1-2Yahudiler'in Nikodim adlı bir önderi vardı. Ferisiler'den olan bu adam bir gece İsa'ya gelerek, ‹‹Rabbî, senin Tanrı'dan gelmiş bir öğretmen olduğunu biliyoruz. Çünkü Tanrı kendisiyle olmadıkça kimse senin yaptığın bu mucizeleri yapamaz›› dedi.3İsa ona şu karşılığı verdi: ‹‹Sana doğrusunu söyleyeyim, bir kimse yeniden doğmadıkça Tanrı'nın Egemenliği'ni göremez.››4Nikodim, ‹‹Yaşlanmış bir adam nasıl doğabilir? Annesinin rahmine ikinci kez girip doğabilir mi?›› diye sordu.5İsa şöyle yanıt verdi: ‹‹Sana doğrusunu söyleyeyim, bir kimse sudan ve Ruh'tan doğmadıkça Tanrı'nın Egemenliği'ne giremez.6Bedenden doğan bedendir, Ruh'tan doğan ruhtur.7Sana, ‹Yeniden doğmalısınız› dediğime şaşma.8Yel dilediği yerde eser; sesini işitirsin, ama nereden gelip nereye gittiğini bilemezsin. Ruh'tan doğan herkes böyledir.››9Nikodim İsa'ya, ‹‹Bunlar nasıl olabilir?›› diye sordu.10İsa ona şöyle yanıt verdi: ‹‹Sen İsrail'in öğretmeni olduğun halde bunları anlamıyor musun?11Sana doğrusunu söyleyeyim, biz bildiğimizi söylüyoruz, gördüğümüze tanıklık ediyoruz. Sizler ise bizim tanıklığımızı kabul etmiyorsunuz.12Sizlere yeryüzüyle ilgili şeyleri söylediğim zaman inanmazsanız, gökle ilgili şeyleri söylediğimde nasıl inanacaksınız?13Gökten inmiş olan İnsanoğlu'ndan başka hiç kimse göğe çıkmamıştır.14Musa çölde yılanı nasıl yukarı kaldırdıysa, İnsanoğlu'nun da öylece yukarı kaldırılması gerekir.15Öyle ki, O'na iman eden herkes sonsuz yaşama kavuşsun.16‹‹Çünkü Tanrı dünyayı o kadar çok sevdi ki, biricik Oğlu'nu verdi. Öyle ki, O'na iman edenlerin hiçbiri mahvolmasın, hepsi sonsuz yaşama kavuşsun.17Tanrı, Oğlu'nu dünyayı yargılamak için göndermedi, dünya O'nun aracılığıyla kurtulsun diye gönderdi.18O'na iman eden yargılanmaz, iman etmeyen ise zaten yargılanmıştır. Çünkü Tanrı'nın biricik Oğlu'nun adına iman etmemiştir.19Yargı da şudur: Dünyaya ışık geldi, ama insanlar ışık yerine karanlığı sevdiler. Çünkü yaptıkları işler kötüydü.20Kötülük yapan herkes ışıktan nefret eder ve yaptıkları açığa çıkmasın diye ışığa yaklaşmaz.21Ama gerçeği uygulayan kişi yaptıklarını, Tanrı'ya dayanarak yaptığını göstermek için ışığa gelir.››
Yahya'nın Tanıklığı
22Bundan sonra İsa'yla öğrencileri Yahudiye diyarına gittiler. İsa onlarla birlikte orada bir süre kalarak vaftiz etti.23Yahya da Salim yakınındaki Aynon'da vaftiz ediyordu. Çünkü orada bol su vardı. İnsanlar gelip vaftiz oluyorlardı.24Yahya henüz hapse atılmamıştı.25O sıralarda Yahya'nın öğrencileriyle bir Yahudi arasında temizlenme konusunda bir tartışma çıktı.26Öğrencileri Yahya'ya gelerek, ‹‹Rabbî›› dediler, ‹‹Şeria Irmağı'nın karşı yakasında birlikte olduğun ve kendisi için tanıklık ettiğin adam var ya, işte O vaftiz ediyor, herkes de O'na gidiyor.››27Yahya şöyle yanıt verdi: ‹‹İnsan, kendisine gökten verilmedikçe hiçbir şey alamaz.28‹Ben Mesih değilim, ama O'nun öncüsü olarak gönderildim› dediğime siz kendiniz tanıksınız.29Gelin kiminse, güvey odur. Ama güveyin yanında duran ve onu dinleyen dostu onun sesini işitince çok sevinir. İşte benim sevincim böylece tamamlandı.30O büyümeli, bense küçülmeliyim.››31Yukarıdan gelen, herkesten üstündür. Dünyadan olan dünyaya aittir ve dünyadan söz eder. Gökten gelen ise, herkesten üstündür.32Ne görmüş ne işitmişse ona tanıklık eder, ama tanıklığını kimse kabul etmez.33O'nun tanıklığını kabul eden, Tanrı'nın gerçek olduğuna mührünü basmıştır.34Tanrı'nın gönderdiği kişi Tanrı'nın sözlerini söyler. Çünkü Tanrı, Ruh'u ölçüyle vermez.35Baba Oğul'u sever; her şeyi O'na teslim etmiştir.36Oğul'a iman edenin sonsuz yaşamı vardır. Ama Oğul'un sözünü dinlemeyen yaşamı görmeyecektir. Tanrı'nın gazabı böylesinin üzerinde kalır.
1-2En kväll efter mörkrets inbrott kom en man som hette Nikodemos för att prata med Jesus. Han var farisé[1] och medlem i det judiska rådet. ”Mästare”, sa han, ”vi vet att Gud har sänt dig för att undervisa oss. Ingen kan göra sådana under som du gör om inte Gud är med honom.”3Men Jesus svarade: ”Jag försäkrar dig, att den som inte föds en gång till får aldrig uppleva vad det innebär att tillhöra Guds eget folk.”4”Födas en gång till!” utropade Nikodemos. ”Vad menar du? En vuxen människa kan väl inte komma in i sin mamma och födas igen?”5Jesus svarade: ”Jag försäkrar dig, att den som inte blir född av vatten och av Guds Ande får överhuvudtaget inte tillhöra Guds eget folk.6Människor kan föda fram mänskligt liv, men Guds Ande föder fram andligt liv[2].7Förvåna dig därför inte över att jag säger att människor måste födas en gång till.8Guds Ande är som vinden[3]. Man kan inte säga varifrån den kommer eller vart den tar vägen, men man kan höra den och se dess verkningar. Så går det också till när en människa föds av Guds Ande.”9”Men hur är detta möjligt?” frågade Nikodemos.10Jesus svarade: ”Du är en berömd judisk lärare, och ändå förstår du inte det här.11Jag försäkrar dig, att det vi talar om är sådant vi vet och har sett, och ändå tror ni oss inte.12Men om ni inte tror när jag berättar om sådant som händer på jorden, hur ska ni då kunna tro när jag talar om det som händer i himlen?13Ingen människa har ju varit i himlen, utom jag, Människosonen[4], som har kommit ner därifrån.14På samma sätt som Mose hängde upp kopparormen i öknen, så måste jag, Människosonen, lyftas upp[5],15för att alla som tror på mig ska få evigt liv.16Gud älskade ju människorna så mycket att han gav dem sin enda Son, för att de som tror på honom inte ska gå förlorade utan ha evigt liv.17Det var inte för att döma människorna som Gud sände sin Son till världen, utan Sonen kom för att rädda dem.18De människor som tror på Sonen blir inte dömda. Men de som inte tror på honom är redan dömda, eftersom de inte tror på Guds enda Son.19Och skälet till att de blir dömda är att när ljuset från himlen kom ner till jorden, så älskade människorna mörkret mer än ljuset, eftersom deras handlingar var onda.20Den som gör det som är ont, hatar ljuset. Han håller sig borta från ljuset, så att hans synder inte ska avslöjas.21Men den som gör det som är rätt, dras till ljuset för att alla ska se att han gör det som Gud vill.”
Johannes döparen berättar vem Jesus är
22Sedan lämnade Jesus Jerusalem tillsammans med sina efterföljare, men de stannade i Judeen en tid och döpte människor.23Samtidigt höll Johannes på att döpa. Han höll till vid Ainon, nära Salim, där det fanns gott om vatten, och många människor kom till honom för att döpas.24Det var innan Johannes hade satts i fängelse.25En dag kom en judisk man till Johannes efterföljare och började bråka med dem om olika reningsceremonier[6].26Johannes efterföljare gick då till Johannes och sa: ”Mästare, mannen som var tillsammans med dig på andra sidan Jordanfloden, han som du talade om till folket, han döper också. Och nu går alla till honom istället för att komma till oss.”27Men Johannes svarade: ”Om alla går till honom, så är det för att Gud låter det ske.”28Ni vet själva att jag klart och tydligt har sagt till er att jag inte är Messias, den utlovade kungen. Jag är utsänd för att bereda vägen för honom, det är allt.29Människorna dras till honom, såsom bruden dras till sin brudgum. Och brudgummens vän blir glad av att få stå och lyssna till brudgummen. Jag är brudgummens vän och nu är min glädje fullständig.30Det är som det ska att människorna lyssnar mer och mer till honom och allt mindre till mig.31Han har kommit från himlen och är därför större än alla andra. Jag kommer från jorden, och mitt förstånd är begränsat till det jordiska.32Han har kommit från himlen och berättar om det han har sett och hört, och ändå tror ingen på det han säger.33Men den som tror på det han säger, erkänner att Gud talar sanning,34för denna man, som är sänd av Gud, framför Guds budskap. Gud har fyllt honom helt med sin Ande.35Fadern älskar Sonen och har gett honom makt över allting.36Den som tror på Guds Son har evigt liv. Men den som vägrar att lyda Sonen går miste om det eviga livet, och blir kvar under Guds dom.”