Markus 9 | Nya Levande Bibeln

1 Jesus sa sedan till dem: ”Tro mig: några av er som står här just nu kommer inte att dö förrän de har sett Gud komma med kunglig makt.*”

Jesus förvandlas på berget

2 Sex dagar senare tog Jesus med sig Petrus, Jakob och Johannes till toppen av ett högt berg, där de kunde vara för sig själva. Där förvandlades hans utseende medan de såg på. 3 Hans kläder blev bländande vita, ja, vitare än något blekningsmedel i världen kan göra några kläder. 4 Och de fick se Elia och Mose stå och tala med Jesus.* 5 Då sa Petrus till Jesus: ”Mästare, det här är ett fantastiskt ställe att vara på! Låt oss bygga tre hyddor, en åt dig och en åt Mose och en åt Elia!” 6 Han visste inte vad han skulle säga, för han var helt skräckslagen, precis som de andra efterföljarna. 7 Sedan kom ett moln och sänkte sig ner över dem, och en röst från molnet sa: ”Detta är min älskade Son. Lyssna på honom!” 8 Men då Jesus efterföljare plötsligt såg sig omkring, var Mose och Elia borta, och de var ensamma med Jesus igen. 9 När de sedan gick ner för bergssluttningen befallde Jesus dem att inte berätta för någon vad de sett, förrän han, Människosonen*, hade uppstått från de döda. 10 Därför höll de det för sig själva men talade ofta med varandra om vad han menade med att ”uppstå från de döda”. 11 Hans efterföljare frågade honom nu: ”Varför påstår laglärarna* att Elia måste återvända innan Messias, den utlovade kungen, kommer?” 12 Jesus svarade: ”Laglärarna har rätt. Elia måste komma först och ställa allt till rätta.* Ändå har Gud förutsagt i Skriften* att jag, Människosonen, måste lida och bli hånad av alla. Hur kan det komma sig? 13 Men jag säger er, att Elia redan har kommit och man behandlade honom illa, precis som det står om honom i Skriften.*”

Jesus botar en pojke som är besatt av en ond ande

14 När de hade kommit ner från berget, fick de se en stor mängd människor som hade samlats runt de andra efterföljarna till Jesus, och några laglärare* som höll på att diskutera med dem. 15 Men när folket fick se Jesus komma gående blev de glatt överraskade och sprang fram till honom för att hälsa på honom. 16 Och han frågade dem: ”Vad är det ni diskuterar?” 17 En man i folkhopen sa då: ”Mästare, jag har tagit med min son hit för att du skulle bota honom. Han är besatt av en ond ande som gör honom stum. 18 Varje gång anden går till attack, slår den honom till marken och får honom att tugga fradga och gnissla tänder, och han blir alldeles stel. Jag bad dina efterföljare att driva ut den onda anden, men de klarade det inte.” 19 ”Ni tröga människor som inte vill tro!” utbrast Jesus. ”Hur länge måste jag vara hos er? Hur länge måste jag stå ut med er? Ta hit pojken till mig.” 20 Då kom de fram med pojken. Men när han fick se Jesus började anden rycka och slita i honom, så att han föll till marken och kastade sig fram och tillbaka med fradga runt munnen. 21 ”Hur länge har han varit sådan här?” frågade Jesus pappan. Han svarade: ”Ända sedan han var liten. 22 Och den onda anden får honom ofta att falla i elden eller i vattnet för att han ska dö. Ha medlidande med oss och hjälp oss, om du kan!” 23 ”Om jag kan?” svarade Jesus. ”Allt är möjligt för den som tror.” 24 ”Jag tror”, utropade pappan. ”Hjälp min otro!” 25 Men nu såg Jesus att folk kom springande från alla håll, och därför talade han strängt till den onda anden och sa: ”Du stumma och döva ande, jag befaller dig att fara ut ur honom och aldrig mer komma tillbaka!” 26 Anden skrek då vilt och började rycka och slita i pojken men for till sist ut ur honom. Pojken låg där alldeles livlös på marken, och många började mumla: ”Han är död.” 27 Men Jesus tog honom i handen och drog upp honom, och då reste han sig upp. 28 När Jesus sedan kom till det hus där han bodde, och blev ensam med sina efterföljare, frågade de honom: ”Varför kunde inte vi driva ut den onda anden?” 29 Jesus svarade: ”Den sortens ande kan bara drivas ut genom bön.*”

Jesus förutsäger för andra gången att han ska dö

30 Sedan lämnade Jesus och hans efterföljare området och vandrade genom Galileen. Han försökte undvika all uppmärksamhet, 31 eftersom han fortfarande hade mycket att undervisa sina efterföljare om. Han förklarade: ”Jag, Människosonen*, ska bli förrådd och överlämnad till människorna, och de kommer att döda mig, men efter tre* dagar ska jag uppstå från de döda igen.” 32 Men de förstod inte vad han ville säga, och ingen vågade fråga honom heller.

Jesus förklarar vem som är mest betydelsefull

33 Så kom de till Kafarnaum, och när de var i det hus där de skulle bo, frågade han dem: ”Vad pratade ni om på vägen?” 34 Men de skämdes för att svara, för de hade diskuterat vem av dem som var mest betydelsefull. 35 Då satte han sig ner och bad sina tolv närmaste efterföljare att komma till honom, och han sa till dem: ”Den som vill vara mest betydelsefull måste göra sig minst och ödmjukast av alla och bli allas tjänare.” 36 Sedan tog han ett litet barn och ställde det mitt ibland dem, la armen om barnet och sa: 37 ”Den som tar emot ett sådant barn därför att det tillhör mig, han tar emot mig. Och den som tar emot mig, han tar emot Gud, eftersom Gud har sänt mig.”

Jesus efterföljare förbjuder en man att göra under i Jesus namn

38 Johannes, en av Jesus efterföljare, sa till Jesus: ”Mästare, vi såg en man som drev ut onda andar i ditt namn, men eftersom han inte tillhörde vår grupp försökte vi stoppa honom.” 39 Då sa Jesus till Johannes: ”Låt honom hålla på. Ingen som gör under i mitt namn kan helt plötsligt börja tala illa om mig. 40 Den som inte är mot oss, han är för oss. 41 Ja, jag försäkrar er, att om någon bara ger er ett glas vatten att dricka därför att ni tillhör mig, Kristus, så ska han få lön för det.”

Jesus varnar för frestelser

42 Jesus fortsatte: ”Om någon vilseleder en av dessa små som tror på mig, och får honom att synda, så skulle det vara bättre för den personen att kastas i havet med en stor sten runt halsen. 43 Om din hand får dig att synda, så hugg av den. Det är bättre att få ett evigt liv tillsammans med Gud och sakna ena handen, än att ha båda händerna i behåll och hamna i helvetet, i den eld som aldrig slocknar.* 45 Och om din fot får dig att synda, så hugg av den. Det är bättre att få ett evigt liv tillsammans med Gud och sakna ena foten, än att ha båda fötterna i behåll och kastas i helvetet.* 47 Om ditt öga får dig att synda, så riv ut det. Det är bättre att få komma till Guds nya värld enögd, än att ha båda ögonen i behåll och kastas i helvetet, 48 där maskarna inte dör och elden aldrig slocknar.*

Rening genom prövningar

49 Alla som följer mig måste renas genom lidandets eld.* 50 Den som är villig att följa mig vad det än kostar blir ett salt som bevarar världen från förruttnelse. Men till vilken nytta är salt om det har förlorat sin kraft?* Kan man få det salt igen? Nej! Se därför till att ni inte förlorar er salthalt utan lev i fred med varandra.”*

Gute Nachricht Bibel 2018

1 Und er fügte hinzu: »Ich versichere euch: Einige von euch, die jetzt hier stehen, werden noch zu ihren Lebzeiten sehen, wie Gottes Herrschaft machtvoll aufgerichtet wird.«

Drei Jünger sehen Jesus in Herrlichkeit (Die »Verklärung«)

2 Sechs Tage später nahm Jesus die drei Jünger Petrus, Jakobus und Johannes mit sich und führte sie auf einen hohen Berg. Niemand sonst war bei ihnen. Vor den Augen der Jünger ging mit Jesus eine Verwandlung vor sich: 3 Seine Kleider strahlten in einem Weiß, wie es niemand durch Waschen oder Bleichen hervorbringen kann. 4 Und dann sahen sie auf einmal Elija und dazu Mose bei Jesus stehen und mit ihm reden. 5 Da sagte Petrus zu Jesus: »Wie gut, dass wir hier sind, Rabbi! Wir wollen drei Zelte aufschlagen, eins für dich, eins für Mose und eins für Elija.« 6 Er wusste nämlich nicht, was er sagen sollte, denn er und die beiden andern waren vor Schreck ganz verstört. 7 Da kam eine Wolke und warf ihren Schatten über sie, und eine Stimme aus der Wolke sagte: »Dies ist mein Sohn, ihm gilt meine Liebe; auf ihn sollt ihr hören!« 8 Dann aber, als sie um sich blickten, sahen sie niemand mehr, nur Jesus allein war noch bei ihnen. 9 Während sie den Berg hinunterstiegen, befahl ihnen Jesus, mit niemand über das zu sprechen, was sie gesehen hatten, bevor nicht der Menschensohn vom Tod auferstanden wäre. 10 Dieses Wort griffen sie auf und diskutierten darüber, was denn das heiße, vom Tod auferstehen.

Vom Kommen des Propheten Elija

11 Die drei Jünger fragten Jesus: »Warum behaupten die Gesetzeslehrer, dass vor dem Ende erst noch Elija wiederkommen muss?« 12 Jesus sagte: »Gewiss, Elija kommt zuerst, um das ganze Volk Gottes wiederherzustellen. Aber warum heißt es dann in den Heiligen Schriften, dass der Menschensohn vieles erleiden muss und verachtet sein wird? 13 Doch ich sage euch: Elija ist schon gekommen, und sie haben mit ihm gemacht, was sie wollten. Das steht über ihn in den Heiligen Schriften.«

Jesus heilt ein besessenes Kind und mahnt Vertrauen an

14 Als sie zu den anderen Jüngern zurückkamen, fanden sie diese im Streit mit einigen Gesetzeslehrern und umringt von einer großen Menschenmenge. 15 Sobald die Menschen Jesus sahen, gerieten sie in Aufregung; sie liefen zu ihm hin und begrüßten ihn. 16 Jesus fragte sie: »Was streitet ihr mit meinen Jüngern?« 17 Ein Mann aus der Menge gab ihm zur Antwort: »Lehrer, ich habe meinen Sohn zu dir gebracht; er ist von einem bösen Geist besessen, darum kann er nicht sprechen. 18 Immer wenn dieser Geist ihn packt, wirft er ihn zu Boden. Schaum steht dann vor seinem Mund, er knirscht mit den Zähnen und sein ganzer Körper wird steif. Ich habe deine Jünger gebeten, den bösen Geist auszutreiben, aber sie konnten es nicht.« 19 Da sagte Jesus zu allen, wie sie dastanden: »Was ist das für eine Generation, die Gott nichts zutraut! Wie lang soll ich noch bei euch aushalten und euch ertragen? Bringt den Jungen her!« 20 Sie brachten ihn zu Jesus. Sobald der böse Geist Jesus erblickte, zerrte er das Kind hin und her; es fiel hin und wälzte sich mit Schaum vor dem Mund auf der Erde. 21 »Wie lange hat er das schon?«, fragte Jesus. »Von klein auf«, sagte der Vater, 22 »und oft hat der böse Geist ihn auch schon ins Feuer oder ins Wasser geworfen, um ihn umzubringen. Hab doch Erbarmen mit uns und hilf uns, wenn du kannst!« 23 »Was heißt hier: ›Wenn du kannst‹?«, sagte Jesus. »Wer Gott vertraut, dem ist alles möglich.« 24 Da rief der Vater: »Ich vertraue ihm ja – und kann es doch nicht! Hilf mir vertrauen!« 25 Jesus sah, dass immer mehr Leute zusammenliefen; da sagte er drohend zu dem bösen Geist: »Du stummer und tauber Geist, ich befehle dir: Fahr aus aus diesem Kind und komm nie wieder zurück!« 26 Der Geist schrie anhaltend und zerrte den Jungen wie wild hin und her, dann fuhr er aus ihm aus. Der Junge lag wie leblos am Boden, sodass die Leute schon sagten: »Er ist tot.« 27 Aber Jesus nahm ihn bei der Hand und richtete ihn auf, und er stand auf. 28 Als Jesus später im Haus war, fragten ihn seine Jünger: »Warum konnten wir den bösen Geist nicht austreiben?« 29 Er gab ihnen zur Antwort: »Nur durch Gebet* können solche Geister ausgetrieben werden.«

Jesus kündigt zum zweiten Mal seinen Tod an

30 Sie gingen von dort weiter und zogen durch Galiläa. Jesus wollte nicht, dass es bekannt wurde, 31 denn ihm lag daran, seinen Jüngern zu erklären, was ihm bevorstand. Er sagte zu ihnen: »Der Menschensohn wird nach dem Willen Gottes an die Menschen ausgeliefert werden, und sie werden ihn töten. Doch drei Tage nach seinem Tod wird er auferstehen.« 32 Die Jünger wussten mit dem, was Jesus da sagte, nichts anzufangen; aber sie scheuten sich, ihn zu fragen.

Wer ist der Größte?

33 Sie kamen nach Kafarnaum. Im Haus angelangt,* fragte Jesus seine Jünger: »Worüber habt ihr euch unterwegs gestritten?« 34 Sie schwiegen, denn sie hatten sich gestritten, wer von ihnen wohl der Größte wäre. 35 Da setzte Jesus sich hin, rief die Zwölf zu sich und sagte zu ihnen: »Wer der Erste sein will, der muss der Letzte von allen werden und allen anderen dienen!« 36 Und er winkte ein Kind heran, stellte es in ihre Mitte, nahm es in seine Arme und sagte zu ihnen: 37 »Wer in meinem Namen solch ein Kind aufnimmt, nimmt mich auf. Und wer mich aufnimmt, nimmt nicht nur mich auf, sondern gleichzeitig den, der mich gesandt hat.«

Wer nicht gegen uns ist, ist für uns

38 Johannes sagte zu Jesus: »Lehrer, wir haben da einen Mann gesehen, der hat deinen Namen dazu benutzt, böse Geister auszutreiben. Wir haben versucht, ihn daran zu hindern, weil er nicht zu uns gehört.« 39 »Lass ihn doch!«, sagte Jesus. »Wer meinen Namen gebraucht, um Wunder zu tun, kann nicht im nächsten Augenblick schlecht von mir reden. 40 Wer nicht gegen uns ist, ist für uns! 41 Wer euch nur einen Schluck Wasser zu trinken gibt, weil ihr zu Christus gehört – ich versichere euch, ein solcher Mensch wird ganz gewiss seinen Lohn erhalten!«

Warnung vor jeder Art von Verführung

42 »Wer einen dieser kleinen, unbedeutenden Menschen, die mir vertrauen, an mir irrewerden lässt, der käme noch gut weg, wenn er mit einem Mühlstein um den Hals ins Meer geworfen würde. 43 Wenn deine Hand dich zur Sünde verführt, dann hau sie ab! Es ist besser für dich, mit nur einer Hand ewig bei Gott zu leben, als mit beiden Händen in die Hölle zu kommen, in das Feuer, das nie ausgeht.* 45 Und wenn dein Fuß dich zur Sünde verführt, dann hau ihn ab! Es ist besser für dich, mit nur einem Fuß ewig bei Gott zu leben, als mit beiden Füßen in die Hölle geworfen zu werden.* 47 Und wenn dein Auge dich zur Sünde verführt, dann reiß es aus! Es ist besser für dich, mit nur einem Auge in die neue Welt Gottes* zu kommen, als mit beiden Augen in die Hölle geworfen zu werden, 48 wo die Qual nicht aufhört und das Feuer nicht ausgeht.«

Ein ernstes Wort an die Jünger

49 »Zu jeder Opfergabe gehört das Salz und zu jedem von euch das Feuer des Leidens, das euch reinigt und bewahrt.* 50 Salz ist etwas Gutes; wenn es aber seine Kraft verliert, wodurch wollt ihr sie ihm wiedergeben? Zeigt, dass ihr die Kraft des Salzes in euch habt: Haltet Frieden untereinander!«

Markus 9 | Nya Levande Bibeln Gute Nachricht Bibel 2018