1Jesus steg sedan i en båt och åkte över till Kafarnaum, den stad där han bodde.2Där kom de till honom med en förlamad man som låg på en bår. Och när Jesus såg vilken stor tro de hade, sa han till den förlamade: ”Var inte ledsen, min son. Jag har förlåtit dina synder!”3Några av laglärarna[1] sa då för sig själva: ”Han hädar ju och gör sig själv till Gud!”4Men Jesus visste vad de tänkte och frågade dem: ”Varför tänker ni onda tankar?5Är det inte lika omöjligt för en människa att säga till den förlamade: ’Res dig upp och gå’ som att säga: ’Jag förlåter dig dina synder’?”6Sedan vände han sig till den förlamade och sa: ”För att bevisa att jag, Människosonen[2], har makt att förlåta synder här på jorden, säger jag till dig: ’Res dig upp, ta din bår och gå hem!’ ”7Och mannen reste sig och gick hem.8När folket såg vad som hände blev de alldeles förskräckta, och de hyllade Gud för att han gett sådan makt till människor.
Jesus kallar en tullindrivare att följa honom
9När Jesus gick vidare därifrån fick han se en tullindrivare[3] som hette Matteus sitta utanför tullhuset. ”Kom och bli min efterföljare”, sa Jesus till honom. Och Matteus reste sig och följde Jesus.10När Jesus och hans efterföljare senare åt tillsammans i Matteus hus, fanns många av hans gamla kollegor vid tullen med bland gästerna och även en del annat ökänt folk.11Fariseerna[4] var upprörda. ”Hur kan er mästare sänka sig så lågt att han äter tillsammans med tullindrivare och syndare?” frågade de Jesus efterföljare. Men Jesus hörde det och sa:12”Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka.13Gå härifrån och försök förstå vad Gud menar när han säger: ’Jag vill hellre att ni visar varandra kärlek, än att ni offrar till mig.’[5] Min uppgift här på jorden är att föra syndare tillbaka till Gud, inte att ta hand om dem som redan följer hans vilja.”
Jesus svarar på en fråga om fasta
14En dag kom Johannes döparens efterföljare till Jesus och frågade honom: ”Varför fastar inte dina efterföljare som vi och fariseerna[6] gör?”15Jesus svarade: ”Bröllopsgästerna kan väl inte sörja och gå utan mat medan brudgummen är hos dem? Men en dag ska han tas ifrån dem, och då kommer de att fasta.16Det finns en tid och en plats för allt. Ingen lagar till exempel ett gammalt klädesplagg med ett stycke nytt tyg som aldrig har tvättats, för då krymper det nya tyget och river sönder plagget, så att hålet blir ännu större.17Ingen öser heller nytt vin i gamla vinsäckar, för när vinet jäser sprängs säckarna och blir förstörda, och vinet rinner ut. Nej, nytt vin lagrar man i nya säckar, för då har man både vin och säckar kvar.”
Jesus botar en kvinna med blödningar och uppväcker en död flicka
18Under tiden som Jesus sa detta kom en synagogföreståndare[7] och föll ner inför honom. ”Min dotter har just dött”, sa han. ”Kom och lägg händerna på henne, så får hon liv igen.”19Då reste sig Jesus och följde med mannen, tillsammans med sina efterföljare. Men medan de var på väg till hans hus kom20en kvinna, som under tolv års tid lidit av svåra blödningar. Hon närmade sig Jesus bakifrån och rörde vid tofsen på hans mantel,21för hon tänkte: ’Om jag bara får röra vid hans kläder så kommer jag att bli frisk.’22Då vände Jesus sig om och fick se henne: ”Min dotter”, sa han, ”var inte orolig![8] Din tro har hjälpt dig.” Och från den stunden var kvinnan frisk.23När Jesus sedan kom fram till synagogföreståndarens hus och hörde begravningsmusiken och fick se alla människor som klagade högljutt,24sa han: ”Gå ut härifrån. Flickan är inte död. Hon sover bara.”Då hånskrattade de åt honom.25Men när folket hade körts ut ur huset, gick Jesus in i rummet där flickan låg och tog henne i handen. Och genast reste hon sig upp och var helt frisk.26Ryktet om det fantastiska som hänt spred sig sedan som en löpeld i hela området.
Jesus botar blinda och stumma
27När Jesus lämnade flickans hem följde två blinda män efter honom och ropade: ”Jesus, du som ska ärva kung Davids tron,[9] ha medlidande med oss!”28De gick efter honom ända in i det hus där han bodde. Och Jesus frågade dem: ”Tror ni att jag kan bota er?””Ja, Herre”, svarade de. ”Det gör vi.”29Då rörde han vid deras ögon och sa: ”Eftersom ni tror, ska det också bli så.”30Och plötsligt kunde de se! Jesus varnade dem sedan strängt för att berätta detta för någon,31mentrots det var ryktet om honom snart ute över hela trakten.32När de båda männen var på väg ut kom man till Jesus med en besatt man som inte kunde tala.33Jesus drev då ut den onda anden, och genast kunde mannen tala. Människorna blev alldeles häpna och sa: ”Aldrig förr har något sådant hänt i Israel!”34Men när fariseerna[10] hörde det, sa de: ”Han driver ut de onda andarna med hjälp av Satan, de onda andarnas härskare!”
Jesus uppmanar sina efterföljare att be om arbetare
35Jesus vandrade omkring i alla städer och byar och undervisade i synagogorna[11]. Och vart han än kom berättade han det glada budskapet om att Gud vill rädda människor och göra dem till sitt eget folk, och han botade alla slags sjukdomar och plågor.36När han såg människorna kände han medlidande med dem, eftersom de hade så stora problem och inte visste var de kunde få hjälp. De var som får utan herde.37”Skörden är stor, men arbetarna är få”, sa han till sina efterföljare.38”Be därför den som har ansvaret för skördearbetet att han skickar ut fler arbetare på fälten.”
1Und Jesus stieg ins Boot, fuhr über den See und kam in seine Stadt. (Mark 2:1; Luk 5:17)2Und siehe, man brachte einen Gelähmten auf seinem Bett zu ihm. Als Jesus ihren Glauben sah, sagte er zu dem Gelähmten: Hab Vertrauen, mein Sohn, deine Sünden sind dir vergeben! (Luk 7:48)3Und siehe, einige Schriftgelehrte dachten: Er lästert Gott.4Jesus wusste, was sie dachten, und sagte: Warum denkt ihr Böses in euren Herzen?5Was ist denn leichter, zu sagen: Deine Sünden sind dir vergeben! oder zu sagen: Steh auf und geh umher?6Damit ihr aber erkennt, dass der Menschensohn die Vollmacht hat, auf der Erde Sünden zu vergeben – sagte er zu dem Gelähmten: Steh auf, nimm dein Bett und geh in dein Haus!7Und der Mann stand auf und ging in sein Haus.8Als die Leute das sahen, erschraken sie und priesen Gott, der solche Vollmacht den Menschen gegeben hat.
Nachfolge und Mahl
9Als Jesus weiterging, sah er einen Mann namens Matthäus am Zoll sitzen und sagte zu ihm: Folge mir nach! Und Matthäus stand auf und folgte ihm nach. (Matt 8:22; Mark 2:13; Luk 5:27)10Und als Jesus in seinem Haus bei Tisch war, siehe, viele Zöllner und Sünder kamen und aßen zusammen mit ihm und seinen Jüngern.11Als die Pharisäer das sahen, sagten sie zu seinen Jüngern: Wie kann euer Meister zusammen mit Zöllnern und Sündern essen?12Er hörte es und sagte: Nicht die Gesunden bedürfen des Arztes, sondern die Kranken.13Geht und lernt, was es heißt: Barmherzigkeit will ich, nicht Opfer! Denn ich bin nicht gekommen, um Gerechte zu rufen, sondern Sünder. (Hos 6:6; Matt 12:7)
Fasten und Feiern
14Da kamen die Jünger des Johannes zu ihm und sagten: Warum fasten deine Jünger nicht, während wir und die Pharisäer fasten? (Mark 2:18; Luk 5:33)15Jesus antwortete ihnen: Können denn die Hochzeitsgäste trauern, solange der Bräutigam bei ihnen ist? Es werden aber Tage kommen, da wird ihnen der Bräutigam weggenommen sein; dann werden sie fasten.16Niemand setzt ein Stück neuen Stoff auf ein altes Gewand; denn der neue Stoff reißt doch wieder ab und es entsteht ein noch größerer Riss.17Auch füllt man nicht jungen Wein in alte Schläuche. Sonst reißen die Schläuche, der Wein läuft aus und die Schläuche sind unbrauchbar. Jungen Wein füllt man in neue Schläuche, dann bleibt beides erhalten.
Die Auferweckung der Tochter eines Synagogenvorstehers und die Heilung einer kranken Frau
18Während Jesus so mit ihnen redete, siehe, da kam ein Synagogenvorsteher, fiel vor ihm nieder und sagte: Meine Tochter ist eben gestorben; komm doch, leg ihr deine Hand auf und sie wird leben! (Mark 5:21; Luk 8:40)19Jesus stand auf und folgte ihm mit seinen Jüngern.20Und siehe, eine Frau, die schon zwölf Jahre an Blutfluss litt, trat von hinten heran und berührte den Saum seines Gewandes;21denn sie sagte sich: Wenn ich auch nur sein Gewand berühre, werde ich geheilt. (Matt 14:36; Mark 6:56)22Jesus wandte sich um, und als er sie sah, sagte er: Hab keine Angst, meine Tochter, dein Glaube hat dich gerettet! Und von dieser Stunde an war die Frau geheilt. (Mark 10:52; Luk 7:50; Luk 17:19; Luk 18:42; Apg 14:9)23Als Jesus in das Haus des Synagogenvorstehers kam und die Flötenspieler und die Menge der klagenden Leute sah,24sagte er: Geht hinaus! Das Mädchen ist nicht gestorben, es schläft nur. Da lachten sie ihn aus.25Als man die Leute hinausgeworfen hatte, trat er ein und fasste das Mädchen an der Hand; da stand es auf. (Mark 1:31; Mark 9:27)26Und die Kunde davon verbreitete sich in der ganzen Gegend.
Die Heilung von zwei Blinden
27Als Jesus weiterging, folgten ihm zwei Blinde und schrien: Hab Erbarmen mit uns, Sohn Davids! (Matt 15:22; Matt 20:29; Mark 10:46; Luk 18:35)28Nachdem er ins Haus gegangen war, kamen die Blinden zu ihm. Und Jesus sagte zu ihnen: Glaubt ihr, dass ich dies tun kann? Sie antworteten: Ja, Herr.29Darauf berührte er ihre Augen und sagte: Wie ihr geglaubt habt, so soll euch geschehen.30Da wurden ihre Augen geöffnet. Jesus aber wies sie streng an: Nehmt euch in Acht! Niemand darf es erfahren.31Doch sie gingen weg und erzählten von ihm in der ganzen Gegend.
Die Heilung eines Stummen
32Als sie gegangen waren, siehe, da brachte man einen Stummen zu ihm, der von einem Dämon besessen war. (Matt 12:22; Luk 11:14)33Er trieb den Dämon aus und der Stumme konnte reden. Alle Leute staunten und sagten: So etwas ist in Israel noch nie gesehen worden.34Die Pharisäer aber sagten: Mit Hilfe des Anführers der Dämonen treibt er die Dämonen aus.
Über die große Ernte und die wenigen Arbeiter
35Jesus zog durch alle Städte und Dörfer, lehrte in ihren Synagogen, verkündete das Evangelium vom Reich und heilte alle Krankheiten und Leiden. (Matt 4:23; Mark 6:6; Luk 8:1)36Als er die vielen Menschen sah, hatte er Mitleid mit ihnen; denn sie waren müde und erschöpft wie Schafe, die keinen Hirten haben. (4 Mos 27:17; 1 Kung 22:17; Hes 34:5; Matt 14:14; Matt 15:32; Mark 6:34)37Da sagte er zu seinen Jüngern: Die Ernte ist groß, aber es gibt nur wenig Arbeiter. (Luk 10:2)38Bittet also den Herrn der Ernte, Arbeiter für seine Ernte auszusenden!