Jesaja 65 | Nya Levande Bibeln

Nya Levande Bibeln

Nya himlar och en ny jord

1 Herren säger: "De som aldrig förr frågat efter mig har nu börjat söka mig. Nationer som aldrig tidigare sökt mig finner mig. 2 Men mitt eget folk har gjort uppror, fastän jag har väntat hela dagen med öppna armar för att välkomna det. De går sina egna vägar och handlar efter eget huvud. 3 Hela tiden har de förolämpat mig genom att tillbe avgudar i sina trädgårdar och tända rökelse på taken till sina hus. 4 På nätterna har de gått ut till gravar och grottor för att tillbe onda andar, och de äter mat som är förbjuden i Guds lag. 5 Ändå säger de till varandra: 'Kom inte närmare mig. Jag är heligare än du!' De är en stank i mina näsborrar. Dag ut och dag in retar de mig till det yttersta. 6 Allt detta finns nedtecknat inför mina ögon. Jag kommer inte att förbli tyst. Jag ska hämnas. Ja, jag ska hämnas på dem, 7 inte bara för deras egna synder utan också för deras förfäders, säger Herren. De har nämligen tänt rökelse på bergen och förolämpat mig på höjderna. De ska få igen för allt." 8 Men jag ska inte förgöra alla, säger Herren. Även i en dålig klase kan det finnas saftiga druvor. Det finns sådana som är mina verkliga tjänare i Israel. Därför ska jag inte heller förgöra hela folket. 9 Jag ska bevara några, så att de kan ta Israels land i besittning. 10 De som jag väljer ut ska ärva det och tjäna mig där. Sarons slätter ska på nytt fyllas av boskap, och Akors dal ska än en gång bli en lägerplats för herdar. Så ska det bli för dem som söker mig. 11 Men därför att resten av er har övergett Herren och hans tempel och dyrkar Gad och Meni, 12 har jag bestämt att ni ska drabbas av krigets svärd. När jag ropade svarade ni inte, och ni lyssnade inte när jag talade. Medvetet syndade ni inför mina ögon och föredrog att göra det jag avskyr. 13 Därför säger Herren Gud att ni ska hungra medan hans tjänare äter. Ni ska vara törstiga när de dricker. Ni ska vara sorgsna och modfällda, när de gläds. 14 Ni ska klaga högt av sorg, bekymmer och förtvivlan, när de sjunger av glädje. 15 Era namn ska nämnas som en förbannelse bland mitt folk. Herren Gud ska förstöra er och kalla sina verkliga tjänare vid ett annat namn. 16 Och ändå ska den tid komma, då alla som uttalar en välsignelse eller avlägger en ed ska svära vid sanningens Gud. Min vrede ska nämligen ta slut, och jag ska glömma bort det onda ni gjort. 17 Jag ska skapa nya himlar och en ny jord, så underbara att ingen längre ska minnas det som en gång var. 18 Var glada! Gläd er alltid åt det jag skapat! Se här! Jag ska göra Jerusalem till en lycklig stad. Dess invånare ska vara ett glädjens folk. 19 Jag ska glädja mig över Jerusalem och över mitt folk, och sedan ska man inte längre höra någon klagan eller några sorgerop därifrån. 20 Spädbarn ska inte längre behöva dö. Människor ska inte betraktas som gamla ens när de är hundra år! Det är bara syndare som ska dö unga! 21-22 Den som bygger ett hus ska också få bo i det. Mitt folk ska plantera vingårdar, och den som planterar ska själv få äta deras frukt. Fienden ska inte kunna stjäla den. De som tillhör mitt folk ska leva lika länge som träd, och de ska få njuta av allt det som de fått kämpa så länge för. 23 Deras skördar ska inte ätas upp av fiender. Inga barn ska bli dödade i krig eller drabbas av olycka. De är nämligen barn till dem som Herren välsignat. 24 Jag ska svara dem, till och med innan de ropar till mig. Medan de ännu talar med mig om vad de behöver, ska jag gripa in och besvara deras böner! 25 Varg och lamm ska äta tillsammans. Lejon ska äta hö som oxar. Giftiga ormar ska inte längre döda för att få sin föda! När den tiden kommer ska ingen skadas eller dödas på mitt heliga berg, säger Herren.

Einheitsübersetzung 2016

från Katholisches Bibelwerk

Ein störrisches Volk und Knechte des Herrn

1 Ich wurde gesucht von denen, / die nicht forschten, ich wurde gefunden von denen, / die mich nicht suchten. Ich sagte zu einer Nation, / die mich nicht anrief: / Hier bin ich, hier bin ich! (Rom 10:20) 2 Den ganzen Tag streckte ich meine Hände aus / nach einem abtrünnigen Volk, nach denen, die den Weg gehen, der nicht gut ist, / hinter ihren eigenen Plänen her, 3 nach dem Volk, / das mich ständig ins Angesicht kränkt: die schlachten in Gärten / und räuchern auf Ziegelsteinen, 4 die in Grabkammern sitzen / und die Nächte in Höhlen verbringen, die Schweinefleisch essen / und unreine Brühe in ihren Töpfen haben, 5 die sagen: Bleib, wo du bist, komm mir nicht nahe, / denn sonst mache ich dich heilig. Diese Leute sind Rauch in meiner Nase, / ein loderndes Feuer den ganzen Tag. 6 Siehe, es ist aufgeschrieben vor mir, / ich werde nicht schweigen, / sondern ich vergelte, ja ich vergelte ihnen in ihren Schoß hinein: 7 für eure Schuld / und die Schuld eurer Väter, spricht der HERR. Denen, die auf den Bergen räucherten / und mich auf den Hügeln verhöhnten, messe ich zuerst ihren Lohn zu, / in ihren Schoß hinein. 8 So spricht der HERR: / Wie wenn sich Saft in der Traube findet / und man sagt: Verdirb sie nicht, denn es ist Segen darin, so will ich um meiner Knechte willen handeln, / um nicht das Ganze zu vernichten. 9 Ich lasse aus Jakob Nachkommen hervorgehen / und aus Juda einen Erben meiner Berge. Meine Erwählten sollen das Land besitzen / und meine Knechte sollen dort wohnen. (Jes 57:13; Jes 60:21) 10 Dann wird die Scharonebene zur Schafweide / und das Achortal zum Lagerplatz der Rinder, / für mein Volk, das mich sucht. (1 Krön 27:29; Jes 33:9) 11 Euch aber, die ihr den HERRN verlasst, / meinen heiligen Berg vergesst, die ihr dem Glücksgott den Tisch deckt / und dem Gott des Schicksals den Weinkrug füllt, 12 überantworte ich dem Schwert / und ihr alle geht zur Schlachtung in die Knie. Denn ich rief und ihr gabt keine Antwort, / ich redete und ihr hörtet nicht, sondern ihr habt getan, was in meinen Augen böse ist / und was mir nicht gefällt, / das habt ihr euch erwählt. (Jes 34:2; Jes 66:4; Jer 7:13) 13 Darum - so spricht GOTT, der Herr: / Siehe, meine Knechte sollen essen, / aber ihr werdet hungern. Siehe, meine Knechte sollen trinken, / aber ihr werdet dürsten. Siehe, meine Knechte sollen sich freuen, / aber ihr werdet beschämt dastehen. 14 Siehe, meine Knechte sollen aus Herzenslust frohlocken, / aber ihr werdet schreien vor Herzeleid und heulen vor Verzweiflung. 15 Ihr werdet euren Namen meinen Auserwählten / zum Schwur hergeben müssen: GOTT, der Herr, wird dich töten! / Seinen Knechten aber wird er einen anderen Namen geben.

Neuer Himmel, neue Erde und neues Jerusalem

16 Wer sich segnet im Land, / wird sich segnen im Gott des Amen, und wer schwört im Land, / wird schwören beim Gott des Amen. Denn vergessen sind die früheren Nöte, / sie sind vor meinen Augen verborgen. (Jes 43:18) 17 Ja, siehe, ich erschaffe einen neuen Himmel / und eine neue Erde. Man wird nicht mehr an das Frühere denken, / es kommt niemand mehr in den Sinn. (Jes 66:22) 18 Vielmehr jubelt und jauchzt ohne Ende / über das, was ich erschaffe! Denn siehe, ich erschaffe Jerusalem zum Jauchzen / und sein Volk zum Jubel. 19 Ich werde über Jerusalem jubeln / und frohlocken über mein Volk. Nicht mehr hört man dort lautes Weinen / und Klagegeschrei. (Jes 62:5; Upp 21:4) 20 Es wird dort keinen Säugling mehr geben, / der nur wenige Tage lebt, und keinen Greis, / der seine Tage nicht erfüllt; wer als Hundertjähriger stirbt, / gilt als junger Mann, / und wer die hundert Jahre verfehlt,/ gilt als verflucht. (Sak 8:4) 21 Sie werden Häuser bauen / und selbst darin wohnen, / sie werden Weinberge pflanzen und selbst deren Früchte genießen. (Ps 128:2; Jes 62:8) 22 Sie werden nicht bauen, / damit ein anderer wohnt, nicht pflanzen, / damit ein anderer isst, sondern wie die Tage eines Baumes / sind die Tage meines Volkes und das Werk ihrer Hände / werden meine Auserwählten selber verbrauchen. 23 Sie mühen sich nicht vergebens / und gebären nicht für den schnellen Tod. Denn sie sind die Nachkommen der vom HERRN Gesegneten / und ihre Sprösslinge sind mit ihnen. (Jes 61:9) 24 So wird es sein: Ehe sie rufen, antworte ich, / während sie noch reden, höre ich. (Jes 58:9) 25 Wolf und Lamm weiden zusammen / und der Löwe frisst Stroh wie das Rind, / doch der Schlange Nahrung ist der Staub. Man tut nichts Böses / und begeht kein Verbrechen auf meinem ganzen heiligen Berg, spricht der HERR. (1 Mos 3:14; Jes 11:6)