Markus 10 | Nya Levande Bibeln

Jesus talar om äktenskap och skilsmässa

1 Sedan lämnade Jesus Galileen och gick söderut mot Judeen och kom in i området öster om Jordan. Stora folkmassor samlades omkring honom igen, och som vanligt undervisade han dem. 2 Då kom några fariseer* för att diskutera med Jesus och försöka få honom att säga något som de kunde sätta fast honom för. De frågade: ”Anser du att en man* har rätt att skilja sig från sin fru?” 3 Då sa Jesus: ”Vilka regler gav Mose er om skilsmässa?” 4 De svarade: ”Han bestämde att det enda en man behöver göra är att skriva ett intyg som bevis på skilsmässan. Sedan kan han skicka iväg kvinnan.*” 5 ”Och varför gav Mose er den regeln?” fortsatte Jesus. ”Jo, därför att han kände era hårda och onda hjärtan. 6 Men det var inte så Gud hade tänkt från början. Gud skapade människan till man och kvinna,*och 7 därför ska en man lämna sina föräldrar och hålla sig till sin fru, 8 så att de två blir ett.* De är alltså inte längre två utan ett. 9 Och vad Gud har förenat, får människan inte skilja åt.” 10 När de sedan kom till huset där de bodde, ville hans efterföljare veta mer om detta. 11 Han sa då till dem: ”Den man som skiljer sig från sin fru och gifter sig med en annan, han är otrogen.* 12 Och om en frånskild kvinna gifter om sig med en annan, då är hon otrogen.”

Jesus ber för barnen

13 Några föräldrar kom nu till Jesus med sina små barn för att han skulle röra vid dem och be för dem. Men hans efterföljare körde bort dem. 14 När Jesus såg vad som hände blev han arg. ”Skicka inte iväg dem”, sa han till sina efterföljare. ”Låt barnen komma till mig, för alla som vill tillhöra Guds eget folk måste bli som de.* 15 Ja, jag försäkrar er, att den som inte blir som ett litet barn kommer överhuvudtaget inte att få tillhöra Guds eget folk.” 16 Så tog han barnen i famnen och la händerna på dem och bad sin Far i himlen att ge dem allt gott.

Jesus talar med en rik man

17 När han sedan skulle fortsätta sin väg kom en man springande och föll på knä framför honom och sa: ”Gode Mästare, vad ska jag göra för att få evigt liv?” 18 ”Varför kallar du mig god?” frågade Jesus. ”Det finns bara en som är god, och det är Gud. 19 Och hans bud kan du redan: ’Du ska inte mörda, Du ska inte vara otrogen i ditt äktenskap, Du ska inte stjäla, Du ska inte ljuga eller vittna falskt. Du ska inte lura av någon det som är hans, Visa respekt för dina föräldrar.*’ ” 20 ”Mästare”, svarade mannen, ”alla dessa bud har jag hållit ända sedan jag var ung.” 21 Då fylldes Jesus av kärlek och såg på honom och sa: ”Det är bara en sak till du behöver göra. Gå och sälj allt du äger och ge pengarna åt de fattiga. Då ska du få en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig.” 22 Men när mannen hörde det mörknade hans ansikte och han gick bedrövad bort, för han var mycket rik. 23 Jesus såg sig omkring och vände sig sedan till sina efterföljare och sa: ”Hur svårt är det inte för den som har pengar att få tillhöra Guds eget folk!*” 24 Jesus såg att hans efterföljare blev alldeles förskräckta över det han sa och fortsatte: ”Ja, hur svårt är det inte att få tillhöra Guds eget folk. 25 Det är faktiskt lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att underordna sig Gud så att han får tillhöra Guds eget folk.” 26 Detta påstående gjorde hans efterföljare ännu mer förskräckta och de sa till varandra: ”Vem i all världen kan då bli räddad?” 27 Jesus såg på dem och sa: ”Ingen, mänskligt sett. Men för Gud är allting möjligt. Han kan rädda vem som helst.” 28 Då sa Petrus till honom: ”Vi har lämnat allt för att följa dig.” 29 ”Ja”, svarade Jesus, ”och jag försäkrar er, att var och en som lämnar hus eller syskon eller föräldrar eller barn eller åkrar för att följa mig på grund av sin tro på det glada budskapet, 30 han ska få mångdubbelt igen. Han ska få hus och syskon och mammor och barn och åkrar redan här i tiden, mitt under förföljelser. Och dessutom ska han få evigt liv i den kommande världen. 31 Många som idag har låg status ska vara bland de främsta i Guds nya värld, medan andra, som idag är betydelsefulla, måste hålla sig i bakgrunden.”

Jesus förutsäger för tredje gången att han ska dö

32 De var nu på väg till Jerusalem, och Jesus gick först i gruppen. Hans efterföljare och alla de övriga som gick med honom var rädda och fyllda av ångest. Jesus samlade då sina tolv närmaste efterföljare och började än en gång förklara allt som skulle hända med honom. 33 ”Vi är nu på väg till Jerusalem”, sa han. ”Där kommer jag, Människosonen*, att bli förrådd och överlämnad till översteprästerna och laglärarna*, och de ska döma mig till döden och överlämna mig till de romerska myndigheterna*. 34 Romarna ska sedan håna mig och spotta på mig, piska mig och till sist döda mig. Men efter tre* dagar ska jag uppstå från de döda igen.”

Jakob och Johannes vill ha hedersplatserna

35 Då gick Jakob och Johannes, Sebedaios söner, fram till honom och sa: ”Mästare, vi vill be dig om en sak.” 36 ”Vad då?” frågade han. 37 De sa: ”Låt oss få sitta på hedersplatserna närmast dig när du börjar regera som kung, en på höger sida och en på vänster.”* 38 Men Jesus sa till dem: ”Ni vet inte vad ni ber om! Klarar ni verkligen att gå igenom det jag måste gå igenom? Kan ni uthärda de fruktansvärda lidanden som jag måste uthärda?” 39 ”Ja”, svarade de. ”Det kan vi!”Då sa Jesus: ”Ni kommer att få gå igenom samma sak som jag, och lida precis som jag, 40 men jag har ingen rätt att bestämma vilka som ska sitta på min högra och på min vänstra sida. De platserna är reserverade för dem som min Far i himlen väljer ut.” 41 När de tio andra närmaste efterföljarna hörde vad Jakob och Johannes bad om, blev de upprörda. 42 Men Jesus samlade dem och sa: ”I den här världen uppträder kungarna som tyranner, och härskarna har all makt över dem som står under dem. 43 Men så får det inte gå till bland er. Den av er som vill vara ledare måste vara de andras tjänare, 44 och den som vill vara den förste måste vara allas slav. 45 Följ mitt exempel. Jag, Människosonen*, har inte kommit för att bli tjänad, utan för att tjäna andra. Jag har kommit för att ge mitt liv och köpa människor fria från deras slaveri under synden.”

Jesus botar den blinde Bartimaios utanför Jeriko

46 På sin väg mot Jerusalem kom sedan Jesus och hans efterföljare till staden Jeriko. Och när de var på väg ut från staden tillsammans med en stor folkmassa, satt en blind tiggare som hette Bartimaios (son till Timaios) vid vägkanten. 47 När Bartimaios fick höra att det var Jesus från Nasaret som kom, började han ropa: ”Jesus, du som ska ärva kung Davids tron,* ha medlidande med mig!” 48 Folk försökte få honom att hålla tyst, men han ropade bara ännu högre: ”Du som ska ärva kung Davids tron, ha medlidande med mig!” 49 När Jesus hörde detta, stannade han och sa: ”Be honom komma hit!” Då ropade de på den blinda mannen och sa: ”Lugna ner dig. Res på dig och kom. Jesus ropar på dig.” 50 Och Bartimaios slängde av sig sin mantel och hoppade upp och kom fram till Jesus. 51 ”Vad vill du att jag ska göra för dig?” frågade Jesus.”Mästare”, sa Bartimaios, ”jag vill kunna se igen!” 52 Då sa Jesus till honom: ”Gå! Din tro har botat dig.” Och genast kunde mannen se! Sedan följde han efter Jesus på vägen.

Gute Nachricht Bibel 2018

Jesus bricht auf nach Judäa

1 Dann brach Jesus von dort auf und zog nach Judäa und in das Gebiet auf der anderen Seite des Jordans. Auch dort versammelten sich viele Menschen bei ihm, und wie immer sprach er zu ihnen.

Über die Ehescheidung

2 Da kamen einige Pharisäer und versuchten, ihm eine Falle zu stellen. Sie fragten ihn: »Ist es einem Mann erlaubt, seine Frau wegzuschicken?« 3 Jesus antwortete mit der Gegenfrage: »Was hat Mose euch denn für eine Vorschrift gegeben?« 4 Sie erwiderten: »Mose hat erlaubt, dass ein Mann seiner Frau eine Scheidungsurkunde ausstellen und sie dann wegschicken kann.« 5 Da sagte Jesus: »Mose hat euch diese Vorschrift nur gegeben, weil ihr euer Herz gegen Gott verhärtet habt – und damit eure Hartherzigkeit ans Licht kommt.* 6 Gott hat am Anfang den Menschen als Mann und Frau geschaffen. 7 Deshalb verlässt ein Mann Vater und Mutter, um mit seiner Frau zu leben. 8 Die zwei sind dann eins, mit Leib und Seele. Sie sind also nicht mehr zwei, sondern eins. 9 Und was Gott zusammengefügt hat, das sollen Menschen nicht scheiden.« 10 Als sie dann im Haus waren, baten die Jünger Jesus wieder um eine Erklärung, 11 und er sagte zu ihnen: »Wer sich von seiner Frau trennt und eine andere heiratet, begeht Ehebruch gegenüber seiner ersten Frau. 12 Und auch umgekehrt: Eine Frau, die sich von ihrem Mann trennt und einen andern heiratet, begeht Ehebruch.«

Jesus und die Kinder

13 Einige Leute wollten ihre Kinder zu Jesus bringen, damit er sie berühre; aber seine Jünger fuhren sie an und wollten sie wegschicken. 14 Als Jesus es bemerkte, wurde er zornig und sagte zu den Jüngern: »Lasst die Kinder zu mir kommen und hindert sie nicht daran; denn für Menschen wie sie steht Gottes neue Welt* offen. 15 Ich versichere euch: Wer sich Gottes neue Welt nicht schenken lässt wie ein Kind, wird niemals hineinkommen.« 16 Dann nahm er die Kinder in die Arme, legte ihnen die Hände auf und segnete sie.

Die Gefahr des Reichtums

17 Als Jesus weitergehen wollte, kam ein Mann zu ihm gelaufen, warf sich vor ihm auf die Knie und fragte: »Guter Lehrer, was muss ich tun, um das ewige Leben zu bekommen?« 18 Jesus antwortete: »Warum nennst du mich gut? Nur einer ist gut: Gott! 19 Und seine Gebote kennst du doch: Du sollst nicht morden, nicht die Ehe brechen, nicht stehlen, nichts Unwahres über deinen Mitmenschen sagen, niemand berauben; ehre deinen Vater und deine Mutter!« 20 »Lehrer«, erwiderte der Mann, »diese Gebote habe ich von Jugend an alle befolgt.« 21 Jesus sah ihn an; er gewann ihn lieb* und sagte zu ihm: »Eines fehlt dir: Geh, verkauf alles, was du hast, und gib das Geld den Armen, so wirst du bei Gott einen unverlierbaren Besitz haben. Und dann komm und folge mir!« 22 Der Mann war enttäuscht über das, was Jesus ihm sagte, und ging traurig weg; denn er hatte großen Grundbesitz. 23 Jesus sah seine Jünger der Reihe nach an und sagte: »Wie schwer haben es doch die Besitzenden, in die neue Welt Gottes* zu kommen!« 24 Die Jünger erschraken über seine Worte, aber Jesus sagte noch einmal: »Ja, Kinder, es ist sehr schwer, dort hineinzukommen! 25 Eher kommt ein Kamel durch ein Nadelöhr als ein Reicher in Gottes neue Welt.« 26 Da gerieten die Jünger völlig außer sich. »Wer kann dann überhaupt gerettet werden?«, fragten sie einander. 27 Jesus sah sie an und sagte: »Wenn es auf die Menschen ankommt, ist es unmöglich, aber nicht, wenn es auf Gott ankommt. Für Gott ist alles möglich.«

Der Lohn für die, die alles aufgegeben haben

28 Da sagte Petrus zu Jesus: »Du weißt, wir haben alles stehen und liegen lassen und sind dir gefolgt.« 29 Jesus antwortete: »Ich versichere euch: Niemand bleibt unbelohnt, der um meinetwillen und um die Gute Nachricht weiterzusagen etwas aufgibt. Wer dafür irgendetwas zurücklässt – Haus oder Brüder oder Schwestern oder Mutter oder Vater oder Kinder oder Felder –, 30 wird das Zurückgelassene hundertfach neu bekommen: zunächst noch in dieser Welt Häuser und Brüder und Schwestern und Mütter und Kinder und Felder, wenn auch mitten in Verfolgungen, und in der kommenden Welt das ewige Leben. 31 Aber viele, die jetzt vorn sind, werden dann am Schluss stehen, und viele, die jetzt die Letzten sind, werden schließlich die Ersten sein.«

Jesus kündigt zum dritten Mal seinen Tod an

32 Sie waren unterwegs nach Jerusalem; Jesus ging ihnen voran. Alle, die dabei waren, wunderten sich; die Jünger aber hatten Angst. Wieder nahm Jesus die Zwölf beiseite und machte ihnen klar, was bald mit ihm geschehen werde. 33 »Hört zu!«, sagte er. »Wir gehen jetzt nach Jerusalem. Dort wird der Menschensohn nach dem Willen Gottes den führenden Priestern und den Gesetzeslehrern ausgeliefert werden. Sie werden ihn zum Tod verurteilen und den Fremden übergeben, die Gott nicht kennen.* 34 Die werden ihren Spott mit ihm treiben, ihn anspucken, auspeitschen und töten; doch nach drei Tagen wird er vom Tod auferstehen.«

Nicht herrschen, sondern dienen

35 Da gingen Jakobus und Johannes, die Söhne von Zebedäus, zu Jesus hin und sagten zu ihm: »Lehrer, wir möchten, dass du uns eine Bitte erfüllst!« 36 »Was möchtet ihr denn?«, fragte sie Jesus. »Was soll ich für euch tun?« 37 Sie sagten: »Wir möchten, dass du uns rechts und links neben dir sitzen lässt, wenn du deine Herrschaft angetreten hast!« 38 Jesus sagte zu ihnen: »Ihr wisst nicht, was ihr da verlangt! Könnt ihr den Kelch trinken, den ich trinke? Könnt ihr die Taufe auf euch nehmen, mit der ich getauft werde?«* 39 »Das können wir!«, sagten sie. Jesus erwiderte: »Ihr werdet tatsächlich den gleichen Kelch trinken wie ich und mit der Taufe getauft werden, die mir bevorsteht. 40 Aber ich kann nicht darüber verfügen, wer rechts und links neben mir sitzen wird. Auf diesen Plätzen werden die sitzen, die Gott dafür bestimmt hat.« 41 Die anderen zehn hatten das Gespräch mit angehört und ärgerten sich über Jakobus und Johannes. 42 Da rief Jesus alle zwölf zu sich her und sagte: »Ihr wisst: Die Herrscher der Völker, ihre Großen, unterdrücken ihre Leute und lassen sie ihre Macht spüren. 43 Bei euch muss es anders sein! Wer von euch groß sein will, soll euer Diener sein, 44 und wer der Erste sein will, soll allen anderen Sklavendienste leisten. 45 Auch der Menschensohn ist nicht gekommen, um sich bedienen zu lassen, sondern um zu dienen und sein Leben als Lösegeld für alle Menschen hinzugeben.«

Jesus heilt einen Blinden

46 Sie kamen nach Jericho. Als Jesus die Stadt wieder verließ, gefolgt von seinen Jüngern und einer großen Menschenmenge, saß da am Straßenrand ein Blinder und bettelte. Es war Bartimäus, der Sohn von Timäus. 47 Als er hörte, dass es Jesus von Nazaret war, der da vorbeikam, fing er an, laut zu rufen: »Jesus, Sohn Davids! Hab Erbarmen mit mir!« 48 Viele fuhren ihn an, er solle still sein; aber er schrie nur noch lauter: »Sohn Davids, hab Erbarmen mit mir!« 49 Da blieb Jesus stehen und sagte: »Ruft ihn her!« Einige liefen zu dem Blinden hin und sagten zu ihm: »Fasse Mut, steh auf! Jesus ruft dich!« 50 Da warf der Blinde seinen Mantel ab, sprang auf und kam zu Jesus. 51 »Was willst du?«, fragte Jesus. »Was soll ich für dich tun?« Der Blinde sagte: »Rabbuni, ich möchte wieder sehen können!« 52 Jesus antwortete: »Geh nur, dein Vertrauen hat dir geholfen!« Im gleichen Augenblick konnte er sehen und folgte Jesus auf seinem Weg.

Markus 10 | Nya Levande Bibeln Gute Nachricht Bibel 2018