1Klesl Bél, padl Nébo, modly jejich octnou se na hovadech a na dobytku. Tím zajisté, což vy nosíváte, budou náramně obtížena až do ustání.2Klesly, padly spolu, aniž budou moci retovati břemene, nýbrž i oni sami v zajetí odejdou.3Slyšte mne, dome Jákobův, a všickni ostatkové domu Izraelova, kteréž pěstuji hned od života, kteréž nosím hned od narození:4Až i do starosti já sám, nýbrž až do šedin já ponesu; já jsem vás učinil, a já nositi budu, já, pravím, ponesu a vysvobodím.5K komu mne připodobníte a přirovnáte, aneb podobna učiníte, abychom sobě podobní byli?6Ti, kteříž marně vynakládají zlato z měšce, a stříbro na vážkách váží, najímají ze mzdy zlatníka, aby udělal z něho boha, před nímž padají a sklánějí se.7Nosí jej na rameni, pěstují se s ním, a stavějí ho na místě jeho, i stojí, z místa svého se nehýbaje. Volá-li kdo k němu, neozývá se, aniž jej z úzkosti jeho vysvobozuje.8Pamatujtež na to, a zastyďte se; připusťte to, ó zpronevěřilí, k srdci.9Rozpomeňte se na první věci od věků stalé, nebo já jsem Bůh silný, a není žádného více Boha, aniž jest mně podobného.10Kterýž oznamuji při počátku dokonání, a hned zdaleka to, což se ještě nestalo; řeknu-li co, rada má se koná, a vše, což mi se líbí, činím.11Kterýž zavolám od východu ptáka, z země daleké toho, kterýž by vykonal uložení mé. Řekl jsem, a dovedu toho, umínil jsem, a vykonám to.12Slyšte mne, vy urputného srdce, kteříž jste dalecí od spravedlnosti.13Jáť způsobím, aby se přiblížila spravedlnost má. Nebudeť prodlévati, aniž spasení mé bude meškati; nebo složím v Sionu spasení, a v Izraeli slávu svou.
1Bel sjunker ner, Nebo faller, deras gudabilder förs bort på lastdjur och boskap. Dessa som ni burit är en belastning, en börda för den trötte.2De sjunker ner och faller tillsammans, oförmögna att rädda bördan, och själva går de i fångenskap.3”Hör på mig, Jakobs släkt, ni som finns kvar i Israel och som jag haft omsorg om sedan ni föddes, burit ända från er tillblivelse.4Jag är densamme ända fram till er ålderdom, jag ska bära er när ert hår grånar. Jag har skapat er och ska också sörja för er. Jag ska uppehålla er och rädda er.5Vem kan ni jämföra mig med och likna mig vid? Vem kan ni finna som är lik mig och kan jämföras med mig?6Några häller ut guld ur sin påse, väger upp silver på vågen, lejer en guldsmed som tillverkar en gud, och sedan faller man ner och tillber den.7De lyfter den på axeln och bär den, ställer ner den på sin plats, och där står den oförmögen att röra sig. Om man ropar till den får man inget svar. Den kan inte rädda någon ur hans nöd.8Tänk på detta, begrunda[1] det, lägg det på minnet, ni överträdare.9Kom ihåg det förgångna, för jag är Gud, och det finns ingen Gud lik mig.10Jag berättar i förväg vad som kommer att hända, förutsäger det som ännu inte har skett. Jag säger: Mina planer står fasta, och jag gör allt vad jag vill.11Jag kallar på en rovfågel från östern, en man som ska fullfölja min plan. Det jag har sagt ska jag genomföra, det jag har planerat kommer jag att göra.12Lyssna på mig, ni envisa människor, ni som är fjärran från rättfärdigheten.13Jag låter min rättfärdighet närma sig, den är inte långt borta, och min räddning dröjer inte. Jag ger Sion räddning, min härlighet åt Israel.