Psalm 18 | Nya Levande Bibeln

Nya Levande Bibeln

Vilken Gud vi har

1-2 Den här sången skrevs av David när Herren hade befriat honom från Saul och från många fiender. Herre, vad jag älskar dig, för du har gjort mig stark! 3 Herren är min borg, och i den är jag trygg. Ingen kan förfölja mig in i den och döda mig. Herren är min klippa, där jag kan gömma mig. Han är min Frälsare, ett berg där ingen kan nå mig, ett torn där jag är säker. Han är min sköld, min kraft och min styrka. 4 När jag ropar till honom om hjälp, då vet jag att han räddar mig från alla mina fiender. Därför prisar jag dig, Herre! 5 Döden band mig, och en flod av ogudaktighet sköljde över mig. 6 Fångad och till synes hjälplös kämpade jag för att komma loss ur dödens grepp. 7 I min förtvivlan ropade jag till Herren om hjälp, och han hörde mig i sitt tempel. Mitt nödrop nådde hans öron. 8 Då darrade jorden, och bergen bävade för Herren var vred och upprörd. 9 Rök vällde fram ur hans näsborrar och ur hans mun sprutade ut flammande eldslågor och glödande kol. 10 Tjocka, mörka moln sänkte sig ner till jorden och Herren kom ner i dem. 11 Han satt på keruberna, och med vindens vingar skyndade han sig snabbt till min hjälp. 12 Han svepte in sig i mörker och dolde sin närvaro i tjocka regnmoln. 13 Plötsligt syntes hans närvaros ljus genom molnen. Det blixtrade och kraftiga hagel föll. 14 Herren dundrade i himlen. Gud, som är över alla gudar, lät sin stämma höras. Och vilka hagelstormar och vilken eld! 15 Han sköt sina fruktade pilar och jagade alla fiender på flykten. 16 Herre, på din befallning blev havet torrlagt, och jordens grund blev synlig. 17 Från himlen sträckte han ner sin hand och drog mig upp ur det djupa vattnet. Han hjälpte mig ur mina svårigheter. 18 Han räddade mig från dessa fiender, som hatar mig. Jag var ju fullständigt hjälplös i deras händer. 19 De anföll mig just den dag då jag var som svagast, men Herren beskyddade mig. 20 Han ledde mig till en plats där jag kunde vara trygg, för han är glad över mig. 21 Eftersom jag hade handlat rätt och var oskyldig belönade Herren mig. 22 Jag har följt hans befallningar och hans bud. Jag har inte vänt mig bort från honom. 23 Jag har noga hållit alla hans lagar och har inte förkastat en enda av dem. 24 Jag har gjort mitt bästa för att hålla dem alla och aktat mig för att göra det som är orätt. 25 Därför har Herren välsignat mig. Jag har gjort vad som är rätt, och han vet att jag är oskyldig. 26 Herre, du är barmhärtig mot dem som är barmhärtiga! Du straffar inte dem som flyr från det som är ont. 27 Du välsignar de ärliga, men du tolererar inte att någon lämnar dina vägar. 28 Du hjälper dem som vill bli hjälpta och inte överskattar sig själva, men du fördömer de stolta och överlägsna. 29 Du är mitt ljus! Herren, min Gud, har förvandlat mörkret till ljus. 30 Med din kraft kan jag nu ta mig över vilka murar som helst och anfalla vilken fiende som helst. 31 Vilken Gud han är! Fullkomlig i allt! Alla hans löften visar sig vara sanna. Han är den sköld som alla kan skydda sig bakom. 32 För vem är Herre utom vår Gud? Finns det någon förutom honom, som är fast som en klippa? 33 Han ger mig kraft och skyddar mig vart jag än går. 34 Han gör mig säker på foten, ja, jag är som en bergsget på klipphyllorna. Han leder mig tryggt längs bergskanten. 35 Han lär mig att bruka mitt vapen och visar mig hur jag ska spänna bågen! 36 Du har gett mig din frälsning som min sköld. Herre, din högra hand håller mig upprätt. Din mildhet har gjort mig stor. 37 Du har gett mig fast mark under fötterna, så att jag aldrig behöver snava. 38 Jag jagade mina fiender, och hann upp dem, och jag vände mig inte om förrän alla hade besegrats. 39 Med all kraft slog jag dem till marken, så att de inte kunde resa sig. Jag satte min fot på deras halsar. 40 Du utrustade mig med starka vapen för striden. Mina fiender förlorade modet och föll besegrade framför mina fötter. 41 Du fick dem att vända om och fly. Jag slog ihjäl alla som hatade mig. 42 De ropade på hjälp, men ingen vågade komma och rädda dem. De ropade på Herren, men han vägrade att svara dem. 43 Då krossade jag dem, och som dammkorn virvlade de bort med vinden. Jag kastade bort dem som sopor från gatan. 44-46 Du lät mig segra i varje strid, och folken kom och tjänade mig. Även främlingar kom och bugade sig för mig, och när jag talade till dem lydde de mina ord. Darrande kom de från sina befästningar. 47 Herren lever! Prisa honom, som är min fasta klippa, honom som beskyddar mig! 48 Han är den Gud som hämnas dem som skadar mig, och han besegrar folken inför mig. 49 Han räddar mig undan mina fiender. Han låter dem inte få tag på mig, utan skyddar mig från dessa våldsmän. 50 Herre, för detta vill jag prisa dig bland folken! 51 Många gånger har du på ett märkligt sätt räddat mig, jag som är den kung som du har tillsatt. Du har varit kärleksfull och god mot mig, och det kommer du också att vara mot mina ättlingar.

Gute Nachricht Bibel 2018

från Deutsche Bibelgesellschaft

Dank für Gottes Hilfe

1 Von David, dem Vertrauten des HERRN. Er sang dieses Lied zum Dank dafür, dass der HERR ihn vor Saul und allen anderen Feinden gerettet hatte. (2 Sam 22:1) 2 Damals sang er: Ich liebe dich, HERR, denn durch dich bin ich stark! 3 Du mein Fels, meine Burg, mein Retter, du mein Gott, meine sichere Zuflucht, mein Beschützer, mein starker Helfer, meine Festung auf steiler Höhe! (Ps 31:3; Ps 61:3; Ps 71:1; Ps 71:3; Ps 91:2; Ps 144:2)

Ps 31:3Ps 61:3Ps 71:1Ps 71:3Ps 91:2Ps 144:2

4 Wenn ich zu dir um Hilfe rufe, dann rettest du mich vor den Feinden. Ich preise dich, HERR! 5 Ich war gefangen in den Fesseln des Todes, vernichtende Fluten stürzten auf mich ein, (Ps 30:4; Ps 116:3) 6 die Totenwelt hielt mich mit Schlingen fest, die Falle des Todes schlug über mir zu. 7 In meiner Verzweiflung schrie ich zum HERRN, zu ihm, meinem Gott, rief ich um Hilfe. Er hörte mich in seinem Tempel, mein Hilferuf drang durch bis an sein Ohr. 8 Da wankte und schwankte die Erde, da bebten die Fundamente der Berge, sie zitterten vor seinem Zorn. (Dom 5:4; Ps 99:1; Nah 1:5) 9 Aus seiner Nase quoll dunkler Rauch, aus seinem Mund schossen helle Flammen und glühende Asche sprühte hervor. (2 Mos 19:18) 10 Er neigte den Himmel tief auf die Erde und fuhr hernieder auf dunklen Wolken. (Ps 144:5) 11 Er ritt auf einem geflügelten Kerub und schwebte herab auf den Flügeln des Sturms. (2 Mos 25:18; Ps 104:3; Hes 1:22) 12 Er hüllte sich ein in Finsternis, in Regendunkel und schwarzes Gewölk. 13-14 Sein strahlender Glanz verscheuchte die Wolken mit Hagelschlägen und glühenden Steinen. Dann ließ er im Himmel den Donner grollen, laut dröhnte die Stimme des höchsten Gottes. (Ps 77:18) 15 Er schoss seine Pfeile und verjagte meine Feinde; er schleuderte Blitze und stürzte sie in Schrecken. 16 Da zeigte sich der Grund des Meeres, das Fundament der Erde wurde sichtbar, als du, HERR, deinen Feinden drohtest und ihnen deinen Zorn zu spüren gabst. (Ps 77:17; Jes 51:9) 17 Vom Himmel her griff seine Hand nach mir, sie fasste mich und zog mich aus der Flut, (Ps 32:6) 18 entriss mich meinem mächtigen Feind, den überstarken Gegnern, die mich hassten. 19 Sie überfielen mich am Tag meines Unglücks, jedoch der HERR beschützte mich vor ihnen. 20 Rings um mich machte er es weit und frei. Er liebt mich, darum half er mir. 21 Der HERR hat mir meine Treue vergolten; er hat mir Gutes getan, denn meine Hände sind rein. (Ps 15:1) 22 Stets ging ich die Wege, die er mir zeigte; nie habe ich mich durch Schuld von ihm entfernt. 23 Seine Anordnungen standen mir immer vor Augen und seine Befehle wies ich nie zurück. 24 Ich tat genau, was er von mir verlangte, und ging dem Unrecht immer aus dem Weg. 25 Ja, der HERR hat meine Treue vergolten; er sieht es, meine Hände sind rein. 26 Den Treuen, HERR, hältst du die Treue; für vollen Gehorsam gibst du volle Güte; 27 den Reinen zeigst du dich in reiner Klarheit; doch den Falschen begegnest du als Gegner. 28 Die Erniedrigten rettest du aus Unterdrückung, aber die Hochmütigen holst du vom hohen Ross. (Ps 9:13; Luk 1:52) 29 Du lässt mein Lebenslicht strahlen, HERR. Du selbst, mein Gott, machst mir das Dunkel hell. (Job 29:3; Ps 36:10) 30 Mit dir, mein Gott, erstürme ich Schutzwälle, mit dir springe ich über Mauern. 31 Alles, was dieser Gott tut, ist vollkommen, was der HERR sagt, ist unzweifelhaft wahr. Wer in Gefahr ist und zu ihm flieht, findet bei ihm immer sicheren Schutz. (Ps 12:7) 32 Kein anderer als der HERR ist Gott! Nur er, unser Gott, ist ein schützender Fels! (Ps 18:3; Jes 44:8) 33 Er ist es, der mir Kraft zum Kämpfen gibt und einen geraden, gut gebahnten Weg. 34 Er macht meine Füße gazellenflink und standfest auf allen steilen Gipfeln. 35 Er bringt meinen Händen das Fechten bei und lehrt meine Arme, den Bogen zu spannen. 36 HERR, du bist mein Schutz und meine Hilfe, du hältst mich mit deiner mächtigen Hand; dass du mir nahe bist, macht mich stark. 37 Du hast den Weg vor mir frei gemacht, nun kann ich ohne Straucheln vorwärtsgehen. 38 Ich verfolgte meine Feinde, holte sie ein und ließ nicht ab, bis sie vernichtet waren. 39 Ich schlug sie zu Boden, sie kamen nicht mehr hoch, erschlagen fielen sie vor meine Füße. 40 Du gabst mir die Kraft für diesen Kampf, du brachtest die Feinde in meine Gewalt. 41 Sie mussten vor mir die Flucht ergreifen, alle, die mich hassten, konnte ich vernichten. 42 Sie schrien um Hilfe, doch da war kein Retter. Sie schrien zu dir, HERR, doch du gabst keine Antwort. 43 Ich zermalmte sie zu Staub, den der Wind aufwirbelt. Ich fegte sie weg wie den Straßenschmutz. 44 Du rettest mich vor rebellischen Leuten und machst mich zum Herrscher ganzer Völker. Mir unbekannte Stämme unterwerfen sich, (Ps 2:8) 45 Ausländer kommen und kriechen vor mir, sie hören, was ich sage, und gehorchen sofort. 46 Sie haben keine Kraft mehr zum Widerstand, zitternd kommen sie hervor aus ihren Burgen. 47 Der HERR lebt! Ihn will ich preisen, meinen schützenden Fels! Gott, meinen Retter, will ich rühmen! (Ps 18:3) 48 Er hat mich Rache nehmen lassen, er hat mir die Völker unterworfen 49 und mich vor zornigen Feinden gerettet. Er hat mir den Sieg gegeben über meine Gegner und mich ihren grausamen Händen entrissen. 50 Darum will ich dich preisen und deinen Ruhm besingen unter den Völkern. (Ps 108:4; Rom 15:9) 51 Du schenkst deinem König große Siege, du erweist deinem Erwählten deine Güte. Das tust du für David und seine Söhne in allen kommenden Generationen. (2 Sam 7:16; Ps 20:7)