1Fariseerna och saddukeerna[1] kom fram till Jesus, och de krävde att han skulle ge dem ett tecken från Gud som bevis på vem han var.2-3Men han svarade: ”Ni har lätt för att avläsa de tecken ni ser på himlen: Om himlen är röd på kvällen, vet ni att det blir vackert på morgonen, och om himlen är röd och mulen på morgonen, vet ni att det snart blir oväder. Nu vill ni att himlens Gud ska visa er tecken, men det är för att ni inte förstår de händelser som utspelas mitt framför era egna ögon.4Detta onda och gudlösa släkte vill se ett tecken från Gud, men det enda tecken de ska få se är det som hände med Jona.[2]” Sedan lämnade Jesus dem och gick därifrån.
Jesus varnar för falsk undervisning
5När de var på väg över till andra sidan sjön upptäckte Jesus efterföljare att de hade glömt att ta med sig bröd.6”Jesus sa då till dem: ”Akta er noga för fariseernas och saddukeernas[3] jäst.”7”Vad menar han?” frågade hans efterföljare varandra. Men de antog att han sa detta därför att de hade glömt att ta med sig bröd.8När Jesus hörde dem diskutera sa han till dem: ”Vilken svag tro ni har! Varför är ni så oroliga för att ni inte har något bröd?9Förstår ni fortfarande ingenting? Kommer ni inte ihåg hur jag mättade mer än 5 000 personer med fem bröd, och hur många korgar ni fick över då?10Och minns ni inte hur jag mättade mer än 4 000 personer med sju bröd, och hur många korgar ni fick över då?11Hur kan ni tro att jag talade om bröd? Men jag säger till er igen: akta er för fariseernas och saddukeernas jäst.”12Då förstod de äntligen att han med ”jäst” menade fariseernas och saddukeernas falska undervisning, och att det var den han varnade dem för.
Petrus kallar Jesus för Messias, den utlovade kungen
13När Jesus kom till området kring Caesarea Filippi[4] frågade han sina efterföljare: ”Vem säger folk att jag, Människosonen, är?”14De svarade: ”Somliga säger Johannes döparen, några säger Elia och andra Jeremia eller någon annan av profeterna som förr i tiden framförde Guds budskap.[5]”15Då frågade han dem: ”Vem tror ni att jag är?”16Simon Petrus svarade: ”Du är Messias, den utlovade kungen, Son till den Gud som lever.”17”Du kan verkligen känna dig lycklig, Simon, Jonas son”, sa Jesus, ”för min Far i himlen har själv visat detta för dig. Ingen kommer till insikt om det här på egen hand.18Du är Petrus[6], en klippa, och på den klippan ska jag bygga min församling. Inte ens helvetets makter ska kunna besegra den.19Jag ska ge dig nycklarna in till Guds nya värld[7]. Du ska få i uppdrag att tala om för människor att Gud har förklarat dem skyldiga, men också att tala om när de har blivit fria från skuld.”20Sedan förbjöd han sina efterföljare att berätta för andra att han var Messias, den utlovade kungen.
Jesus förutsäger för första gången att han ska dö
21Efter det började Jesus tala öppet med sina efterföljare om att han måste gå till Jerusalem, och om allt som skulle hända där. Han förklarade att folkets ledare och översteprästerna och laglärarna[8] skulle se till att han fick lida mycket och blev dödad, men att han på den tredje dagen skulle uppstå från de döda igen.22Petrus tog honom då åt sidan och protesterade och sa: ”Gud kommer att ta hand om dig, Herre! Det här ska aldrig hända dig!”23Men Jesus vände sig om och sa till Petrus: ”Gå bort ifrån mig, Satan! Du försöker få mig att synda, för det du tänker är människotankar och kommer inte från Gud.”24Sedan sa Jesus till sina efterföljare: ”Om någon vill bli min efterföljare, så kan han inte längre tänka på sig själv, utan måste följa mitt exempel och vara beredd att dö.25Ja, den som klamrar sig fast vid livet kommer till sist att förlora det, men den som förlorar sitt liv för min skull kommer att finna det.26Vad vinner en människa om hela världen blir hennes, om hon samtidigt förlorar det eviga livet? Inga pengar i världen kan hjälpa henne att få det tillbaka.27Jag, Människosonen[9], ska ju komma i min Fars härlighet med mina änglar och döma varje människa för vad hon har gjort.28Men tro mig: några av er som står här just nu ska inte dö förrän de har sett mig, Människosonen, komma med kunglig makt.[10]”
1Die Pharisäer und Sadduzäer kamen zu Jesus, um ihn auf die Probe zu stellen. Sie verlangten von ihm ein Zeichen vom Himmel als Beweis dafür, dass er wirklich von Gott beauftragt sei.[1] (Mark 8:11; Luk 12:54; Joh 6:30)2Aber Jesus antwortete ihnen:[2] »Wenn der Abendhimmel rot ist, dann sagt ihr: ›Morgen gibt es schönes Wetter.‹3Und wenn der Morgenhimmel rot und trübe ist, sagt ihr: ›Heute gibt es Sturm.‹ Ihr könnt also das Aussehen des Himmels beurteilen und schließt daraus, wie das Wetter wird. Warum versteht ihr dann nicht auch, was die Ereignisse dieser Zeit ankündigen?4Diese böse Generation, die von Gott nichts wissen will,[3] verlangt einen Beweis; aber es wird ihr keiner gegeben werden – ausgenommen das Wunder, das am Propheten Jona geschah: Den Beweis werden sie bekommen!« Damit ließ er sie stehen und ging weg.
Unverständige Jünger
5Als die Jünger am anderen Seeufer ankamen, hatten sie vergessen, Brot mitzunehmen. (Mark 8:14)6Jesus sagte zu ihnen: »Nehmt euch in Acht vor dem Sauerteig der Pharisäer und Sadduzäer!« (Luk 12:1)7Da sagten die Jünger zueinander: »Wir haben kein Brot mitgenommen!« (Mark 6:52)8Jesus hörte es und sagte: »Was macht ihr euch Gedanken darüber, dass ihr kein Brot habt? Habt ihr so wenig Vertrauen? (Matt 14:31)9Habt ihr immer noch nichts begriffen? Habt ihr vergessen, wie ich die fünf Brote unter fünftausend Menschen ausgeteilt habe? Und wie viele Körbe mit Resten ihr da eingesammelt habt? (Matt 14:20)10Und dann die sieben Brote unter die viertausend – wie viele Körbe mit Resten waren es da? (Matt 15:37)11Ihr müsstet doch merken, dass ich nicht von Broten spreche. Ich spreche vom Sauerteig der Pharisäer und Sadduzäer; davor nehmt euch in Acht!«12Da endlich verstanden sie, dass er nicht den Sauerteig gemeint hatte, der zum Brotbacken verwendet wird, sondern die Lehre der Pharisäer und Sadduzäer.
Du bist Christus! – Du bist Petrus!
13Als Jesus in die Gegend der Stadt Cäsarea Philippi kam, fragte er seine Jünger: »Für wen halten die Leute den Menschensohn?« (Mark 8:27; Luk 9:18)14Die Jünger gaben zur Antwort: »Die einen halten dich für den wiederauferstandenen Täufer Johannes, andere halten dich für den wiedergekommenen Elija, und wieder andere meinen, du seist Jeremia oder sonst einer von den alten Propheten.« (Matt 14:2; Matt 17:10; Matt 17:12; Matt 21:11)15»Und ihr«, wollte Jesus wissen, »für wen haltet ihr mich?«16Da sagte Simon Petrus: »Du bist Christus, der versprochene Retter,[4] der Sohn des lebendigen Gottes!« (Matt 14:33)17Darauf sagte Jesus zu ihm: »Du darfst dich freuen, Simon, Sohn von Johannes,[5] denn diese Erkenntnis hast du nicht aus dir selbst; mein Vater im Himmel hat sie dir gegeben.18Darum sage ich dir: Du bist Petrus; und auf diesem Felsen werde ich meine Gemeinde bauen! Nicht einmal die Macht des Todes[6] wird sie vernichten können. (Luk 22:32; Joh 1:42; Joh 21:15; Ef 2:20)19Ich werde dir die Schlüssel zu Gottes neuer Welt[7] geben. Was du hier auf der Erde für verbindlich erklären wirst, das wird auch vor Gott verbindlich sein; und was du hier für nicht verbindlich erklären wirst, das wird auch vor Gott nicht verbindlich sein.«[8] (Matt 18:18; Luk 11:52; Joh 20:23)20Dann schärfte Jesus den Jüngern ein: »Sagt niemand, dass ich der versprochene Retter[9] bin!« (Mark 9:9)
Jesus kündigt zum ersten Mal seinen Tod an
21Von da an begann Jesus seinen Jüngern zu eröffnen, was Gott mit ihm vorhatte: dass er nach Jerusalem gehen musste, dass er dort von den Ratsältesten, den führenden Priestern und den Gesetzeslehrern vieles erleiden musste, dass er getötet werden und am dritten Tag auferweckt werden musste. (Matt 28:6; Mark 8:31; Luk 9:22)22Da nahm Petrus ihn beiseite, fuhr ihn an und sagte: »Das möge Gott verhüten, Herr; nie darf dir so etwas zustoßen!«23Aber Jesus wandte sich von ihm ab und sagte: »Geh weg! Hinter mich, an deinen Platz,[10] du Satan! Du willst mich von meinem Weg abbringen! Deine Gedanken stammen nicht von Gott, sie sind typisch menschlich.«
Jesus folgen heißt: ihm das Kreuz nachtragen
24Dann sagte Jesus zu seinen Jüngern: »Wer mir folgen will, muss sich und seine Wünsche aufgeben, sein Kreuz auf sich nehmen und auf meinem Weg hinter mir hergehen. (Matt 10:38; Mark 8:34; Luk 9:23; 1 Pet 2:21)25Denn wer sein Leben retten will, wird es verlieren. Aber wer sein Leben um meinetwillen verliert, wird es gewinnen.26Was hat ein Mensch davon, wenn er die ganze Welt gewinnt, aber zuletzt sein Leben verliert? Womit will er es dann zurückkaufen?27Denn der Menschensohn wird in der Herrlichkeit seines Vaters mit seinen Engeln kommen. Dann wird er allen vergelten nach ihrem Tun. (Matt 25:31; Joh 5:29; Rom 2:1)28Ich versichere euch: Einige von euch, die jetzt hier stehen, werden noch zu ihren Lebzeiten sehen, wie der Menschensohn seine Herrschaft antritt.« (Mark 9:1)