2. Korintským 11

Bible, překlad 21. století

od Biblion
1 Kéž byste ode mě snesli trochu pošetilosti – mějte se mnou prosím strpení.2 Žárlím na vás Boží žárlivostí, neboť jsem vás zasnoubil jedinému muži – Kristu, k němuž vás chci přivést jako neposkvrněnou pannu.3 Bojím se ale, abyste se v mysli nenechali svést od upřímné a čisté oddanosti Kristu, tak jako se kdysi hadovou vychytralostí nechala oklamat Eva.4 Když totiž někdo přijde kázat jiného Ježíše, než kterého jsme kázali, nebo když se vám nabízí jiný duch, než kterého jste dostali, nebo jiné evangelium než to, které jste přijali, rádi to snášíte!5 Myslím, že si s těmi veleapoštoly v ničem nezadám.6 Nemám sice výřečnost, ale zato mám poznání, jak jste se při každé příležitosti mohli vždycky přesvědčit.7 Anebo jsem spáchal něco zlého, když jsem vám zvěstoval Boží evangelium zadarmo? Ponižoval jsem se, abyste se vy dostali výš.8 Jiné církve jsem odíral – bral jsem od nich výplatu, abych mohl sloužit vám.9 Když jsem se u vás ocitl v nouzi, nebyl jsem nikomu na obtíž; co jsem potřeboval, mi přinesli bratři z Makedonie. Za všech okolností jsem se střežil a budu se střežit i nadále, abych pro vás nebyl břemenem.10 Jakože je při mně pravda Kristova, o tuto svou chloubu se v celém Řecku[1] nedám připravit.11 Proč? Protože vás nemiluji? Bůh ví, že ano.12 V tom, co dělám, budu pokračovat i nadále, abych vzal vítr z plachet těm, kteří se nám pod nějakou záminkou chtějí ve své chloubě podobat.13 Takoví rádoby apoštolové jsou ve skutečnosti podvodníci, kteří se vydávají za apoštoly Kristovy.14 A není divu, vždyť sám satan se vydává za anděla světla!15 Není tedy nic zvláštního, když se i jeho služebníci vydávají za služebníky spravedlnosti. Nakonec ale dopadnou, jak si zaslouží.16 Opakuji, ať mě nikdo nemá za blázna. A i kdyby, přijměte mě aspoň jako blázna, abych se i já trochu pochlubil.17 Pokud jde o chlubení, nemluvím teď z Pánova pověření, ale jako blázen.18 Když se mnozí chlubí tak tělesně, pochlubím se i já.19 Vy, takoví mudrci, si přece na blázny potrpíte!20 Klidně snášíte, když vám někdo poroučí, když vás někdo vyjídá, okrádá, ponižuje, fackuje!21 Zahanbeně přiznávám, že já na něco takového sílu nemám. Čím se však někdo tak troufale chlubí – teď mluvím jako blázen – na to si troufám i já.22 Jsou to Hebrejové? Já také! Jsou to Izraelité? Já také! Jsou símě Abrahamovo? Já také!23 Jsou Kristovi služebníci? Teď mluvím jako pomatenec: Já více! Pracoval jsem mnohem víc, ve vězení jsem byl častěji, nesčetněkrát jsem byl bit, znovu a znovu na prahu smrti.24 Pětkrát jsem od Židů dostal devětatřicet ran.25 Třikrát jsem byl bit holemi, jednou jsem byl kamenován, třikrát jsem ztroskotal, noc a den jsem vydržel na širém moři.26 Stále na cestách, ohrožován řekami, ohrožován lupiči, ohrožován svými rodáky, ohrožován pohany, ohrožován ve městě, ohrožován na poušti, ohrožován na moři, ohrožován mezi falešnými bratry.27 Tolik dřiny a vyčerpání, tolik bezesných nocí! Vím, co je hlad, žízeň a časté půsty, vím, co je chlad a nahota.28 Kromě toho všeho na mě denně doléhá ještě starost o všechny církve.29 Když je někdo slabý, neslábnu snad s ním? Když někdo hřeší, nesžírám se snad?30 Když už se musím chlubit, pochlubím se svými slabostmi.31 Bůh a Otec Pána Ježíše ať je požehnaný navěky – on ví, že nelžu!32 Když jsem byl v Damašku, místodržitel pověřený králem Aretou dal hlídat město, aby mě zajal.33 Oknem v hradbě mě ale spustili dolů v koši, a tak jsem mu utekl.

2. Korintským 11

nuBibeln

od Biblica
1 Jag hoppas ni står ut med lite dårskap från mig en stund till. Ja, det gör ni säkert!2 Med gudomlig svartsjuka vakar jag nu svartsjukt över er. Jag har trolovat er med en enda man, Kristus, så att jag kan överlämna er som en ren jungfru åt honom.3 Men jag är rädd för att ni ska bli vilseledda i era sinnen och lockas till att överge den uppriktiga renheten mot Kristus, precis som Eva blev lurad av ormens övertalningsförmåga.[1]4 Om någon kommer och förkunnar en annan Jesus än den vi förkunnade för er, eller om ni får en annan ande än den ni en gång fick, eller ett annat ”evangelium” än det ni tog emot, så är ni genast med på noterna.5 Men jag anser mig inte på något sätt underlägsen dessa väldiga apostlar.6 Jag kanske inte är lika vältalig, men jag känner väl till det jag talar om. Det har vi redan bevisat för er på många olika sätt.7 Var det en synd jag begick i och med att jag ödmjukade mig för att ni skulle upphöjas och förkunnade Guds evangelium än för er utan ersättning?8 Jag plundrade andra församlingar och lät dem underhålla mig, för att jag skulle kunna tjäna er.9 När jag var hos er och inte hade något att leva av, var jag ändå ingen börda för någon. Istället kom några troende män från Makedonien och gav mig det jag behövde. Jag har i allting aktat mig för att bli någon börda för er, och kommer alltid att göra det.10 Så sant som Kristus sanning är i mig: den stoltheten ska ingen i provinsen Achaia få ta ifrån mig.11 Varför? Är det för att jag inte älskar er? Det vet Gud att jag gör.12 Jag vill fortsätta att göra så, för att inte dessa som vill skryta över att de är lika duktiga som vi ska kunna göra det.13 De är nämligen falska apostlar, bedrägliga arbetare, som framträder som Kristus apostlar.14 Men det är inget att förvåna sig över. Satan själv förklär sig ju till en ljusets ängel.15 Därför är det inte konstigt om hans tjänare också låtsas vara rättfärdighetens tjänare. Men de ska få det slut som deras handlingar förtjänar.16 Jag ber er än en gång att ingen ska ta mig för en dåre. Men om ni gör det, så lyssna ändå på denna dåre, så att jag får skryta lite, även jag.17 Vad jag nu säger är verkligen inget som Herren skulle vilja. Nej, det är rena dårskapen att skryta.18 Men när nu så många skryter på mänskligt vis, så måste också jag göra det.19 För trots att ni anser er vara så kloka, står ni ändå gärna ut med dårar.20 Ni accepterar att de gör er till slavar, att de äter er ur husen, att de tar makten över er, att de trycker ner er, förnedrar er och slår er i ansiktet.21 Jag skäms över att behöva medge att vi inte har varit kraftfulla nog till sådant! Men vad någon annan vågar skryta med – nu talar jag som en dåre – det vågar också jag.22 De är hebréer, men det är jag med. De hör till Israels folk, men det gör jag med. De är ättlingar till Abraham, men det är jag med.23 De tjänar Kristus – och nu talar jag som en dåre – men det gör jag ännu mer. Jag har arbetat hårdare än andra, suttit i fängelse oftare än andra, blivit slagen, jag vet inte hur många gånger, och har ofta varit nära att dö.24 Fem gånger har jag fått trettionio piskrapp av judarna.[2]25 Tre gånger har jag blivit slagen med spö. En gång har jag stenats. Tre gånger har jag lidit skeppsbrott. Ett helt dygn har jag drivit omkring på öppna havet.26 Jag har ofta varit ute på resor, där jag har blivit utsatt för faror på floder, för faror från rövare, från mitt eget folk och från andra folk, blivit utsatt för faror i städer, i öknar, på havet och bland falska trossyskon.[3]27 Jag har arbetat och slitit och ofta vakat hela nätter. Jag har varit hungrig och törstig och har ofta fått svälta. Jag har frusit och saknat kläder.28 Ovanpå allt detta har jag varje dag haft bekymmer för hur det ska gå för alla församlingar.29 Är någon svag utan att jag blir svag? Och om någon kommer på fall, plågas ju jag som av eld.30 Om jag nu måste skryta, vill jag skryta över min egen svaghet.31 Herren Jesus Gud och Fader, han som är välsignad i evighet, vet att jag inte ljuger.32 I Damaskus lät kung Aretas landshövding sätta ut vakter vid stadsportarna för att arrestera mig.33 Men jag firades ner i en korg från en öppning i stadsmuren, så att jag räddades undan honom.