1Na počátku vlády judského krále Cidkiáše,[1] syna Jošiášova, dostal Jeremiáš slovo od Hospodina.2Hospodin ke mně promluvil: „Vyrob si dřevěné jho s postroji a připevni si je na šíji.3Potom pošli vzkaz králům Edomu, Moábu, Amonu, Týru a Sidonu; pošli ho po jejich vyslancích, kteří přišli do Jeruzaléma k judskému králi Cidkiášovi.4Dej jim vzkaz pro jejich pány a řekni jim: ‚Tak praví Hospodin zástupů, Bůh Izraele. Toto vyřiďte svým pánům:5Já jsem svou velikou mocí a vztaženou paží učinil zemi i s lidmi a zvěří na ní a já ji svěřuji, komu se mi zlíbí.6Nuže, teď všechny tyto země svěřuji do rukou svého služebníka, babylonského krále Nabukadnezara. Svěřuji mu do služeb dokonce i polní zvěř.7Všechny národy budou sloužit jemu, jeho synovi i jeho vnukovi, než přijde čas i pro něj a pro jeho zemi – tehdy si ho mocné národy a velicí králové podrobí do služby.8Národ a království, které by se nepoddalo babylonskému králi Nabukadnezarovi a nesklonilo by šíji pod jho babylonského krále, takový národ budu trestat mečem, hladem a morem, praví Hospodin, dokud ho jeho rukou úplně nezničím.9Neposlouchejte proto své proroky a věštce, své vykladače snů, jasnovidce a čaroděje,[2] kteří vám říkají, ať se babylonskému králi nepoddáváte.10Prorokují vám jen lži, které vás nakonec odloučí od vlasti. Vyženu vás pryč, abyste zahynuli.11Ale národ, který skloní šíji pod jho babylonského krále a poddá se mu, takový ponechám v jeho zemi, praví Hospodin, aby ji obdělával a bydlel v ní.‘“12Přesně tak jsem promluvil i k judskému králi Cidkiášovi: „Skloňte svou šíji pod jho babylonského krále, poddejte se mu i jeho lidu a zůstanete naživu!13Proč bys měl i se svým lidem umírat mečem, hladem a morem, jak to Hospodin prohlásil o národu, který se nepoddá babylonskému králi?14Neposlouchejte slova proroků, kteří vám říkají, ať se babylonskému králi nepoddáváte. Prorokují vám jen lži!15Já jsem je neposlal, praví Hospodin. Prorokují mým jménem lži, abych vás nakonec vyhnal pryč, abyste zahynuli i s těmi svými proroky.“16Ke kněžím a celému tomuto lidu jsem promluvil: „Tak praví Hospodin: Neposlouchejte slova svých proroků, kteří vám prorokují: ‚Hle, vzácné předměty Hospodinova domu se teď z Babylonu rychle vrátí zpět.‘ Prorokují vám lež!17Neposlouchejte je. Poddejte se babylonskému králi a zůstanete naživu. Proč by se toto město mělo stát zbořeništěm?18Jestli jsou to proroci a mají slovo Hospodinovo, pak ať se u Hospodina zástupů přimluví, aby do Babylonu nebyly odneseny i ty cennosti, které v Hospodinově domě, v paláci judského krále a v Jeruzalémě ještě zůstaly!19Toto praví Hospodin zástupů o sloupech, o bronzovém moři, o stojanech[3] a ostatních cennostech, které v tomto městě ještě zůstaly20(babylonský král Nabukadnezar je totiž nepobral, když judského krále Jekoniáše,[4] syna Joakimova, spolu s veškerou judskou a jeruzalémskou šlechtou odvlekl z Jeruzaléma do Babylonu).21Nuže, toto praví Hospodin zástupů, Bůh Izraele, o cennostech, které ještě zůstaly v Hospodinově domě, v paláci judského krále a v Jeruzalémě:22Budou odneseny do Babylonu a tam zůstanou až do dne, kdy si jich znovu povšimnu, praví Hospodin. Tehdy je dám přinést a navrátím je zpět na toto místo.“
1När Jojakim, Josias son, hade blivit kung över Juda kom detta ord till Jeremia från HERREN:2Så har HERREN sagt till mig: ”Gör dig läderremmar och ett ok och sätt dem på din nacke.3Skicka sedan bud till kungarna i Edom, Moab, Ammon, Tyros och Sidon med deras budbärare som kommer till Jerusalem till Sidkia, kungen av Juda.4Befall dem att säga till sina herrar: ’Så säger härskarornas HERRE, Israels Gud: Så ska ni säga till era herrar:5”Det är jag som genom min stora makt och med min utsträckta arm har gjort jorden och människorna och djuren på den, och den ger jag till vem jag vill.6Nu har jag gett alla dessa länder till min tjänare kung Nebukadnessar av Babylonien. Jag har också gett markens djur till honom, till hans tjänst.7Alla folk ska tjäna honom och hans son och sonson, tills den tid kommer då många folk och stora kungar ska lägga honom under sig.8Det folk eller det rike som inte vill tjäna Nebukadnessar, kungen av Babylonien, och inte vill böja sin nacke under den babyloniske kungens ok, det folket ska jag straffa med svärd, hungersnöd och pest, säger HERREN, tills jag har förgjort det genom hans hand.9Lyssna inte till era profeter, spåmän, drömmare, medier och magiker, som säger att ni inte ska komma att tjäna kungen av Babylonien.10Det är lögn som de profeterar för er, och ni ska föras långt bort från ert land. Jag ska fördriva er, och ni ska gå under.11Men det folk som böjer sin nacke under den babyloniske kungens ok och tjänar honom ska jag låta bo kvar i ro på sin egen mark, säger HERREN, och bruka den och leva där.” ’ ”12Till Sidkia, kungen i Juda, talade jag på samma sätt: ”Böj er nacke under den babyloniske kungens ok, tjäna honom och hans folk, så får ni leva.13Varför skulle du och ditt folk vilja dö genom svärd, hungersnöd och pest, så som HERREN har sagt att det ska gå för det folk som inte vill tjäna den babyloniske kungen?14Lyssna inte till de profeter som säger att ni inte ska tjäna kungen av Babylonien, för de profeterar lögn för er.15’Jag har inte sänt dem, säger HERREN. De profeterar lögn i mitt namn. Därför måste jag fördriva er, och ni ska gå under, både ni och dessa profeter som profeterar för er.’ ”16Jag talade till prästerna och allt folket: ”Så säger HERREN: Lyssna inte till era profeter när de profeterar för er och säger: ’Föremålen från HERRENS hus ska snart återlämnas från Babylon.’ Det som de profeterar för er är lögn.17Hör inte på dem! Tjäna kungen av Babylonien, så får ni leva. Varför skulle denna stad behöva läggas i ruiner?18Om de verkligen är HERRENS profeter och har HERRENS ord, låt dem då be till härskarornas HERRE, så att de föremål som ännu finns kvar i HERRENS hus och i judakungens palats och i Jerusalem inte förs bort till Babylon.19För så säger härskarornas HERRE om pelarna, havet, ställningarna och alla de andra tillbehören som är kvar i staden,20dem som den babyloniske kungen Nebukadnessar inte tog när han förde bort Jekonja, Jojakims son, kungen av Juda, från Jerusalem till Babylon tillsammans med alla de förnämsta i Juda och Jerusalem,21så säger härskarornas HERRE, Israels Gud, om de föremål som ännu finns kvar i HERRENS hus och judakungens palats och i Jerusalem:22’De ska föras till Babylon och bli kvar där tills jag tar mig an dem igen, säger HERREN. Jag ska sedan föra dem tillbaka hit till denna plats.’ ”