1Jesus fortsatte: ”Då Gud kommer för att regera över alla folk, ska det bli som i den här berättelsen:[1] Tio unga flickor, som var tärnor vid ett bröllop, tog sina oljelampor och gick ut för att möta brudgummen.2-4Fem av dem var kloka och tog med sig krukor med extra olja till sina lampor. De andra fem var oförståndiga och glömde att ta med sig olja.5När brudgummen sedan dröjde, blev de så trötta att de la sig ner och somnade.6Men vid midnatt väcktes de av ett rop: ’Brudgummen kommer! Kom ut och välkomna honom!’7Alla flickorna skyndade sig genast upp och gjorde i ordning sina lampor.8Men de fem som inte hade någon extra olja, tiggde och bad att de andra skulle dela med sig, eftersom deras lampor slocknade.9Då svarade de andra: ’Vi har inte så mycket att det räcker till er också. Gå iväg till dem som säljer olja och köp det ni behöver!’10Men medan de var borta och köpte olja, kom brudgummen. De som var beredda fick då följa med honom in till bröllopsfesten, och porten låstes.11Efter en stund kom de fem andra tillbaka och ställde sig utanför porten och ropade: ’Herre, Herre, öppna för oss!’12Men då ropade han tillbaka: ’Gå er väg! Jag försäkrar att jag inte känner er!’13Håll er därför vakna och var beredda, för ni vet inte vilken dag eller timme jag kommer tillbaka.
Berättelsen om de tre förvaltarna
14När jag kommer tillbaka, blir det nämligen som i den här berättelsen om en man som reste utomlands: Mannen samlade sina tjänare och gav dem i uppdrag att förvalta hans förmögenhet medan han var borta.15Till den ene gav han fem säckar med guldmynt[2], till den andre två säckar och till den tredje en säck, allt efter deras förmåga. Sedan reste han.16Mannen som hade fått fem säckar med guldmynt började genast köpa och sälja och tjänade snart ihop fem säckar till.17Mannen som hade fått två säckar med guldmynt gjorde likadant och tjänade ihop två säckar till.18Men den man som hade fått bara en säck med guldmynt gick och grävde en grop i marken och gömde sin herres pengar, så att de skulle vara i säkert förvar.19Efter en lång tid kom deras herre tillbaka från resan och kallade på männen och bad dem redovisa vad de hade gjort med pengarna.20Den man som hade fått fem säckar med guldmynt kom då och gav honom tio säckar tillbaka och sa: ’Herre, du gav mig fem säckar med guldmynt. Här har jag tjänat ihop fem till.’21’Bra!’, sa hans herre. ’Du är en god och pålitlig tjänare. Du har troget förvaltat den lilla summa du fick. Därför ska du få ansvar för mycket mer. Kom in och dela glädjen med mig!’22Sedan kom den man fram som hade fått två säckar med guldmynt, och han rapporterade: ’Herre, du gav mig två säckar med guldmynt att förvalta, och jag har tjänat ihop två till.’23’Bra!’, sa hans herre. ’Du är en god och pålitlig tjänare. Du har troget förvaltat den lilla summa du fick. Därför ska du få ansvar för mycket mer. Kom in och dela glädjen med mig!’24Till sist kom den man fram som bara hade fått en säck med guldmynt, och han sa: ’Herre, jag vet att du är en hård man. Du skördar där du inte har sått och samlar ihop sådant du inte planterat.25Därför vågade jag inte ge mig in i några affärer, utan grävde ner pengarna i jorden. Här får du dem tillbaka!’26Men hans herre svarade: ’Du är en lat och oduglig tjänare! Om du visste att jag tänkte kräva mer tillbaka än du hade fått,27borde du åtminstone ha satt in mina pengar på banken, så att jag hade fått ränta på dem.28Ta ifrån honom pengarna och ge dem till mannen som fick ihop tio säckar med guldmynt.29För den som rätt använder det han har fått ska få mer, och han ska leva i överflöd. Men den ansvarslöse ska bli fråntagen till och med det lilla han har.30Kasta ut den odugliga tjänaren i mörkret här utanför. Där ska man gråta av ångest och förtvivlan.’ ”
Den slutliga domen
31Jesus fortsatte: ”När jag, Människosonen[3], kommer i kunglig makt tillsammans med alla mina änglar, då ska jag sätta mig på min tron för att regera.32Alla folk ska samlas inför mig, och jag ska dela människorna i två grupper, som när en herde skiljer fåren från getterna.33Fåren ska jag ställa på min högra sida och getterna på min vänstra.34Sedan ska jag, kungen, säga till dem som står på min högra sida: ’Kom alla ni som min Far har räddat för evigt. Gå in i den nya värld[4] som ända från jordens skapelse har gjorts i ordning åt er.35Jag var hungrig, och ni gav mig mat. Jag var törstig, och ni gav mig vatten. Jag var en främling, och ni öppnade era hem för mig.36Jag var naken, och ni gav mig kläder. Jag var sjuk, och ni tog hand om mig. Jag var i fängelse, och ni besökte mig.’37Då kommer de som har följt Guds vilja att fråga: ’Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig mat, eller törstig och gav dig något att dricka?38När såg vi dig som främling och hjälpte dig, eller naken och gav dig kläder?39När såg vi dig sjuk eller i fängelse och besökte dig?’40Och kungen ska svara dem: ’Jag försäkrar er, att när ni gjorde detta för någon av mina minsta bröder och systrar[5], då gjorde ni det för mig!’41Efter det ska kungen vända sig till dem som står på den vänstra sidan och säga: ’Gå bort från mig alla ni som är dömda att straffas. Gå bort till den eviga eld som har gjorts i ordning åt djävulen och hans änglar.42Jag var hungrig, men ni gav mig ingen mat. Jag var törstig, men ni gav mig inget att dricka.43Jag var främling, men ni vägrade att ge mig husrum. Jag var naken, men ni gav mig inga kläder. Jag var sjuk och i fängelse, men ni besökte mig inte.’44Då kommer de också att fråga: ’Herre, har vi någonsin sett att du var hungrig eller törstig, eller att du var en främling, eller att du var naken eller sjuk eller i fängelse utan att vi hjälpte dig?’45Och kungen ska svara dem: ’Jag försäkrar er, att när ni vägrade att hjälpa någon av mina minsta, då vägrade ni också att hjälpa mig.’46Och de ska gå bort till evigt straff, men de som följde Guds vilja ska leva för evigt.”
1“Then the kingdom of heaven will be like ten virgins who took their lamps[1] and went to meet the bridegroom.[2] (Matt 9:15; Luk 19:13; Joh 3:29; Upp 19:7; Upp 21:2; Upp 21:9)2Five of them were foolish, and five were wise. (Matt 24:45)3For when the foolish took their lamps, they took no oil with them,4but the wise took flasks of oil with their lamps.5As the bridegroom was delayed, they all became drowsy and slept. (Matt 24:48; Matt 25:19; Heb 10:37; 2 Pet 3:4; 2 Pet 3:9)6But at midnight there was a cry, ‘Here is the bridegroom! Come out to meet him.’ (Mark 13:35)7Then all those virgins rose and trimmed their lamps. (Luk 12:35)8And the foolish said to the wise, ‘Give us some of your oil, for our lamps are going out.’9But the wise answered, saying, ‘Since there will not be enough for us and for you, go rather to the dealers and buy for yourselves.’10And while they were going to buy, the bridegroom came, and those who were ready went in with him to the marriage feast, and the door was shut. (Matt 22:2; Matt 24:44; Luk 13:25)11Afterward the other virgins came also, saying, ‘Lord, lord, open to us.’ (Matt 7:22)12But he answered, ‘Truly, I say to you, I do not know you.’ (Matt 10:33; Matt 25:11; 2 Tim 2:19)13Watch therefore, for you know neither the day nor the hour. (Matt 24:42; Matt 24:50)
The Parable of the Talents
14“For it will be like a man going on a journey, who called his servants[3] and entrusted to them his property. (Matt 21:33; Mark 13:34; Luk 19:12)15To one he gave five talents,[4] to another two, to another one, to each according to his ability. Then he went away. (Matt 18:24; Matt 25:14; Rom 12:6; 1 Kor 12:11; Ef 4:7; 1 Pet 4:10)16He who had received the five talents went at once and traded with them, and he made five talents more.17So also he who had the two talents made two talents more.18But he who had received the one talent went and dug in the ground and hid his master’s money. (Matt 13:44)19Now after a long time the master of those servants came and settled accounts with them. (Matt 18:23; Matt 25:5; Luk 16:2; Rom 14:12)20And he who had received the five talents came forward, bringing five talents more, saying, ‘Master, you delivered to me five talents; here, I have made five talents more.’21His master said to him, ‘Well done, good and faithful servant.[5] You have been faithful over a little; I will set you over much. Enter into the joy of your master.’ (Matt 24:45; Matt 24:47; Matt 25:23; Luk 16:10; Joh 15:11; 1 Kor 4:2; 1 Tim 3:13; Heb 12:2)22And he also who had the two talents came forward, saying, ‘Master, you delivered to me two talents; here, I have made two talents more.’23His master said to him, ‘Well done, good and faithful servant. You have been faithful over a little; I will set you over much. Enter into the joy of your master.’24He also who had received the one talent came forward, saying, ‘Master, I knew you to be a hard man, reaping where you did not sow, and gathering where you scattered no seed, (1 Sam 25:3; 2 Kor 8:12)25so I was afraid, and I went and hid your talent in the ground. Here, you have what is yours.’ (Matt 20:14)26But his master answered him, ‘You wicked and slothful servant! You knew that I reap where I have not sown and gather where I scattered no seed? (Ords 20:4; Matt 18:32; Rom 12:11)27Then you ought to have invested my money with the bankers, and at my coming I should have received what was my own with interest.28So take the talent from him and give it to him who has the ten talents.29For to everyone who has will more be given, and he will have an abundance. But from the one who has not, even what he has will be taken away. (Matt 13:12; Luk 12:48)30And cast the worthless servant into the outer darkness. In that place there will be weeping and gnashing of teeth.’ (Matt 8:12; Luk 17:10)
The Final Judgment
31“When the Son of Man comes in his glory, and all the angels with him, then he will sit on his glorious throne. (Matt 16:27; Matt 19:28)32Before him will be gathered all the nations, and he will separate people one from another as a shepherd separates the sheep from the goats. (Hes 34:17; Joel 3:12; Matt 13:49; Matt 24:14; Matt 24:31; Matt 28:19)33And he will place the sheep on his right, but the goats on the left.34Then the King will say to those on his right, ‘Come, you who are blessed by my Father, inherit the kingdom prepared for you from the foundation of the world. (1 Kung 2:19; Ps 37:22; Ps 45:9; Ps 110:1; Jes 6:5; Jes 65:23; Matt 13:35; Matt 19:29; Matt 20:23; Matt 25:40; Luk 12:32; Luk 19:38; Luk 22:29; 1 Kor 2:9; Ef 1:3; Heb 11:16; Upp 17:14; Upp 19:16; Upp 21:7)35For I was hungry and you gave me food, I was thirsty and you gave me drink, I was a stranger and you welcomed me, (Job 31:32; Jes 58:7; Hes 18:7; Hes 18:16; Matt 10:42; Rom 12:13; Heb 13:1; Jak 2:15; 3 Joh 1:5)36I was naked and you clothed me, I was sick and you visited me, I was in prison and you came to me.’ (Matt 25:35; Luk 10:33; 2 Tim 1:16; Heb 10:34; Heb 13:3; Jak 1:27)37Then the righteous will answer him, saying, ‘Lord, when did we see you hungry and feed you, or thirsty and give you drink?38And when did we see you a stranger and welcome you, or naked and clothe you?39And when did we see you sick or in prison and visit you?’40And the King will answer them, ‘Truly, I say to you, as you did it to one of the least of these my brothers,[6] you did it to me.’ (Matt 10:40; Matt 10:42; Matt 12:50; Matt 25:34; Matt 28:10; Joh 20:17; Rom 8:29; Heb 2:11)41“Then he will say to those on his left, ‘Depart from me, you cursed, into the eternal fire prepared for the devil and his angels. (Matt 7:23; Matt 13:40; Matt 13:42; Matt 18:8; Mark 9:43; Mark 9:48; Luk 16:24; 2 Thess 1:8; Heb 6:8; 2 Pet 2:4; Jud 1:6; Jud 1:7; Upp 12:7)42For I was hungry and you gave me no food, I was thirsty and you gave me no drink, (Job 22:7)43I was a stranger and you did not welcome me, naked and you did not clothe me, sick and in prison and you did not visit me.’44Then they also will answer, saying, ‘Lord, when did we see you hungry or thirsty or a stranger or naked or sick or in prison, and did not minister to you?’45Then he will answer them, saying, ‘Truly, I say to you, as you did not do it to one of the least of these, you did not do it to me.’ (Luk 10:16; Apg 9:5; 1 Kor 8:12)46And these will go away into eternal punishment, but the righteous into eternal life.” (Dan 12:2; Joh 5:29; Apg 24:15; Rom 2:7; Rom 5:21; Rom 6:23)