1Men än en gång syndade Israel genom att tillbe andra gudar. Herren lät då filisteerna besegra dem och hålla dem kuvade i fyrtio år.2-3En man från Sorga som hette Manoa och tillhörde Dans stam hade en hustru som inte kunde få barn. Herrens ängel visade sig för henne och sa: "Du har varit barnlös länge, men snart ska du få en son.4Drick inte vin eller starka drycker, och ät inte mat som är oren.5Håret på din son får aldrig klippas, för han ska vara en nasir, en särskild Guds tjänare, ända från sin födelse, och han ska börja Israels befrielsekamp mot filisteerna."6Kvinnan berättade detta för sin man: "En man från Gud visade sig för mig", sa hon. "Jag tror att han var Herrens ängel, för han var fruktansvärd att se på. Jag frågade inte varifrån han kom, och han sa inte heller sitt namn.7Däremot sa han till mig: 'Du ska få en son!' Han sa också att jag inte skulle dricka vin eller starka drycker och inte heller äta oren mat, för barnet ska bli en nasir. Gud har gett honom en särskild uppgift från hans födelse ända till hans död!"8Manoa bad då till Herren: "Låt denne man från Gud komma tillbaka och lära oss hur vi ska göra med barnet, som du tänker ge oss."9Herren svarade på hans bön, och Guds ängel visade sig än en gång för Manoas hustru, som då var ute på fältet. Men också denna gång var hon ensam, och Manoa fanns inte i närheten.10Hon skyndade sig därför att få tag på sin make och sa till honom: "Mannen är här igen!"11Manoa följde då med henne och frågade mannen: "Är du samme man som talade med henne häromdagen?""Ja, det är jag", svarade han.12"Kan du undervisa oss om hur vi ska fostra barnet, sedan det har fötts?" frågade Manoa honom.13-14Ängeln svarade: "Var noga med att din hustru följer allt jag har sagt henne. Hon får inte äta druvor eller dricka vin och starka drycker och inte äta något orent."15"Stanna kvar, så vi får bjuda dig på någonting att äta", sa Manoa till ängeln.16"Ja, jag stannar gärna", svarade ängeln. "Men jag ska inte ha någonting att äta. Om du absolut vill ge mig något, så bär fram ett offer till Herren." Manoa hade ännu inte förstått att det var Herrens ängel.17Därför frågade han: "Jag vill veta vad du heter, för när allt detta inträffar och barnet är fött, vill vi gärna tala om för alla att det var du som förutsa det."18"Fråga inte efter mitt namn, för det är alltför stort och omöjligt att förstå", svarade ängeln.19Då tog Manoa en ung killing och mjöl till spisoffer och offrade det till Herren. Då hände något högst märkligt.20När lågorna från offret på klippan slog upp mot skyn for Herrens ängel upp i lågan från altaret och försvann mitt framför deras ögon. Då föll Manoa och hans fru ner med sina ansikten mot jorden.21Detta var det sista de såg av ängeln, och Manoa förstod äntligen vem det var som hade besökt dem.22"Vi kommer att dö", ropade Manoa till sin fru. "Vi har sett Gud!"23Men hon svarade: "Om Herren hade tänkt döda oss, skulle han inte ha tagit emot brännoffret, och han skulle inte heller ha uppenbarat sig för oss och berättat dessa underbara nyheter eller gjort dessa under."24Barnet som hon födde fick namnet Simson, och Herren välsignade honom när han växte upp.25Och Herrens Ande började verka på honom en dag när han besökte Dans armé, som slagit läger mellan Sorga och Estaol.
1Von Neuem taten die Leute von Israel, was dem HERRN missfällt; da gab er sie vierzig Jahre lang in die Hand der Philister.2Damals lebte in Zora ein Mann aus dem Stamm Dan namens Manoach, dessen Frau war kinderlos. (1 Mos 25:21)3Eines Tages erschien ihr der Engel des HERRN und sagte: »Du bist unfruchtbar und hast keine Kinder bekommen, aber jetzt wirst du schwanger werden und einen Sohn gebären.4Sieh zu, dass du während der Schwangerschaft weder Wein noch Bier trinkst und keine unreinen Speisen isst. (4 Mos 6:1)5Denn der Sohn, den du zur Welt bringen wirst, soll von seiner Geburt an ein Gottgeweihter sein. Seine Haare dürfen ihm nie geschnitten werden. Mit ihm beginnt die Rettung Israels aus der Hand der Philister.«6Da ging die Frau zu Manoach und erzählte ihm: »Ein heiliger Mann kam zu mir. Er sah aus wie der Engel Gottes, sodass mir ganz unheimlich war. Ich wagte nicht, ihn zu fragen, woher er kommt, und er hat mir auch nicht seinen Namen gesagt.7Er sagte zu mir: ›Du wirst schwanger werden und einen Sohn gebären. Trink von jetzt an weder Wein noch Bier und iss keine unreinen Speisen; denn dein Sohn wird ein Gottgeweihter sein vom Tag seiner Geburt bis zum Tag seines Todes.‹«8Da betete Manoach zum HERRN und sagte: »Bitte, Herr, lass doch den Gottesmann noch einmal zu uns kommen! Er soll uns genau sagen, was wir mit dem Kind, das er uns angekündigt hat, machen sollen.«9Gott erhörte seine Bitte, und der Engel kam noch einmal zu der Frau, als sie gerade allein auf dem Feld war.10Sie lief zu ihrem Mann und sagte: »Komm schnell! Der Mann, der damals zu mir kam, ist wieder da!«11Manoach ging mit ihr hinaus und fragte ihn: »Warst du es, der neulich mit meiner Frau gesprochen hat?« »Ja, ich war es«, sagte der Engel12und Manoach fragte weiter: »Wenn deine Ankündigung eingetroffen ist, wie sollen wir es dann mit dem Kind halten? Was darf es tun und was nicht?«13Der Engel des HERRN erwiderte: »Seine Mutter soll alles meiden, was ich ihr genannt habe.14Sie darf keine Trauben essen und weder Wein noch Bier trinken und sie soll auch keine unreinen Speisen essen.«
Gott selbst war der Bote
15-16Manoach hatte den Engel des HERRN nicht erkannt. Er sagte: »Geh noch nicht weg! Wir möchten dir gerne ein gekochtes Ziegenböckchen bringen.« Der Engel erwiderte: »Auch wenn du mir noch so sehr zuredest, ich werde nichts essen. Aber wenn du willst, kannst du es dem HERRN als Brandopfer darbringen.« (Dom 6:18)17Manoach fragte ihn: »Wie heißt du denn? Wir möchten dir doch unseren Dank abstatten, wenn deine Voraussage eingetroffen ist.« (1 Mos 32:30; 2 Mos 3:12)18Aber der Engel des HERRN erwiderte: »Frage mich nicht nach meinem Namen! Er ist voller Wunder.«19Da nahm Manoach das Ziegenböckchen und dazu Brot als Speiseopfer und verbrannte beides auf einem Felsblock als Opfer für den HERRN, der Wunder tut. Manoach und seine Frau standen dabei. (Dom 6:20)20Und als die Flamme vom Altar zum Himmel stieg, da stieg der Engel des HERRN in der Flamme nach oben. Sie sahen es und warfen sich zu Boden, mit dem Gesicht zur Erde.21Manoach wusste jetzt, dass er mit dem Engel des HERRN gesprochen hatte. Er und seine Frau sahen ihn von da an nicht wieder.22Erschrocken sagte Manoach zu seiner Frau: »Wir haben Gott gesehen! Jetzt müssen wir sterben!« (2 Mos 33:20)23Doch seine Frau erwiderte: »Wenn der HERR unseren Tod wollte, hätte er unser Opfer nicht angenommen, das Brand- und das Speiseopfer, und uns nicht das alles sehen lassen. Dann hätte er uns auch nicht solch eine Ankündigung gemacht.«24Manoachs Frau gebar einen Sohn und gab ihm den Namen Simson. Er wuchs heran und der HERR segnete ihn.25Als Simson in Mahane-Dan zwischen Zora und Eschtaol war, trieb der Geist des HERRN ihn zu den ersten Taten an. (Dom 3:10)