus uppdrag vill jag därför uppmana er: Lev inte längre som de människor som inte känner Gud. Deras tankar är förvirrade,18 och deras sinnen är fyllda av andligt mörker. De har ingen del i det liv som Gud ger, för de vet inget om Gud, och vill inte heller veta något.19 Utan att skämmas kastar de sig ut i ett vilt och omoraliskt liv, och kan inte få nog av alla slags skamliga handlingar.20 Men ni som har lärt känna Jesus Kristus har fått lära er att leva på ett annat sätt.21 Ni har fått höra budskapet om honom, och har genom detta fått reda på vad gemenskapen med Kristus betyder för er.22 Därför måste ni sluta leva som ni gjorde förut. Ni måste kasta av er ert gamla jag som om det var smutsiga kläder. Ert gamla jag var ju dömt till evig undergång och fyllt av begär som lockade er att synda.23 Ni måste ha ett nytt sätt att tänka, och ett nytt förhållande till Gud.24 Ni ska ta på er nya rena kläder, en ny mänsklig natur, som är skapad till att likna Gud. Och då kommer ni att göra det som är rätt och leva helt för Gud, precis som det sanna budskapet lär er.25 Ljug därför inte längre, utan var ärliga mot varandra.[4] Vi hör ju ihop, som delar i samma kropp.26 Om ni blir arga på varandra, så akta er för att synda.[5] Se till att ni försonas och bli vänner innan dagens slut.27 Låt inte djävulen få en chans att fresta er att synda.28 Den som är tjuv, måste sluta att stjäla och istället börja arbeta och göra rätt för sig. Då kan han också dela med sig till människor i nöd.29 Tala aldrig på ett sådant sätt att ni sårar och gör andra illa, utan försök istället att uppmuntra andra och stärka deras tro där det behövs, så att de som lyssnar får nytta av det ni säger.30 Gör inte Guds heliga Ande ledsen genom ert sätt att handla. Kom ihåg att han är tecknet på att ni tillhör Gud och en dag ska bli befriade för evigt.31 Lägg av med all bitterhet, ilska och alla vredesutbrott. Sluta att förolämpa varandra och såra varandra med hårda ord. Var inte elaka,32 utan se till att ni är goda och kärleksfulla mot varandra. Förlåt varandra, precis som Gud har förlåtit er på grund av det som Kristus har gjort.

Efesierbrevet 4

Hoffnung für alle

från Biblica
1 Ihr wisst, dass ich für den Herrn im Gefängnis bin. Als sein Gefangener bitte ich euch nun: Lebt so, dass Gott dadurch geehrt wird; er hat euch ja berufen, seine Kinder zu sein.2 Überhebt euch nicht über andere, seid freundlich und geduldig! Geht in Liebe aufeinander ein!3 Setzt alles daran, dass die Einheit, wie sie der Geist Gottes schenkt, bestehen bleibt. Sein Friede verbindet euch miteinander.4 Gott hat uns in seine Gemeinde berufen. Darum sind wir ein Leib, und es ist ein Geist, der in uns wirkt. Uns erfüllt ein und dieselbe Hoffnung.5 Wir haben einen Herrn, einen Glauben und eine Taufe.6 Und wir haben einen Gott. Er ist unser Vater, der über allen steht, der durch alle und in allen wirkt.7 Jedem Einzelnen von uns aber hat Christus besondere Gaben geschenkt, so wie er sie in seiner Gnade jedem zugedacht hat.8 Nicht ohne Grund heißt es von Christus: »Er ist in den Himmel hinaufgestiegen, er hat Gefangene im Triumphzug mitgeführt und den Menschen Gaben geschenkt.« (Ps 68:19)9 Wenn es aber heißt: »Er ist in den Himmel hinaufgestiegen«, so bedeutet dies doch, dass er vorher zu uns auf die Erde gekommen ist.10 Der zu uns herabkam, ist derselbe, der auch wieder hinaufgestiegen ist. Jetzt ist er Herr über den Himmel und erfüllt das ganze Weltall mit seiner Gegenwart und Macht.11 Und so hat Christus denn auch seine Gemeinde beschenkt: Er hat ihr die Apostel gegeben, die Propheten und Verkündiger der rettenden Botschaft, genauso wie die Hirten und Lehrer, welche die Gemeinde leiten und im Glauben unterweisen.12 Sie alle sollen die Christen für ihren Dienst ausrüsten, damit die Gemeinde, der Leib von Christus, aufgebaut und vollendet wird.13 Dadurch werden wir im Glauben immer mehr eins werden und miteinander den Sohn Gottes immer besser kennen lernen. Wir sollen zu mündigen Christen heranreifen, zu einer Gemeinde, die ihn in seiner ganzen Fülle widerspiegelt.14 Dann sind wir nicht länger wie unmündige Kinder, die sich von jeder beliebigen Lehrmeinung aus der Bahn werfen lassen und die leicht auf geschickte Täuschungsmanöver hinterlistiger Menschen hereinfallen.15 Stattdessen wollen wir die Wahrheit in Liebe leben und in allem zu Christus hinwachsen, dem Haupt der Gemeinde.16 Durch ihn ist der Leib fest zusammengefügt, denn er verbindet die Körperteile durch die verschiedenen Gelenke miteinander. Jeder einzelne Teil leistet seinen Beitrag. So wächst der Leib und wird aufgebaut durch die Liebe.17 Darum fordere ich euch im Namen des Herrn eindringlich auf: Lebt nicht länger wie Menschen, die Gott nicht kennen! Ihr Denken ist verkehrt und führt ins Leere,18 ihr Verstand ist verdunkelt. Sie wissen nicht, was es bedeutet, mit Gott zu leben, und ihre Herzen sind hart und gleichgültig.19 Ihr Gewissen ist abgestumpft, deshalb leben sie ihre Leidenschaften aus. Sie sind zügellos und in ihrer Habgier unersättlich.20 Aber ihr habt gelernt, dass ein solches Leben mit Christus nichts zu tun hat.21 Was Jesus wirklich von uns erwartet, habt ihr gehört – ihr seid es ja gelehrt worden:22 Ihr sollt euer altes Leben wie alte Kleider ablegen. Folgt nicht mehr euren Leidenschaften, die euch in die Irre führen und euch zerstören.23 Lasst euch in eurem Denken verändern und euch innerlich ganz neu ausrichten.24 Zieht das neue Leben an, wie ihr neue Kleider anzieht. Ihr seid nun zu neuen Menschen geworden, die Gott selbst nach seinem Bild geschaffen hat. Jeder soll erkennen, dass ihr jetzt zu Gott gehört und so lebt, wie es ihm gefällt.25 Belügt einander also nicht länger, sondern sagt die Wahrheit. Wir sind doch als Christen die Glieder eines Leibes, der Gemeinde von Jesus.26 Wenn ihr zornig seid, dann ladet nicht Schuld auf euch, indem ihr unversöhnlich bleibt. Lasst die Sonne nicht untergehen, ohne dass ihr einander vergeben habt.27 Gebt dem Teufel keine Gelegenheit, Unfrieden zu stiften.28 Wer bisher von Diebstahl lebte, der soll sich jetzt eine ehrliche Arbeit suchen, damit er auch noch Notleidenden helfen kann.29 Redet nicht schlecht voneinander, sondern habt ein gutes Wort für jeden, der es braucht. Was ihr sagt, soll hilfreich und ermutigend sein, eine Wohltat für alle.30 Tut nichts, was den Heiligen Geist traurig macht. Als Gott ihn euch schenkte, hat er euch sein Siegel aufgedrückt. Er ist doch euer Bürge dafür, dass der Tag der Erlösung kommt.31 Mit Bitterkeit, Wutausbrüchen und Zorn sollt ihr nichts mehr zu tun haben. Schreit einander nicht an, redet nicht schlecht über andere und vermeidet jede Feindseligkeit.32 Seid vielmehr freundlich und barmherzig und vergebt einander, so wie Gott euch durch Jesus Christus vergeben hat.