1Under tiden hade folk samlats i tusental, så att de höll på att trampa ner varandra. Men Jesus vände sig först till sina efterföljare och varnade dem: ”Akta er för fariseernas[1] lära, som sprider sig som jästen i en deg. De är falska människor som bara låtsas lyda Gud.2Men en dag ska sanningen komma fram. Då ska det som är gömt bli känt för alla.3Det ni har sagt i mörkret ska höras i dagsljuset, och det ni har viskat i någons öra kommer att ropas ut från hustaken!4Till er som är mina vänner, säger jag: Var inte rädda för dem som vill döda er, men sedan inte kan göra något mer.5Jag försäkrar er, att det finns bara en som har sådan makt att man behöver vara rädd för honom, och det är Gud, han som har makt både att döda och sedan kasta i helvetet.6Men inte en enda sparv, hur lite den än är värd, är glömd av Gud.7Och på er är till och med hårstråna räknade. Oroa er alltså inte! Ni är mer värda för Gud än alla sparvar tillsammans.8Jag försäkrar er, att om någon öppet bekänner att han tillhör mig, Människosonen[2], ska jag inför Guds änglar bekänna att han tillhör mig.9Men den som öppet förnekar mig ska själv bli förnekad inför Guds änglar.10Ändå är det så, att den människa som säger något mot mig, Människosonen, kan få förlåtelse, men den som hädar[3] Guds heliga Ande kommer aldrig att bli förlåten.11När man drar er inför domstol i synagogorna[4], och ni blir förhörda av makthavare och domare, så oroa er inte för hur ni ska försvara er eller för vad ni ska säga.12Guds heliga Ande kommer i samma stund att låta er veta exakt vad ni behöver säga.”
Bilden om den rika lantbrukaren
13Då ropade någon i folkmassan: ”Mästare, säg till min bror att han ska dela arvet efter vår pappa med mig.”14Men Jesus svarade: ”Min vän, vem har satt mig till domare, så att jag kan avgöra tvister mellan er?”15Sedan sa han till dem alla: ”Akta er för habegäret! Om en människa har aldrig så mycket pengar, kan hon ändå inte köpa det eviga livet.”16Och för att understryka vad han menade, berättade han en bild för dem. Han sa: ”En rik lantbrukare hade fått en stor skörd.17Hans lador var så överfulla att det inte gick att få in mer, och han gick därför och funderade på vad han skulle göra.18Till slut sa han: ’Nu vet jag, jag river ner mina gamla lador och bygger större. Då får jag plats både med skörden och med allt annat jag äger.19Sedan kan jag slå mig till ro och säga till mig själv: Nu har du samlat så mycket att det räcker i många år. Koppla av nu! Ät, drick och roa dig!’20Men Gud sa till mannen: ’Din dåre, redan inatt ska du dö! Vem ska då få allt som du har sparat ihop.’21Så går det för den som samlar rikedomar på jorden men är fattig i Guds ögon.”
Om att oroa sig
22Sedan vände sig Jesus till sina efterföljare igen och sa: ”Därför säger jag er: Oroa er inte för hur ni ska klara livet, hur ni ska få mat att äta och kläder att ta på er.23Det finns viktigare saker i livet än mat och kläder.24Titta på korparna! De oroar sig inte för vad de ska äta. De varken sår eller skördar, eller skaffar förråd eller lador, men Gud ger dem ändå mat. Är ni inte mycket mer värda för honom än vad fåglarna är?25Vad tjänar det till att oroa sig? Kan det förlänga era liv med en enda timma? Naturligtvis inte!26Men om ni nu inte ens klarar så lite, varför oroar ni er då för allt annat?27Titta på liljorna hur de växer. De arbetar inte och tillverkar inga kläder. Ändå försäkrar jag er, att inte ens kung Salomo i all sin prakt var så vackert klädd som de.28Men om Gud nu ger så underbara kläder åt gräset, som idag står på ängen och imorgon kastas på elden, skulle han då inte ordna kläder åt er? Litar ni fortfarande så lite på Gud?29Grubbla inte över vad ni ska äta och dricka. Oroa er inte för sådant.30Gör inte som de människor här i världen som inte känner Gud. De jagar efter allt detta och oroar sig hela tiden. Men er Far i himlen vet redan vad ni behöver.31Han kommer att med glädje ge er allt detta, om ni bara först och främst ser till att han får regera bland er.[5]32Var alltså inte rädda för framtiden, min lilla hjord av efterföljare. Er Far i himlen har beslutat att ni ska få vara hans eget folk.[6]33Sälj vad ni äger och ge åt de fattiga. Då samlar ni er en skatt i himlen, i en plånbok som aldrig slits ut. Där är skatten i säkert förvar, ingen kan stjäla den och den behåller sitt värde.34Om er skatt finns i himlen då kommer också ert hjärta och era tankar att vara där.
Var beredda
35Var ständigt beredda och redo att tjäna.36Var som tjänare som väntar på att deras herre ska komma hem från en bröllopsfest. De håller sig vakna och beredda så att de snabbt ska kunna öppna dörren för sin herre när han knackar.37Och en särskild belöning väntar dem som är beredda när deras herre kommer. Ja, jag försäkrar er, att han ska själv göra sig redo att tjäna, och han ska låta dem som är beredda få slå sig ner vid bordet för att äta medan han passar upp på dem.38Kanske kommer han inte förrän vid midnatt eller till och med strax före gryningen. Men en särskild belöning väntar dem som är beredda.39Låt mig ta ett annat exempel: Om husägaren bara visste när tjuven tänkte komma, skulle han självklart hindra honom från att bryta sig in.40Var beredda ni också, för jag, Människosonen[7], kommer tillbaka när ni minst av allt väntar det.”41Petrus frågade: ”Herre, talar du bara till oss, eller gäller detta alla?”42Jesus svarade då med en bild och sa: ”Jag talar till var och en som är lik en klok och pålitlig tjänare, som av sin herre har fått i uppgift att se till att de andra tjänarna får mat när de behöver.43Lycklig är den tjänaren om hans herre kommer hem och får se att han gör det han ska.44Jag lovar er, att en sådan trogen tjänare ska få ansvar för allt hans herre äger.45Men om tjänaren säger till sig själv: ’Min herre kommer säkert inte än på ett tag’, och sedan börjar misshandla de andra tjänarna och leva livets glada dagar och dricka sig full,46då ska hans herre komma helt plötsligt en dag då han inte alls väntar honom. Och hans herre ska döda honom och låta honom dela straffet med dem som vägrar att lyda Gud.[8]47Den tjänare som känner till sin herres vilja, men ändå inte följer den utan struntar i det hans herre har befallt honom, han ska få ett hårt straff.48Men den som inte är medveten om att han handlar fel ska få ett lindrigare straff. Ju större uppgift en tjänare har fått, desto mer kommer att krävas av honom, eftersom hans ansvar också är större.
Splittring väntar, inte fred
49Jag har kommit för att tända en eld på jorden, och jag önskar att min uppgift var slutförd.50Men mycket lidande väntar mig, och jag plågas svårt innan det är över.51Tror ni att jag har kommit för att skapa frid på jorden? Nej, snarare strid och splittring!52Om fem personer bor i ett hus, kommer de i fortsättningen att leva splittrade. Tre kommer att ta ställning för mig och två emot mig, eller kanske tvärtom.53Far och son, mor och dotter, svärmor och svärdotter ska alla vara emot varandra.”
Att tolka den tid man lever i
54Sedan vände han sig till folket och sa: ”När ni ser molnen torna upp sig i väster, så säger ni: ’Nu blir det regn.’ Och det blir det också.55När det blåser sydliga vindar säger ni: ’Idag blir det förskräckligt hett!’ Och det blir det.56Ni falska människor som bara låtsas lyda Gud! Ni har lätt för att tyda de tecken ni ser på himlen och i naturen, men de händelser som utspelas mitt framför era egna ögon, dem kan ni inte förstå.
Gör upp med Gud innan det är för sent
57Varför avgör ni inte själva vad som är rätt?58Om någon anklagar dig för att inte ha betalat tillbaka en skuld, och du är på väg med din motpart till domstolen, försök då komma överens med honom innan ni är framme. Annars kanske han drar dig inför domaren, som sedan låter sin medhjälpare ta hand om dig och sätta dig i fängelse.59Och jag försäkrar dig att du måste stanna där tills du betalt allt du är skyldig.”
1Inzwischen waren Tausende von Menschen zusammengekommen, so viele, dass sie einander auf die Füße traten. Jesus wandte sich zuerst seinen Jüngern zu, den Männern und Frauen;[1] er sagte zu ihnen: »Nehmt euch in Acht vor dem Sauerteig der Pharisäer – ich meine: Lasst euch nicht von ihrer Scheinheiligkeit anstecken! (Matt 10:26; Mark 8:15)2Was verhüllt ist, wird offenbar werden, und was niemand weiß, wird allen bekannt werden. (Luk 8:17)3Deshalb lasst auch ihr euch warnen: Was ihr in der Dunkelheit gesagt habt, werden alle am hellen Tag zu hören bekommen. Was ihr jemand hinter verschlossener Tür ins Ohr geflüstert habt, wird laut in der Öffentlichkeit ausgerufen werden.«
Aufforderung zu furchtlosem Bekennen
4»Euch, meinen Freunden, den Männern und Frauen, sage ich: Fürchtet euch nicht vor Menschen! Sie können nur den Leib töten, aber darüber hinaus können sie euch nichts anhaben. (Matt 10:28; Matt 12:32)5Ich will euch sagen, wen ihr fürchten sollt: Fürchtet den, der nicht nur töten kann, sondern auch noch die Macht hat, euch ins ewige Verderben zu schicken. Ja, ich sage euch, den sollt ihr fürchten! (Heb 10:31)6Kauft man nicht fünf Spatzen für zwei Groschen? Und doch kümmert sich Gott um jeden Einzelnen von ihnen.7Doch bei euch ist sogar jedes Haar auf dem Kopf gezählt. Habt keine Angst: Ihr seid Gott mehr wert als ein ganzer Schwarm Spatzen! (Luk 21:18)8Ich sage euch: Wer sich vor den Menschen zu mir bekennt, zu dem wird sich auch der Menschensohn am Gerichtstag bekennen vor den Engeln Gottes.9Wer mich aber vor den Menschen nicht kennen will, den wird auch der Menschensohn nicht kennen am Gerichtstag vor den Engeln Gottes. (Luk 9:26)10Wer den Menschensohn beschimpft, kann Vergebung finden. Wer aber den Heiligen Geist beleidigt, wird keine Vergebung finden.[2] (Mark 3:28)11Wenn sie euch vor die Synagogengerichte schleppen und vor andere Richter und Machthaber, dann macht euch keine Sorgen darüber, wie ihr euch verteidigen oder was ihr sagen sollt. (Matt 10:19; Mark 13:11; Luk 21:14; Apg 4:8)12Denn der Heilige Geist wird euch in dem Augenblick eingeben, was ihr sagen müsst.«
Gegen die Sorge um Reichtum und Lebenssicherung
13Ein Mann in der Menge wandte sich an Jesus: »Lehrer, sag doch meinem Bruder, er soll mit mir das Erbe teilen, das unser Vater uns hinterlassen hat!«[3]14Jesus antwortete ihm: »Freund, ich bin nicht zum Richter für eure Erbstreitigkeiten bestellt!«15Dann sagte er zu allen: »Gebt acht! Hütet euch vor jeder Art von Habgier! Denn der Mensch gewinnt sein Leben nicht aus seinem Besitz, auch wenn der noch so groß ist.« (Luk 18:22; 1 Tim 6:9)16Jesus erzählte ihnen dazu eine Geschichte: »Ein reicher Grundbesitzer hatte eine besonders gute Ernte gehabt.17›Was soll ich jetzt tun?‹, überlegte er. ›Ich weiß gar nicht, wo ich das alles unterbringen soll!18Ich hab’s‹, sagte er, ›ich reiße meine Scheunen ab und baue größere! Dann kann ich das ganze Getreide und alle meine Vorräte dort unterbringen19und kann zu mir selbst sagen: Gut gemacht! Jetzt bist du auf viele Jahre versorgt. Gönne dir Ruhe, iss und trink nach Herzenslust und genieße das Leben!‹ (Ps 49:21; Syr 11:19)20Aber Gott sagte zu ihm: ›Du Narr, noch in dieser Nacht werde ich dein Leben von dir zurückfordern! Wem gehört dann dein Besitz?‹« (Vish 15:8)21Und Jesus schloss: »So steht es mit allen, die für sich selber Besitz aufhäufen, aber bei Gott nichts besitzen.« (Luk 12:33)
Die vielen Sorgen und die einzige Sorge
22Dann sagte Jesus zu seinen Jüngern, den Männern und Frauen:[4] »Darum sage ich euch: Macht euch keine Sorgen um euer Leben, ob ihr etwas zu essen habt, und um euren Leib, ob ihr etwas anzuziehen habt! (Matt 6:25; Luk 11:3)23Das Leben ist mehr als Essen und Trinken, und der Leib ist mehr als die Kleidung!24Seht euch die Raben an! Sie säen nicht und ernten nicht, sie haben weder Scheune noch Vorratskammer. Aber Gott sorgt für sie. Und ihr seid ihm doch viel mehr wert als die Vögel! (Ps 147:9)25Wer von euch kann durch Sorgen sein Leben auch nur um einen Tag verlängern?26Wenn ihr nicht einmal so eine Kleinigkeit zustande bringt, warum quält ihr euch dann mit Sorgen um all die anderen Dinge?27Seht euch die Blumen auf den Feldern an, wie sie wachsen! Sie arbeiten nicht und machen sich keine Kleider, doch ich sage euch: Nicht einmal Salomo bei all seinem Reichtum war so prächtig gekleidet wie irgendeine von ihnen. (1 Kung 10:1)28Wenn Gott sogar die Feldblumen so ausstattet, die heute blühen und morgen verbrannt werden, dann wird er sich erst recht um euch kümmern. Habt doch mehr Vertrauen! (Matt 14:31)29Zerbrecht euch also nicht den Kopf darüber, was ihr essen und trinken werdet.30Mit alldem plagen sich Menschen, die Gott nicht kennen.[5] Euer Vater weiß, was ihr braucht.31Sorgt euch nur darum, dass ihr euch seiner Herrschaft unterstellt, dann wird er euch schon mit dem anderen versorgen.32Sei ohne Angst, du kleine Herde! Euer Vater ist entschlossen, euch seine neue Welt[6] zu schenken!« (Jes 41:14; Luk 22:29)
Reichtum bei Gott
33»Verkauft euren Besitz und schenkt das Geld den Armen! Verschafft euch Geldbeutel, die kein Loch bekommen, und sammelt Reichtümer bei Gott, die euch nicht zwischen den Fingern zerrinnen und nicht von Dieben gestohlen und von Motten zerfressen werden. (Matt 6:19; Luk 11:41; Luk 18:22; Apg 2:45; Apg 4:32)34Denn euer Herz wird immer dort sein, wo ihr eure Schätze habt.«
Bereit für Gottes neue Welt und das Kommen des Menschensohnes
35»Haltet euch bereit[7] und lasst eure Lampen nicht verlöschen! (Matt 24:43; Matt 25:1)36Seid wie Diener und Dienerinnen,[8] die auf ihren Herrn warten, der auf einer Hochzeit ist. Wenn er dann spät zurückkommt und an die Tür klopft, können sie ihm sofort aufmachen. (Upp 3:20)37Sie dürfen sich freuen, wenn der Herr sie bei seiner Ankunft wach und dienstbereit findet. Ich versichere euch: Er wird sich die Schürze umbinden, sie zu Tisch bitten und sie selber bedienen.38Vielleicht kommt er erst um Mitternacht oder sogar noch später. Freude ohne Ende ist ihnen gewiss, wenn er sie dann wachend antrifft!39Macht euch das eine klar: Wenn ein Hausherr im Voraus wüsste, zu welcher Stunde der Dieb kommt, würde er den Einbruch verhindern. (Matt 24:43; Matt 25:13)40So müsst auch ihr jederzeit bereit sein; denn der Menschensohn wird zu einer Stunde kommen, wenn ihr es nicht erwartet.«
Die besondere Verantwortung der Apostel
41Petrus fragte: »Herr, bezieht sich der Vergleich mit dem Hausherrn auf alle oder nur auf uns Apostel?«[9] (Matt 24:45)42Der Herr antwortete: »Wer ist denn wohl der treue und kluge Verwalter, dem sein Herr den Auftrag geben wird, die Dienerschaft zu beaufsichtigen und jedem pünktlich die Tagesration auszuteilen? (Luk 16:10; Luk 19:17)43Er darf sich freuen, wenn sein Herr zurückkehrt und ihn bei seiner Arbeit findet.44Ich versichere euch: Sein Herr wird ihm die Verantwortung für alle seine Güter übertragen.45Wenn er sich aber sagt: ›So bald kommt mein Herr nicht zurück‹, und anfängt, die Diener und Dienerinnen zu schlagen, üppig zu essen und sich zu betrinken,46dann wird sein Herr an einem Tag und zu einer Stunde zurückkehren, wenn er überhaupt nicht damit rechnet. Er wird ihn in Stücke hauen und ihn dorthin bringen lassen, wo die Treulosen ihre Strafe verbüßen. (Upp 21:8)47Der Diener, der die Anweisungen seines Herrn kennt und sie nicht bereitwillig befolgt, wird hart bestraft. (Jak 4:17)48Ein Diener, der den Willen seines Herrn nicht kennt und etwas tut, wofür er Strafe verdient hätte, wird besser davonkommen. Wem viel gegeben worden ist, von dem wird auch viel verlangt. Je mehr einem Menschen anvertraut wird, desto mehr wird von ihm gefordert.«
Zeit der Entscheidung, Zeit der Entzweiung
49»Ich bin gekommen, um auf der Erde ein Feuer zu entzünden, und ich wollte, es stünde schon in hellen Flammen. (Matt 10:34)50Aber ich muss noch eine Taufe auf mich nehmen[10] – hätte ich sie doch schon hinter mir! (Mark 10:38)51Meint ihr, ich sei gekommen, um Frieden in die Welt zu bringen? Nein, nicht Frieden, sage ich euch, sondern Entzweiung. (Luk 2:14)52Denn so wird es von nun an zugehen: Wenn fünf Menschen in einer Familie zusammenleben, werden drei gegen zwei stehen und zwei gegen drei. (Luk 14:26; Luk 21:16)53Der Vater wird gegen den Sohn sein und der Sohn gegen den Vater. Die Mutter wird gegen die Tochter sein und die Tochter gegen die Mutter. Die Schwiegermutter wird gegen die Schwiegertochter sein und die Schwiegertochter gegen die Schwiegermutter.« (Mik 7:6)
Letzte Gelegenheit, sein Leben in Ordnung zu bringen
54Jesus wandte sich wieder der Volksmenge zu und sagte: »Wenn ihr eine Wolke im Westen aufsteigen seht, sagt ihr gleich: ›Es wird regnen‹, und dann regnet es auch. (Matt 5:25; Matt 16:2)55Wenn ihr merkt, dass Südwind weht, sagt ihr: ›Es wird heiß werden‹, und so geschieht es auch.56Ihr Scheinheiligen! Das Aussehen von Himmel und Erde könnt ihr beurteilen und schließt daraus, wie das Wetter wird. Warum versteht ihr dann nicht, was die Ereignisse dieser Zeit ankündigen?57Könnt ihr denn nicht von selbst erkennen, worauf es jetzt ankommt?58Es ist, wie wenn du von deinem Gläubiger vor Gericht geschleppt wirst. Dann gibst du dir doch auch Mühe, die Sache mit ihm in Ordnung zu bringen, solange du noch mit ihm auf dem Weg bist. Wenn du erst einmal vor Gericht stehst, wird dich der Richter dem Gefängniswärter übergeben, und der bringt dich ins Gefängnis. (Matt 18:34)59Ich sage dir: Dort kommst du erst wieder heraus, wenn du deine Schuld bis auf den letzten Pfennig bezahlt hast!«