Žalm 68 | Bible Kralická :: ERF Bibleserver

Bible Kralická

1 Přednímu z kantorů, Davidův žalm k zpívání. 2 Povstane Bůh, a rozprchnou se nepřátelé jeho, a utekou od tváři jeho ti, kteříž ho mají v nenávisti. 3 Jakož rozehnán bývá dým, tak je rozženeš; jakož se rozplývá vosk před ohněm, tak bezbožní zahynou před tváří Boží. 4 Spravedliví pak veselíce se, poskakovati budou před Bohem, a plésati budou radostí. 5 Prozpěvujte Bohu, žalmy zpívejte jménu jeho, vyrovnejte cestu tomu, kterýž se vznáší na oblacích. Hospodin jest jméno jeho, plésejtež před ním. 6 Otec jest sirotků a ochránce vdov, Bůh v příbytku svatém svém. 7 Bůh samotné rozmnožuje v domy, vyvodí vězně z okovů, zpurní pak bydliti musejí v zemi vyprahlé. 8 Bože, když jsi předcházel lid svůj, když jsi kráčel po poušti, Sélah, 9 Země se třásla, též i nebesa rozplývala se před tváří Boží, i ta hora Sinai před přítomností Boží, Boha Izraelského. 10 Deštěm štědrosti hojné skropoval jsi, Bože, dědictví své, a když zemdlívalo, ty jsi je zase očerstvoval. 11 Zástupové tvoji přebývají v něm, kteréžs ty nastrojil dobrotivostí svou pro chudého, ó Bože. 12 Pán dal slovo své, i těch, kteréž potěšeně zvěstovaly, zástup veliký, řkoucích: 13 Králové s vojsky utíkali, utíkali, a doma hlídající dělily kořisti. 14 Ačkoli jste mezi kotly ležeti musili, však jste jako holubice, mající křídla postříbřená, a brky z ryzího zlata. 15 Když Všemohoucí rozptýlí krále v této zemi, zbělíš jako sníh na hoře Salmon. 16 Hoře veliké, hoře v Bázan, hoře pahrbkovaté, hoře v Bázan. 17 Pročež vyskakujete, hory pahrbkovaté? Na tétoť hoře zalíbilo se Bohu přebývati,jistě žeť na ní Hospodin na věky přebývati bude. 18 Vozů Božích jest dvadceti tisíců, mnoho tisíců andělů, Pán pak mezi nimi jako na Sinai v svatyni přebývá. 19 Vstoupil jsi na výsost, jaté jsi vedl vězně, vzal jsi dary pro lidi. I nejzpurnější k přebývání s námi, Hospodine Bože, přivozuješ. 20 Požehnaný Pán, každého dne nás osýpá dary svými, Bůh silný spasení našeho. Sélah. 21 Onť jest Bůh silný náš, Bůh silný k hojnému spasení. Hospodin Pán z smrti vyvodí. 22 Raní zajisté Bůh hlavu nepřátel svých, a vrch hlavy vlasatý chodícího v hříších svých. 23 Řekltě Pán: Zaseť vyvedu své, jako z Bázan, zase vyvedu z hlubokosti mořské. 24 A protož noha tvá zbrocena bude ve krvi, i jazyk psů tvých krví nepřátelskou. 25 Spatřili slavné jití tvé, Bože, jití silného Boha mého a krále mého v svatyni. 26 Napřed šli zpěváci, z zadu hrající na nástroje hudebné, u prostřed pak děvečky bubnující. 27 V shromážděních dobrořečte Bohu Pánu, kteříž jste z národu Izraelského. 28 Tu ať jest Beniamin maličký, kterýž je opanoval, tu knížata z Judy a houfové jejich, knížata z Zabulona, i knížata z Neftalíma. 29 Obdařil tě Bůh tvůj silou. Potvrdiž, Bože, což jsi mezi námi vzdělal, 30 Z chrámu svého nad Jeruzalémem, do něhož tobě přinášeti budou králové dary. 31 Zahub zástup kopidlníků, sebrání mocných vůdců i lidu bujného, pyšně vykračující s kusy stříbra; rozptyl lidi žádostivé válek. 32 Přijdouť nejvzácnější z Egypta, Mouřenínská země rychle vztáhne ruku svou k Bohu. 33 Království země zpívejte Bohu, žalmy zpívejte Pánu, Sélah, 34 Tomu, kterýž se vznáší nad nebem nebes starodávních; aj, vydává hlas svůj, hlas přemocný. 35 Dejte čest síly Bohu, jehož důstojnost nad Izraelem, a velikomocnost jeho na oblacích. [ (Psalms 68:36) Přehrozný jsi, ó Bože, z svatých příbytků svých. Bůh silný Izraelský, onť dává moc a sílu lidu svému, Bůh požehnaný. ]

nuBibeln

od Biblica

Guds ära och makt

1 För körledaren. Av David. En psalm, en sång. 2 Gud reser sig och hans fiender skingras, de som hatar honom flyr från honom. 3 Liksom rök förs bort av vinden blåses de bort av dig, som smält vax i eld utplånas de onda inför Gud. 4 Men de rättfärdiga gläds inför Gud, de fröjdar sig och jublar av glädje. 5 Sjung till Gud, sjung lovsång till hans namn! Hylla honom som rider på molnen^[1]! HERREN är hans namn! Gläd er inför honom! 6 En far för de faderlösa, en änkornas försvarare är Gud i sin heliga boning, 7 en Gud som ger de ensamma ett hem och för ut fångarna i frihet. Men de upproriska får bo i öknen. 8 Gud, när du drog ut i spetsen för ditt folk och marscherade med det genom öknen,^[2] séla, 9 då darrade jorden, och från himlen strömmade regnet ner, inför Gud, Sinais Gud, inför Israels Gud. 10 Du sände regn i överflöd, Gud, för att din uttorkade arvedel skulle blomstra igen. 11 Din skara^[3] fick slå sig ner där, i din godhet tog du dig an de fattiga. 12 Herren har gett sina befallningar, stor är härskaran av kvinnor som förkunnar det. 13 Kungar och härar flyr, de flyr, och husfrun delar bytet i lägret. 14 Ska ni då ligga stilla bland fållorna^[4]? Duvans vingar är täckta med silver, dess fjädrar med skimrande guld. 15 När den Väldige skingrade kungarna, föll det snö på Salmon. 16 Ett Guds berg är Bashan, ett berg med höga toppar är Bashan. 17 Varför ser ni, höga toppar, med avund på det berg, där Gud har valt att bo, där HERREN ska bo i evighet? 18 Guds vagnar var tiotusentals, tusen och åter tusen, Herren är bland dem i Sinais helighet. 19 Du steg upp i höjden och tog fångar, du fick gåvor bland människorna, ja, till och med bland de upproriska människor, för att du, HERRE Gud, skulle bo där.^[5] 20 Välsignad är Herren! Dag efter dag bär han vår börda. Gud är vår räddning. Séla 21 Gud är för oss en Gud som frälser. HERREN, vår Herre, räddar oss från döden. 22 Men sina fiender kommer Gud att krossa, det håriga huvudet på den som går vidare i synd. 23 Herren säger: ”Från Bashan ska jag hämta dem, jag ska hämta dem från havets djup, 24 så att du kan vada i blod, och dina hundar får slicka i sig sin del.” 25 Gud, de ser ditt triumftåg, min Gud och kung, i helgedomen. 26 Sångarna går först, och framför musikanterna går flickor som spelar på tamburiner. 27 Lova Gud i församlingarna! Prisa HERREN, Israels källa! 28 Där är Benjamins lilla stam, som leder dem, där går skaran av Juda furstar, Sebulons furstar, Naftalis furstar. 29 Visa din makt, Gud! Visa din styrka så som du gjort förut för oss! 30 För ditt tempels skull i Jerusalem kommer kungarna till dig med sina gåvor. 31 Tillrättavisa odjuret i vassen, tjurhjorden och folkens kalvar. Trampa ner dem med deras silvertackor,^[6] skingra de folk som gillar krig. 32 De kommer med koppar från Egypten, Kush skyndar sig att sträcka ut sina händer mot Gud.^[7] 33 Sjung till Gud, alla riken på jorden! Sjung lovsånger till Herren, séla, 34 till honom som rider på de uråldriga himlarna och vars mäktiga stämma dundrar från skyn. 35 Ge Gud makten! Hans majestät är över Israel, hans styrka i skyarna. 36 Fruktansvärd är du, Gud, i din helgedom. Israels Gud ger styrka och makt åt sitt folk. Lovad vare Gud!