1Fısıh Bayramı'ndan önceydi. İsa, bu dünyadan ayrılıp Baba'ya gideceği saatin geldiğini biliyordu. Dünyada kendisine ait olanları hep sevmişti; sonuna kadar da sevdi. (Mat 26:6; Mar 14:3)2Akşam yemeği sırasında İblis, Simun İskariot'un oğlu Yahuda'nın yüreğine İsa'ya ihanet etme isteğini koymuştu bile.3İsa, Baba'nın her şeyi kendisine teslim ettiğini, kendisinin Tanrı'dan çıkıp geldiğini ve Tanrı'ya döneceğini biliyordu.4Yemekten kalktı, üstlüğünü bir yana koydu, bir havlu alıp beline doladı.5Sonra bir leğene su doldurup öğrencilerin ayaklarını yıkamaya ve beline doladığı havluyla kurulamaya başladı.6İsa, Simun Petrus'a geldi. Simun, ‹‹Ya Rab, ayaklarımı sen mi yıkayacaksın?›› dedi.7İsa ona şu yanıtı verdi: ‹‹Ne yaptığımı şimdi anlayamazsın, ama sonra anlayacaksın.››8Petrus, ‹‹Benim ayaklarımı asla yıkamayacaksın!›› dedi. İsa, ‹‹Yıkamazsam yanımda yerin olmaz›› diye yanıtladı.9Simun Petrus, ‹‹Ya Rab, o halde yalnız ayaklarımı değil, ellerimi ve başımı da yıka!›› dedi.10İsa ona dedi ki, ‹‹Yıkanmış olan tamamen temizdir; ayaklarının yıkanmasından başka şeye ihtiyacı yoktur. Sizler temizsiniz, ama hepiniz değil.››11İsa, kendisine kimin ihanet edeceğini biliyordu. Bu nedenle, ‹‹Hepiniz temiz değilsiniz›› demişti.12Onların ayaklarını yıkadıktan sonra giyinip yine sofraya oturdu. ‹‹Size ne yaptığımı anlıyor musunuz?›› dedi.13‹‹Siz beni Öğretmen ve Rab diye çağırıyorsunuz. Doğru söylüyorsunuz, öyleyim.14Ben Rab ve Öğretmen olduğum halde ayaklarınızı yıkadım; öyleyse, sizler de birbirinizin ayaklarını yıkamalısınız.15Size yaptığımın aynısını yapmanız için bir örnek gösterdim.16Size doğrusunu söyleyeyim, köle efendisinden, elçi de kendisini gönderenden üstün değildir.17Bildiğiniz bu şeyleri yaparsanız, ne mutlu size!››
İsa'ya İhanet
18‹‹Hepiniz için söylemiyorum, ben seçtiklerimi bilirim. Ama, ‹Ekmeğimi yiyen bana ihanet etti› diyen Kutsal Yazı'nın yerine gelmesi için böyle olacak. (Mat 26:20; Mar 14:17; Luk 22:21)19Size şimdiden, bunlar olmadan önce söylüyorum ki, bunlar olunca, benim O olduğuma inanasınız.20Size doğrusunu söyleyeyim, benim gönderdiğim herhangi bir kimseyi kabul eden beni kabul etmiş olur. Beni kabul eden de beni göndereni kabul etmiş olur.››21İsa bunları söyledikten sonra ruhunda derin bir sıkıntı duydu. Açıkça konuşarak, ‹‹Size doğrusunu söyleyeyim, sizden biri bana ihanet edecek›› dedi.22Öğrenciler, kimden söz ettiğini merak ederek birbirlerine baktılar.23Öğrencilerinden biri İsa'nın göğsüne yaslanmıştı. İsa onu severdi.24Simun Petrus bu öğrenciye, kimden söz ettiğini İsa'ya sorması için işaret etti.25O da İsa'nın göğsüne yaslanmış durumda, ‹‹Ya Rab, kimdir o?›› diye sordu.26İsa, ‹‹Lokmayı sahana batırıp kime verirsem odur›› diye yanıtladı. Sonra lokmayı batırıp Simun İskariot'un oğlu Yahuda'ya verdi.27Yahuda lokmayı alır almaz Şeytan onun içine girdi. İsa da ona, ‹‹Yapacağını tez yap!›› dedi.28Sofrada oturanların hiçbiri, İsa'nın ona bu sözleri neden söylediğini anlamadı.29Para kutusu Yahuda'da olduğundan, bazıları İsa'nın ona, ‹‹Bayram için bize gerekli şeyleri al›› ya da, ‹‹Yoksullara bir şey ver›› demek istediğini sandılar.30Yahuda lokmayı aldıktan hemen sonra dışarı çıktı. Gece olmuştu.
Birbirinizi Sevin
31Yahuda dışarı çıkınca İsa, ‹‹İnsanoğlu şimdi yüceltildi›› dedi. ‹‹Tanrı da O'nda yüceltildi.32Tanrı O'nda yüceltildiğine göre, Tanrı da O'nu kendinde yüceltecek. Hem de hemen yüceltecektir.33Çocuklar! Kısa bir süre daha sizinleyim. Beni arayacaksınız, ama Yahudiler'e söylediğim gibi, şimdi size de söylüyorum, benim gideceğim yere siz gelemezsiniz.34Size yeni bir buyruk veriyorum: Birbirinizi sevin. Sizi sevdiğim gibi siz de birbirinizi sevin.35Birbirinize sevginiz olursa, herkes bununla benim öğrencilerim olduğunuzu anlayacaktır.››
Petrus, İsa'yı İnkâr Edecek
36Simun Petrus O'na, ‹‹Ya Rab, nereye gidiyorsun?›› diye sordu. İsa, ‹‹Gideceğim yere şimdi ardımdan gelemezsin, ama sonra geleceksin›› diye yanıtladı. (Mat 26:31; Mar 14:27; Luk 22:31)37Petrus, ‹‹Ya Rab, neden şimdi senin ardından gelemeyeyim? Senin için canımı veririm!›› dedi.38İsa şöyle yanıtladı: ‹‹Benim için canını mı vereceksin? Sana doğrusunu söyleyeyim, horoz ötmeden beni üç kez inkâr edeceksin.››
1Påskhögtiden[1] skulle snart börja, och Jesus visste att den tid nu kommit som hans Far i himlen bestämt, då Jesus skulle lämna jorden och återvända till sin Far. Jesus gav därför sina efterföljare ett sista bevis på hur mycket han älskade dem.2Jesus och hans efterföljare hade samlats för att äta tillsammans, och djävulen hade redan intalat Judas, Simon Iskariots son, att förråda Jesus.3Jesus visste att Fadern hade gett honom makt över allting och att han hade kommit från Gud och skulle återvända till Gud.4Så han reste sig nu från bordet, tog av sig manteln och virade en handduk om sig.5Sedan hällde han vatten i ett handfat och började tvätta sina efterföljares fötter och torka dem med handduken som han hade virat om sig.6Men när han kom till Simon Petrus, sa Simon till honom: ”Herre, inte ska du tvätta mina fötter.”7Då svarade Jesus: ”Du förstår inte just nu vad jag gör, men en dag ska du förstå det.”8”Nej”, protesterade Petrus, ”aldrig i livet att du får tvätta mina fötter!”Men Jesus sa till honom: ”Om jag inte tvättar dig ren, så kan du inte tillhöra mig.”9Då ropade Petrus: ”Herre, tvätta mina händer och mitt huvud också då, och inte bara fötterna.”10Men Jesus sa till honom: ”Den som har badat behöver bara få sina fötter tvättade för att vara helt och hållet ren. Och ni är rena, men det gäller inte alla.”11Jesus visste nämligen vem som skulle förråda honom. Det var därför han sa att inte alla var rena.12När Jesus hade tvättat deras fötter, tog han på sig manteln igen och slog sig ner vid bordet. Sedan frågade han dem: ”Förstår ni vad jag har gjort med er?13Ni kallar mig Mästare och Herre, och det är rätt att ni gör det, för det är vad jag är.14Men om nu jag, som är er Herre och Mästare, har tvättat era fötter, då är också ni skyldiga att tvätta varandras fötter.15Jag har gett er ett exempel att följa: gör som jag har gjort mot er.16Jag försäkrar er, att en tjänare inte står över sin herre, och att en budbärare inte står över den som har sänt honom.17När ni nu vet detta, är ni lyckliga om ni också praktiserar det.”
Jesus förutsäger att han ska bli förrådd
18Jesus fortsatte: ”Jag talar inte om er alla. Jag känner er som jag har valt ut till mina närmaste efterföljare, men det som Gud förutsagt i Skriften[2] måste bli verklighet: ’Den som åt tillsammans med mig har vänt sig mot mig.’19Jag säger det redan nu, så att ni när det har hänt, ska tro att jag är den jag är[3].20Jag försäkrar er, att den som tar emot någon som jag sänder, han tar emot mig. Och den som tar emot mig, han tar emot Gud, eftersom Gud har sänt mig.”21När Jesus hade sagt detta blev han upprörd i sitt innersta och utbrast: ”Jag ska säga er som det är: en av er kommer att förråda mig![4]”22Hans efterföljare såg då på varandra och undrade vem han kunde mena.23En av hans efterföljare, den som han älskade,[5] var närmast Jesus vid bordet och24Simon Petrus gjorde därför tecken åt honom att fråga Jesus vem han talade om.25Efterföljaren lutade sig då mot Jesus och frågade: ”Herre, vem är det?”26Jesus svarade: ”Det är han som får brödstycket som jag nu doppar i fatet.” Sedan doppade han brödstycket och gav det till Judas, Simon Iskariots son.27Och i samma ögonblick som Judas fick brödet for Satan in i honom. Jesus sa då till honom: ”Skynda dig, gör det du ska!”28Ingen av de andra vid bordet förstod varför Jesus sa så till Judas.29Några trodde att han bad honom gå ut och köpa det man behövde till påskhögtiden eller ge något till de fattiga, eftersom Judas skötte om den gemensamma kassan.30Men när Judas hade fått brödet, reste han sig genast och gick ut. Och det var natt.
Jesus förutsäger att Petrus ska svika honom
31Så snart Judas hade gått, sa Jesus: ”Jag, Människosonen[6], ska nu återvända till min härlighet i himlen, och Gud ska bli upphöjd och ärad genom det som händer mig.32Ja, Gud ska mycket snart låta mig återvända till min härlighet.[7]33Mina kära barn, jag ska bara vara kvar hos er en kort tid till. Sedan ska ni förgäves söka efter mig, eftersom jag går till ett ställe dit ni inte kan komma, precis som jag sa till de judiska ledarna.34Så nu befaller jag er något nytt: att ni ska älska varandra. Ja, älska varandra lika mycket som jag har älskat er.35Genom att ni älskar varandra ska människorna förstå att ni är mina efterföljare.”36Simon Petrus frågade då Jesus: ”Herre, vart går du?”Jesus svarade: ”Dit jag går nu, kan du inte följa med, men senare ska du följa mig.”37Men Petrus undrade: ”Varför kan jag inte följa med nu? Jag är beredd att dö för dig.”38Då svarade Jesus: ”Dö för mig, säger du? Jag försäkrar dig, att innan tuppen hinner gala imorgon bitti, ska du tre gånger ha förnekat att du känner mig!”