Klagelieder 3 | nuBibeln

Tredje sången om lidande och hopp

1 Jag är mannen* som upplevt lidande under hans vredes gissel. 2 Han har drivit mig in i ett mörker där inget ljus finns. 3 Han har vänt sin hand mot mig, om och om igen, dagen lång. 4 Han har slitit sönder mitt kött och min hud och krossat benen i min kropp. 5 Han har byggt en mur omkring mig och omslutit mig med bitterhet och elände. 6 I mörker har han låtit mig bo, liksom de som är döda sedan länge. 7 Han har stängt in mig så att jag inte kan fly, tunga bojor har han satt på mig. 8 Hur jag än klagar och ropar, vänder han sig bort från min bön. 9 Med stenblock har han stängt vägen för mig och gjort mina stigar oländiga. 10 Han lurar på mig som en björn, som ett lejon i ett gömställe. 11 Han har fört mig bort från vägen, slitit mig i stycken och sedan lämnat mig övergiven. 12 Han har spänt sin båge och riktat den mot mig. 13 Pilar från hans koger har genomborrat mina njurar. 14 Jag har blivit till åtlöje för hela mitt folk, en visa har jag blivit för dem. 15 Han har fyllt mig med bitterhet och gett mig malört att dricka. 16 Han har krossat mina tänder med stenar och trampat ner mig i stoftet. 17 All frid har försvunnit ur mitt liv, och jag har glömt vad lycka är. 18 Jag tänkte: ”Nu orkar jag inte mer, jag hoppas inte längre på något från HERREN.” 19 Tanken på mitt elände och min hemlöshet är som malört och gift.* 20 Jag blir inte fri från minnena, jag är bedrövad. 21 Min vånda är stor, men jag har inte förlorat hoppet: 22 HERRENS nåd är det att det inte är slut med oss,* hans barmhärtighet upphör aldrig. 23 Den är ny varje morgon, stor är din trofasthet. 24 ”HERREN är min andel,” säger jag till mig själv. Därför vill jag hoppas på honom. 25 HERREN är god mot dem som väntar på honom, mot den som söker honom. 26 Det är gott att i stillhet vänta på räddning från HERREN. 27 Det är nyttigt för en man att bära ok som ung. 28 Må han sitta ensam och i stillhet när det läggs på honom. 29 Må han trycka ansiktet mot marken, kanske finns det ännu hopp. 30 Må han vända kinden mot dem som slår honom och bli överöst med hån. 31 Herren förkastar inte för evigt. 32 Även om han ger plågor, så visar han åter barmhärtighet i sin stora nåd. 33 För han vill inte ge människorna plåga och sorg. 34 Att man krossar under sina fötter alla fångarna i landet, 35 att man vägrar någon hans rätt inför den Högste, 36 att man berövar en människa hennes rätt – skulle inte Herren se det? 37 Vem har kunnat tala och fått det att bli så, om inte Herren befallt det? 38 Kommer inte både ont och gott från den Högstes mun? 39 Varför ska då någon levande människa klaga över sina synder?* 40 Låt oss granska vårt sätt att leva, pröva det och återvända till HERREN. 41 Låt oss lyfta upp våra hjärtan och händer till Gud i himlen: 42 Vi har syndat och gjort uppror, och du har inte förlåtit. 43 Du har dolt dig i vrede och förföljt oss, dödat utan förskoning. 44 Du har höljt dig i ett moln som ingen bön kan genomtränga. 45 Du har gjort oss till sopor och avfall bland folken. 46 ”Alla våra fiender hångrinar åt oss. 47 Skräck och fallgropar möter oss, förödelse och undergång.” 48 Strömmar av tårar flödar från mina ögon, för dottern mitt folk går under. 49 De flödar ur mina ögon oupphörligen, ändlöst, 50 tills HERREN blickar ner och ser det från himlen. 51 Det gör mig ont att se hur de unga kvinnorna i min stad lider.* 52 De jagade mig som en fågel, de som utan orsak var mina fiender. 53 De försökte ta mitt liv i en grop och kastade stenar på mig. 54 Vattnet strömmade över mitt huvud, jag tänkte att nu hade slutet kommit för mig. 55 Men nerifrån gravens djup ropade jag ditt namn, HERRE, 56 och du hörde min vädjan: ”Stäng inte dina öron för min bön om lindring och hjälp!” 57 Du kom nära mig när jag ropade, och du sa: ”Var inte rädd!” 58 Herre, du har tagit dig an mig och gett lösen för mitt liv. 59 Du har sett de oförrätter som begåtts mot mig. HERRE, skaffa mig rätt! 60 Du har sett deras hämndlystnad, alla sammansvärjningar mot mig. 61 Du har hört alla deras förolämpningar, HERRE, alla deras sammansvärjningar mot mig, 62 allt som mina fiender viskar och mumlar mot mig dagen lång. 63 Se hur de sjunger nidvisor om mig vare sig de sitter eller står. 64 HERRE, straffa dem så som deras gärningar förtjänar. 65 Täck deras innersta med en slöja,* låt din förbannelse komma över dem. 66 Förfölj dem i vrede och utplåna dem, låt dem inte längre finnas under HERRENS himmel!