od Biblion1Lid, který chodil v temnotách, veliké světlo uvidí, těm, kdo žili v zemi stínu smrti, světlo zazáří.2Rozmnožil jsi tento národ, jeho radost jsi rozhojnil, a tak se radují před tebou, jako se radují při sklizni, jako se veselí vojáci, když se dělí o kořist.3Rozlámeš jho, jež ho tížilo, prut šlehající jeho rameno i hůl jeho utiskovatele jako při midiánské porážce.[1]4Veškerá obuv válečná i roucha krví zbrocená budou určena k spálení, budou pohlcena plameny.5Vždyť se nám narodilo dítě, byl nám dán syn; na jeho ramenou spočine vláda a bude nazýván: Podivuhodný rádce, Mocný Bůh, Otec věčnosti, Kníže pokoje.6Jeho vláda stále poroste a jeho pokoj bude bez konce. Na Davidově trůnu usedne, aby vládl jeho království, aby je ustanovil a upevnil právem a spravedlností od toho dne až navěky. Horlivost Hospodina zástupů to způsobí!
Jeho hněv ještě nekončí
7Pán poslal slovo proti Jákobovi a dopadlo na Izrael.8Dozví se o tom všechen lid, Efraim i ti, kdo bydlí v Samaří, ti, kteří ve své nadutosti se zpupným srdcem říkají:9„Cihly byly zbořeny, my však budeme stavět z kamení! Plané fíkovníky byly skáceny, my je však vyměníme za cedry!“10Hospodin proti nim vzbudil Recinovy protivníky,[2] jejich nepřátele poštval proti nim.11Zepředu Aramejci, zezadu Filištíni plnými ústy Izrael hltali. Tím vším ale jeho hněv stále nekončí, jeho ruka se ještě chystá udeřit!12Lid se však nevrátil k tomu, kdo jej ranil, Hospodina zástupů hledat nechtěli.13Proto Hospodin Izraeli odťal hlavu i ocas, palmový kmen i rákos v jednom dni.14(Tou hlavou je stařec a hodnostář, ocas je prorok, jenž učí lži.)15Neboť vůdci tohoto lidu jsou svůdci, a kdo šli za nimi, se dali oklamat.16Proto Pán neušetří[3] jejich mladíky, neslituje se nad jejich sirotky a vdovami, neboť jsou všichni bezbožní a zlí a všechna ústa mluví nesmysly. Tím vším ale jeho hněv stále nekončí, jeho ruka se ještě chystá udeřit!17Zlo totiž vzplálo plameny, polyká trní i bodláčí, zapaluje i lesní houštiny, až se sloupy dýmu zvedají.18Hněvem Hospodina zástupů proto zčerná zem a tento lid bude plameny pohlcen. Nikdo nemá slitování ani nad bratry,19každý hltá maso vlastních příbuzných. Krájel napravo, zůstal hladový, hltal nalevo, a chce víc.20Manases Efraima, Efraim Manasese, na Judu se pak vrhli společně. Tím vším ale jeho hněv stále nekončí, jeho ruka se ještě chystá udeřit!
1Men nattmörkret ska vika där det nu är ångest. I det förflutna lät han Sebulons och Naftalis land förödmjukas, men i framtiden ska han låta sjövägen bli upprättad, landet bortom Jordan, de främmande folkens Galileen.2Det folk som vandrar i mörkret ser ett stort ljus. Över dem som bor i skuggans land strålar ett ljus fram.3Du gör folket talrikt och ger dem en stor glädje. De gläder sig inför dig som man gläder sig under skördetiden och som man jublar när man delar upp bytet.4Oket som var deras börda, bjälken på deras axlar och förtryckarens piska bryter du sönder, så som du gjorde på Midjans tid.5Stövlar som trampats av soldater i strid, mantlar som sölats ner i blod, allt sådant ska brännas upp, förtäras av eld.6Därför ett barn har fötts åt oss, en son är oss given. Väldet har lagts på hans axlar, och han ska kallas ”Underbar Rådgivare”, ”Mäktig Gud”, ”Evig Fader”, ”Fridsfurste”.7Väldet ska bli stort och friden utan slut över Davids tron och hans kungadöme. Det ska befästas och stödjas med rätt och rättfärdighet nu och för evigt. Härskarornas HERRES lidelse ska göra det.
Herrens vrede mot Israel
8Herren sände ett budskap mot Jakob, och det föll ner över Israel.9Hela folket fick reda på det, Efraim och Samarias invånare. Men de sade i stolthet och övermod:10”Tegelmurar har fallit, men vi ska bygga upp nya med huggen sten. Mullbärsfikonträd har huggits ner, men vi ska ersätta dem med cedrar.”11HERREN har rest Resins fiender mot dem och hetsat upp deras fiender,12araméerna i öster och filistéerna i väster, och med vidöppna gap ska de sluka Israel. Ändå har Herrens vrede inte lagt sig, utan hans hand är fortfarande lyft.13Men folket har inte vänt om till honom som slagit dem, de har inte sökt härskarornas HERRE.14Därför hugger HERREN av från Israel huvud och svans, palmtopp och strå, på en och samma dag.15De äldste och förnämsta är huvudet, och de falska profeterna är svansen.16De som har lett detta folk har fört det vilse, de som blivit ledda har hamnat fel.17Därför kan Herren inte glädja sig över deras unga män och inte visa barmhärtighet mot faderlösa och änkor, för de är alla gudlösa och onda, och ur varje mun kommer skamligt tal. Men inte ens nu har Herrens vrede lagt sig, utan fortfarande är hans hand lyft.18För ondskan brinner som en eld och förtär törnen och tistlar. Den sätter snårskogen i brand, och röken stiger mot skyn som en pelare.19Av härskarornas HERRES vrede brinner landet, och dess invånare är som bränsle på elden. Ingen skonar sin nästa.20Man sliter åt sig till höger men hungrar fortfarande, man hugger för sig till vänster men får inte nog. Alla hugger in på varandra:21Manasse äter Efraim och Efraim Manasse, och båda tillsammans på Juda. Men inte ens nu har hans vrede lagt sig, hans hand är fortfarande lyft.