1När Jesus hade avslutat detta tal lämnade han Galileen och började vandra söderut mot Judeen, genom landet på östra sidan om Jordan.2Stora folkmassor följde honom dit, och han botade dem som var sjuka.3Några fariseer[1] kom då för att diskutera med Jesus och försöka få honom att säga något som de kunde sätta fast honom för. De frågade: ”Anser du att en man har rätt att skilja sig från sin fru av vilken orsak som helst?”4”Läser ni inte Skriften[2]?” svarade Jesus. ”I den står det att Gud från början skapade människan till man och kvinna, och5att en man därför ska lämna sina föräldrar och hålla sig till sin fru, så att de två blir ett.[3]6De är alltså inte längre två utan ett. Och vad Gud har förenat, får människan inte skilja åt.”7Då frågade de: ”Varför bestämde då Mose att en man kan skiljas genom att skriva ett intyg som bevis på skilsmässan, och att han sedan kan skicka iväg kvinnan?”[4]8Jesus svarade: ”Mose kände era hårda och onda hjärtan, det var därför han tillät er att skiljas, men det var inte så Gud hade tänkt från början.9Jag säger er att den man som skiljer sig från sin fru, utan att hon varit otrogen, och sedan gifter sig med en annan, han är otrogen.[5]”10Då sa hans efterföljare till honom: ”Om det är på det sättet, är det bättre att inte gifta sig alls.”11Men Jesus svarade: ”Alla kan inte ta till sig min undervisning om äktenskapet, utan bara de som får hjälp av Gud.12Men vad gäller att inte gifta sig, så föds en del utan möjlighet till sexuell aktivitet, andra har kastrerats av människor, men det finns också de som frivilligt lever i avhållsamhet och avstår från att gifta sig för att kunna tjäna Gud bättre.[6] Den som kan ta till sig min undervisning ska göra det.”
Jesus ber för barnen
13Sedan kom man till Jesus med små barn för att han skulle lägga händerna på dem och be. Men hans efterföljare körde bort dem.14Då sa Jesus: ”Skicka inte iväg dem. Låt barnen komma till mig, för alla som vill tillhöra Guds eget folk måste bli som de.[7]”15Så la han händerna på barnen och bad för dem. Sedan gick han därifrån.
Jesus talar med en rik ung man
16En ung man kom nu och frågade Jesus: ”Mästare, vad ska jag göra för gott för att få evigt liv?”17”Varför frågar du mig om vad som är gott?” svarade Jesus. ”Det finns bara en som är verkligt god, och det är Gud. Men evigt liv kan du få om du håller hans bud.”18”Vilka av buden?” frågade mannen. Jesus svarade: ” ’Du ska inte mörda, Du ska inte vara otrogen i ditt äktenskap, Du ska inte stjäla, Du ska inte ljuga eller vittna falskt,19Visa respekt för dina föräldrar, och Du ska älska din medmänniska som dig själv!’ ”[8]20”Jag håller redan alla dessa bud”, svarade den unga mannen. ”Vad mer behöver jag göra?”21Jesus sa till honom: ”Om du verkligen vill bli fullkomlig, så gå och sälj allt du äger och ge pengarna till de fattiga. Då ska du få en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig.”22Men när den unga mannen hörde detta gick han bedrövad därifrån, för han var mycket rik.23Då sa Jesus till sina efterföljare: ”En sak är säker: det är nästan omöjligt för en rik människa att få tillhöra Guds eget folk.[9]24Ja, jag säger er att det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att underordna sig Gud så att han får tillhöra Guds eget folk.”25Detta påstående gjorde hans efterföljare alldeles förskräckta, och de sa: ”Vem i all världen kan då bli räddad?”26Jesus såg på dem och sa: ”Ingen, mänskligt sett. Men för Gud är allting möjligt.”27Då sa Petrus till honom: ”Vi har ju lämnat allt för att följa dig. Kommer vi att få något för det?”28”Ja”, svarade Jesus. ”Jag försäkrar er, att när jag, Människosonen[10], sätter mig på min kungatron för att regera i Guds nya värld, då ska också ni som har följt mig få sitta på tolv troner och styra över Israels tolv stammar.29Var och en som lämnar hus eller syskon eller föräldrar eller barn eller åkrar för att följa mig ska få mångdubbelt igen och få evigt liv som arv.30Många som idag har låg status ska vara bland de främsta i Guds nya värld, medan andra, som idag är betydelsefulla, måste hålla sig i bakgrunden.”
1Und es geschah, als Jesus diese Reden beendet hatte, verließ er Galiläa und zog in das Gebiet von Judäa jenseits des Jordan. (Mark 10:1)2Viele Menschen folgten ihm nach und er heilte sie dort.
Über die Ehe, Ehescheidung und Ehelosigkeit
3Da kamen Pharisäer zu ihm, um ihn zu versuchen, und fragten: Darf man seine Frau aus jedem beliebigen Grund aus der Ehe entlassen? (Matt 16:1; Matt 22:18; Mark 10:2)4Er antwortete: Habt ihr nicht gelesen, dass der Schöpfer sie am Anfang männlich und weiblich erschaffen hat (1 Mos 1:27)5und dass er gesagt hat: Darum wird der Mann Vater und Mutter verlassen und sich an seine Frau binden und die zwei werden ein Fleisch sein? (1 Mos 2:24)6Sie sind also nicht mehr zwei, sondern ein Fleisch. Was aber Gott verbunden hat, das darf der Mensch nicht trennen.7Sie sagten zu ihm: Wozu hat dann Mose vorgeschrieben, der Frau eine Scheidungsurkunde zu geben und sie aus der Ehe zu entlassen? (5 Mos 24:1; Matt 5:31)8Er antwortete: Nur weil ihr so hartherzig seid, hat Mose euch gestattet, eure Frauen aus der Ehe zu entlassen. Am Anfang war das nicht so.9Ich sage euch: Wer seine Frau entlässt, obwohl kein Fall von Unzucht vorliegt, und eine andere heiratet, der begeht Ehebruch. (Matt 5:32; Luk 16:18)10Da sagten seine Jünger zu ihm: Wenn das Verhältnis des Mannes zur Frau so ist, dann ist es nicht gut zu heiraten.11Jesus sagte zu ihnen: Nicht alle können dieses Wort erfassen, sondern nur die, denen es gegeben ist.12Denn manche sind von Geburt an zur Ehe unfähig, manche sind von den Menschen dazu gemacht und manche haben sich selbst dazu gemacht - um des Himmelreiches willen. Wer es erfassen kann, der erfasse es.
Die Segnung der Kinder
13Da brachte man Kinder zu ihm, damit er ihnen die Hände auflegte und für sie betete. Die Jünger aber wiesen die Leute zurecht. (Mark 10:13; Luk 18:15)14Doch Jesus sagte: Lasst die Kinder und hindert sie nicht, zu mir zu kommen! Denn Menschen wie ihnen gehört das Himmelreich. (Matt 18:3)15Dann legte er ihnen die Hände auf und zog von dort weiter.
Reichtum und Nachfolge
16Und siehe, da kam ein Mann zu Jesus und fragte: Meister, was muss ich Gutes tun, um das ewige Leben zu gewinnen? (Mark 10:17; Luk 18:18)17Er antwortete: Was fragst du mich nach dem Guten? Nur einer ist der Gute. Wenn du aber in das Leben eintreten willst, halte die Gebote!18Darauf fragte er ihn: Welche? Jesus antwortete: Du sollst nicht töten, du sollst nicht die Ehe brechen, du sollst nicht stehlen, du sollst kein falsches Zeugnis geben; (2 Mos 20:12; 3 Mos 19:18; 5 Mos 5:16)19ehre Vater und Mutter! Und: Du sollst deinen Nächsten lieben wie dich selbst!20Der junge Mann erwiderte ihm: Alle diese Gebote habe ich befolgt. Was fehlt mir noch?21Jesus antwortete ihm: Wenn du vollkommen sein willst, geh, verkauf deinen Besitz und gib ihn den Armen; und du wirst einen Schatz im Himmel haben; und komm, folge mir nach! (Matt 6:20; Matt 8:22)22Als der junge Mann das hörte, ging er traurig weg; denn er hatte ein großes Vermögen.23Da sagte Jesus zu seinen Jüngern: Amen, ich sage euch: Ein Reicher wird schwer in das Himmelreich kommen.24Nochmals sage ich euch: Leichter geht ein Kamel durch ein Nadelöhr, als dass ein Reicher in das Reich Gottes gelangt.25Als die Jünger das hörten, gerieten sie ganz außer sich vor Schrecken und sagten: Wer kann dann noch gerettet werden?26Jesus sah sie an und sagte zu ihnen: Für Menschen ist das unmöglich, für Gott aber ist alles möglich. (1 Mos 18:14; Job 42:2; Luk 1:37)27Da antwortete Petrus: Siehe, wir haben alles verlassen und sind dir nachgefolgt. Was werden wir dafür bekommen?28Jesus erwiderte ihnen: Amen, ich sage euch: Wenn die Welt neu geschaffen wird und der Menschensohn sich auf den Thron der Herrlichkeit setzt, werdet auch ihr, die ihr mir nachgefolgt seid, auf zwölf Thronen sitzen und die zwölf Stämme Israels richten. (Matt 25:31; Luk 22:30; Upp 3:21)29Und jeder, der um meines Namens willen Häuser oder Brüder oder Schwestern oder Vater oder Mutter oder Kinder oder Äcker verlassen hat, wird dafür das Hundertfache erhalten und das ewige Leben erben.30Viele Erste werden Letzte sein und Letzte Erste. (Matt 20:16; Mark 10:31; Luk 13:30)