1Moudrost si vystavěla dům, sedm tesaných sloupů vztyčila.2Dobytče porazila, víno nalila, už také prostřela svůj stůl.3Děvečky vyslala a volá na městských výšinách:4„Kdo je zmatený, ať přijde ke mně!“ Ty, kterým chybí rozum, vyzývá:5„Pojďte a jezte na mých hodech, popijte víno, jež jsem nalila.6Opusťte hloupost a konečně žijte, cestou rozumnosti se vydejte!“7Kdo poučuje drzouna, říká si o urážku, kdo kárá darebáka, přijde k úrazu.8Nekárej drzouna – jen by tě nenáviděl; pokárej moudrého – bude tě milovat.9Poděl se s moudrým a ještě zmoudří, pouč spravedlivého a bude znalejší.10Klíčem k moudrosti je úcta k Hospodinu, v poznání Svatého je rozumnost.11Takto[1] se tvé dny rozmnoží, léta života ti přibudou.12Jsi-li moudrý, moudrost vyplatí se ti, jsi-li drzoun, sám na to doplatíš.13Paní Tupost dělá veliký povyk, je hloupost sama, neví vůbec nic.14U dveří svého domu vysedává, na křesle na městských výšinách.15Pokřikuje na ty, kdo po cestě jdou, kdo po svých stezkách přímě kráčejí:16„Kdo je zmatený, ať přijde ke mně!“ Všechny nerozumné vyzývá:17„Kradená voda je tak sladká, zakázaný pokrm tolik příjemný!“18Netuší hňup, že podsvětí jej čeká: v pekelné jámě jsou ti, jež pozvala!
1Visheten har byggt sitt hus och huggit ut sina sju pelare.2Den har tillrett köttet, blandat sitt vin och dukat ett bord,3skickat ut tjänsteflickorna och ropar nu från stadens höjder:4”Den okunnige ska komma hit!” Till den som saknar vett säger den:5”Kom och ät min mat och drick vinet, som jag har blandat!6Lämna okunnigheten bakom er, så får ni leva! Gå förståndets väg!”7Den som tillrättavisar en skymfare får ta emot skymf, den som förmanar en gudlös blir hånad.8Tillrättavisa inte en hädare, då blir du bara hatad av honom. Tillrättavisa den vise, så älskar han dig.9Ge åt den vise, så blir han ännu visare, undervisa den rättfärdige, så lär han sig mer.10Att frukta HERREN är början till vishet, att känna den Helige är förstånd.11Genom mig får du många levnadsdagar ja, fler år läggs till ditt liv.12Om du är vis, blir visheten till nytta för dig, men om du hädar skadar du bara dig själv.
Dårskapens inbjudan
13Dårskapen är en högljudd kvinna, enfaldig, utan vett.14Hon sitter vid dörren till sitt hus, på en plats högt uppe i staden,15och kallar på dem som går förbi på sin väg rakt fram:16”Är du okunnig, kom hit!” Och till den som saknar vett säger hon:17”Stulet vatten är sött, och bröd som äts i hemlighet smakar bäst!”18Men de vet inte att döden[1] härskar där, att hennes gäster hamnar i dödsrikets djup.