2. Samuelova 23

Bible, překlad 21. století

od Biblion
1 Toto jsou Davidova poslední slova: Tak praví David, syn Jišajův, tak praví povýšený Nejvyšším, jehož pomazal Bůh Jákobův, líbezný pěvec izraelský.2 Promlouvá ze mě Hospodinův Duch, jeho slovo ve svých ústech mám.3 Toto mi řekl izraelský Bůh, On, skála Izraele, praví sám: Kdo lidem spravedlivě vládne, kdo v Boží bázni panuje,4 je jako úsvit za východu slunce, jak jasné jitro bezmračné; je jako po dešti vyjasnění, když tráva raší ze země.5 Kdyby můj dům před Bohem tak nestál, což by mi věčnou smlouvu dal, cele platnou a stvrzenou? Všechnu tu spásu, všechno to blaho by rozkvést nenechal!6 Darebák jak trní vyvržen bude, rukou se takového nikdo nedotkne,7 železo a tyč se na něj bere, oheň ho spálí tam, kde je!8 Zde jsou jména Davidových hrdinů: Jošeb-bašebet Tachkemonský, velitel Trojice. Uměl to s kopím tak, že[1] jich jednou pobil na osm set.9 Další z té trojice hrdinů byl Eleazar, syn Doda, syna Achochiova. Ten byl s Davidem, když se odvážili na Filištíny. Ti se shromáždili k boji, a tak vytáhli také Izraelci;10 tehdy vstal a pobíjel Filištíny, až mu ruka ztuhla, že nemohl pustit meč. Lid jen postupoval za ním a obíral pobité. Hospodin toho dne způsobil veliké vítězství.11 Po něm byl Šama, syn Agea Hararského. Filištíni se jednou shromáždili u dílu pole osetého čočkou a lid se před nimi dal na útěk.12 Šama se ale postavil doprostřed toho pole, uhájil je a Filištíny odrazil. Hospodin tehdy způsobil veliké vítězství.13 Tito tři z třicítky velitelů sestoupili o žních k Davidovi do jeskyně Adulam, když v údolí Refaim tábořil oddíl Filištínů.14 David byl tehdy ve skalní pevnosti. Betlém byl obsazen Filištíny.15 David tenkrát zatoužil: „Kéž bych se mohl napít vody z té betlémské studny u brány.“16 A tak se ta trojice hrdinů probila do filištínského tábora a navážila vodu z betlémské studny u brány. Vzali ji a donesli Davidovi. Ten se jí ale odmítl napít, ale vylil ji jako oběť Hospodinu.17 „Hospodin chraň,“ zvolal, „vždyť je to krev těch mužů! Šli tam s nasazením života!“ A nechtěl se napít. Takové činy konala tato trojice hrdinů.18 Velitelem Třicítky[2] byl Joábův bratr Abišaj, syn Ceruji. Oháněl se kopím tak, že jich pobil na tři sta, a tak se stal stejně známým jako ona Trojice.19 Vskutku, mezi Třicítkou byl slavný a byl jejich velitelem, ale Trojici se nevyrovnal.20 Také Benajáš, syn Jojadův z Kabceelu, byl udatný bojovník mocných činů. To on zabil ty dva Moábce, kteří se bili jako lvi. A jednou slezl do jámy a zabil v ní lva, tenkrát, když napadl sníh.21 Jindy šel a zabil Egypťana jen s holí v ruce. Egypťan vypadal hrozivě, byl ozbrojen kopím. On mu je ale vytrhl z ruky a zabil ho jím.22 Takové činy konal Benajáš, syn Jojadův, a tak se stal stejně známým jako Trojice.23 Mezi Třicítkou byl slavný, ale Trojici se nevyrovnal. David mu svěřil svou tělesnou stráž.24 Ke Třicítce patřili: Asael, bratr Joábův, Elchanan, syn Doda Betlémského;25 Šama Charodský; Elika Charodský;26 Chelec Paltiský; Ira, syn Ikeše Tekojského;27 Abiezer Anatotský; Sibechaj[3] Chušatský;28 Calmon Achochijský; Mahraj Netofský;29 Cheled, syn Baany Netofského; Itaj, syn Ribaje z benjamínské Gibeje;30 Benajáš Piratonský; Hidaj od potoka Gaaš;31 Abi-albon Arbatský; Azmavet Bachurimský;32 Eliachba Šaalbonský; Jašenovi synové Jonatan,33 syn[4] Šamy Hararského, Achiam, syn Šarara Hararského;34 Elifelet, syn Achasbaje z Maaky; Eliam, syn Achitofela Gilonského;35 Checro Karmelský; Paaraj Arbejský;36 Jigal, syn Nátanův z Cóby; syn Hagriho;[5]37 Selek Amonský; Nachraj Beerotský, zbrojnoš Joába, syna Ceruji;38 Ira Jitrejský; Gareb Jitrejský;39 a Uriáš Chetejský. Všech celkem bylo třicet sedm.

2. Samuelova 23

nuBibeln

od Biblica
1 Dessa var Davids sista ord: ”David, Jishajs son, talar, han som Gud upphöjde, han som smordes till kung av Jakobs Gud, han som är sångaren av Israels sånger.2 HERRENS Ande talade genom mig, och hans ord var på min tunga.3 Israels Gud, Israels klippa, sa till mig: ’Den som regerar rättfärdigt, den som styr sitt folk i fruktan för Gud,4 han ska vara som morgonens ljus,[1] ja, som en klar morgon utan minsta moln, som friskheten i det gröna gräset där det spirar efter regnet’.5 Det är väl så med min ätt inför Gud? Ja, Gud har ingått ett evigt förbund med mig. Hans förbund är evigt och bindande. Han håller sina löften. Ja, allt som tjänar mig till frälsning och allt jag önskar låter han växa fram.6 Men onda män är som törnen som kastas bort, man tar inte i dem med händerna.7 Den som vill röra vid dem måste ha skarpa verktyg av järn eller spjutskaft, och sedan bränner man dem.”8 Här följer namnen på Davids hjältar. Jishboshet från Takemon var den förnämste bland ”de tre”[2], han som vid ett tillfälle dödade 800 man med sitt spjut.9 Närmast honom kom Elasar, son till Dodo av Achoachs släkt. Han var också en av de tre. Han var tillsammans med David vid Pas Dammim när filistéerna hånade dem och var samlade till strid. Israeliterna drog sig tillbaka.10 Han dödade filistéer ända tills hans hand var så trött att den satt som fastklistrad vid svärdet och genom honom utförde HERREN en stor räddning den dagen. Resten av armén återvände till Elasar men bara för att ta byte.11 Sedan kom Shamma, son till Age från Harar. En gång hade filistéerna samlats vid Lechja.[3] Där fanns en åker full med ärter. Israeliterna flydde för filistéerna,12 men Shamma ställde sig mitt på åkern, försvarade den, slog filistéerna och genom honom utförde HERREN en stor räddning.13 En dag under skördetiden begav sig tre av de trettio förnämsta kämparna till David i Adullams grotta, medan en avdelning filistéer hade slagit läger i Refaimdalen.14 David befann sig i borgen och en filisteisk utpost fanns i Betlehem.15 David sa längtansfullt: ”Ack, om någon kunde hämta lite vatten från källan vid porten till Betlehem!”16 De tre hjältarna bröt sig då igenom filistéernas läger och hämtade upp vatten ur brunnen vid Betlehems stadsport och förde det med sig tillbaka till David. Men David vägrade att dricka det och hällde ut det som ett dryckesoffer till HERREN.17 ”Nej, HERREN förbjude att jag skulle göra något sådant!” sa han. ”Skulle jag dricka blodet av dessa män som riskerat sina liv?” Han ville inte dricka det. Sådana var de tre hjältarnas bedrifter.18 Avishaj, Serujas son och Joavs bror, var befälhavare för de trettio[4]. En gång dödade han 300 man med sitt spjut och han blev lika berömd som ”de tre”.19 Hans anseende blev större än någon bland de tre och han blev deras befälhavare, men han räknades inte som en av dem.20 Benaja var son till Jojada och en tapper soldat från Kavseel. Han gjorde många stordåd och dödade två av Moabs bästa män[5]. Han gick också ner och slog ihjäl ett lejon i en brunn en snöig dag.21 En annan gång dödade han en storväxt egypter som var beväpnad med ett spjut. Benaja gick fram till honom beväpnad med en stav. Han ryckte spjutet från egypterns hand och dödade honom med det.22 Sådana var Benajas, Jojadas sons, bedrifter, och han fick stort anseende bland de tre hjältarna.23 Han var mer berömd än de trettio, men han räknades inte med bland de tre. David gav honom befälet över sin livvakt.24 Asael, Joavs bror, var bland de trettio liksom: Elchanan, Dodos son, från Betlehem,25 Shamma från Harod, Elika från Harod,26 Heles från Pelet, Ira, Ickeshs son från Tekoa,27 Avieser från Anatot, Mebunnai[6] från Hushas släkt,28 Salmon från Achoachs släkt, Mahraj från Netofa,29 Helev, Baanas son, från Netofa, Ittaj, Rivajs son, från Giva i Benjamin30 Benaja från Piraton, Hiddaj från Nachale Gaash,31 Avi-Alvon från Arava, Asmavet från Bachurim,32 Eljachba från Shaalvon, Jashens söner, Jonatan,33 Shamma från Harar, Achiam, Sharars son, från Arar,34 Elifelet, Achasbajs son, från Maaka, Eliam, Achitofels son, från Gilo,35 Hesro från Karmel, Paaraj från Arav,36 Jigal, Natans son, från Sova, Bani av Gads stam,37 Selek från Ammon, Nachraj från Beerot, Joavs, Serujas sons, väpnare,38 Ira av Jeters släkt, Garev av Jeters släkt39 samt hettiten Uria. Allt som allt var de trettiosju man.