1-2Jag ropar till Herren. Jag ropar till honom så högt jag kan, för att han ska lyssna!3Jag har ångest och ser ingen utväg mer. Till och med om nätterna ber jag och sträcker mina händer mot himlen. Det finns ingen tröst för mig.4När jag tänker på Gud suckar jag, och när jag ser hur jag har det så förlorar jag allt mod.5Han håller mig vaken, och i min oro kan jag inte få fram ett ord mer.6Jag kan inte låta bli att tänka på hur det var förr,7på den tiden då vi spelade och sjöng glada sånger till långt in på nätterna. Jag tänker på detta och funderar över skillnaden mellan då och nu.8Har Herren övergett mig? Ska han aldrig mer hjälpa mig?9Är hans kärlek borta för alltid? Har han svikit sitt löfte?10Har han glömt bort att visa mig sin nåd? Har han i vrede slagit igen dörren framför den han älskar?11Jag sa: "Det som gör mig mest ont är att Guds kärlek och välsignelse inte är som förr.12Jag kommer ihåg alla hans stora under.13Dessa underbara gärningar är jämt och ständigt i mina tankar. Jag kan inte låta bli att tänka på dem."14Gud, allt vad du gör är heligt. Var finns det någon annan gud så mäktig som du?15Du är en Gud som gör under! Du visar fortfarande din stora makt.16Med din styrka räddade du ditt folk och du ledde Jakobs och Josefs söner ut ur Egypten.17När Röda havet såg dig, fylldes det av skräck! Det bävade ända ner i djupet!18Från molnen öste regnet ner och åskan mullrade i skyn och blixtarna flammade.19Ja, din stämma hördes i stormen. Bländande blixtar lyste upp världen! Jorden skakade och bävade.20Du banade en väg rakt genom havet. Vi kunde inte se dina fotsteg, och vi visste inte att vägen fanns där!21Men du ledde ditt folk som en fårhjord, med Mose och Aron som herdar.
1To the choirmaster: according to Jeduthun. A Psalm of Asaph. I cry aloud to God, aloud to God, and he will hear me. (Ps 3:4; Ps 39:1; Ps 50:1)2In the day of my trouble I seek the Lord; in the night my hand is stretched out without wearying; my soul refuses to be comforted. (1 Mos 37:35; Ps 20:1; Ps 50:15; Ps 63:6; Ps 86:7; Ps 143:6; Jes 26:9; Jes 26:16)3When I remember God, I moan; when I meditate, my spirit faints. (Ps 42:5; Ps 42:11; Ps 43:5)4You hold my eyelids open; I am so troubled that I cannot speak. (1 Mos 41:8)5I consider the days of old, the years long ago. (5 Mos 32:7; Ps 44:1; Ps 77:10; Ps 143:5; Jes 51:9)6I said,[1] “Let me remember my song in the night; let me meditate in my heart.” Then my spirit made a diligent search: (Ps 4:4; Ps 42:8)7“Will the Lord spurn forever, and never again be favorable? (Ps 44:9; Ps 85:1)8Has his steadfast love forever ceased? Are his promises at an end for all time? (Rom 9:6)9Has God forgotten to be gracious? Has he in anger shut up his compassion?” (Jes 49:15; Hab 3:2)10Then I said, “I will appeal to this, to the years of the right hand of the Most High.”[2] (Ps 118:15)11I will remember the deeds of the Lord; yes, I will remember your wonders of old. (Ps 77:5; Ps 105:5)12I will ponder all your work, and meditate on your mighty deeds. (Ps 9:11; Ps 90:16)13Your way, O God, is holy. What god is great like our God? (Ps 35:10; Ps 73:17)14You are the God who works wonders; you have made known your might among the peoples. (Ps 72:18; Ps 106:8)15You with your arm redeemed your people, the children of Jacob and Joseph. (2 Mos 6:6; 5 Mos 9:29; Ps 74:2)16When the waters saw you, O God, when the waters saw you, they were afraid; indeed, the deep trembled. (2 Mos 14:21; Jos 3:15; Ps 114:3; Hab 3:10)17The clouds poured out water; the skies gave forth thunder; your arrows flashed on every side. (Ps 18:14; Ps 68:33)18The crash of your thunder was in the whirlwind; your lightnings lighted up the world; the earth trembled and shook. (Ps 18:7; Ps 97:4; Ps 104:7)19Your way was through the sea, your path through the great waters; yet your footprints were unseen.[3] (Ps 36:6; Hab 3:15)20You led your people like a flock by the hand of Moses and Aaron. (2 Mos 13:21; 2 Mos 14:19; Ps 78:52; Ps 80:1; Jes 63:11)