Yeremya 51 | Kutsal Kitap Yeni Çeviri

Kutsal Kitap Yeni Çeviri

1 RAB diyor ki, ‹‹İşte Babil'e ve Lev-Kamay'da yaşayanlara karşı Yok edici bir rüzgar çıkaracağım. 2 Tahıl savuranları göndereceğim Babil'e; Onu savurup ayıklasınlar, Ülkesini boşaltsınlar diye. Yıkım günü her yandan saldıracaklar ona. 3 Okçu yayını germesin, Zırhını kuşanmasın. Onun gençlerini esirgemeyin! Ordusunu tümüyle yok edin. 4 Kildan ülkesinde ölüler, Babil sokaklarında yaralılar serilecek yere. 5 İsrail'in Kutsalı'na karşı Ülkeleri suçla dolu olmasına karşın, Tanrıları Her Şeye Egemen RAB İsrail ve Yahuda halklarını bırakmadı. 6 Babil'den kaçın! Herkes canını kurtarsın! Babil'in suçu yüzünden yok olmayın! Çünkü RAB'bin öç alma zamanıdır, Ona hakkettiğini verecek. 7 Babil RAB'bin elinde bir altın kâseydi, Bütün dünyayı sarhoş etti. Uluslar şarabını içtiler, Bu yüzden çıldırdılar. 8 Ansızın düşüp paramparça olacak Babil, Yas tutun onun için! Yarasına merhem sürün, belki iyileşir. 9 ‹Babil'i iyileştirmek istedik, ama iyileşmedi. Bırakalım onu, Hepimiz kendi ülkemize dönelim. Çünkü onun yargısı göklere erişiyor, Bulutlara kadar yükseliyor. 10 ‹‹ ‹RAB haklı olduğumuzu gösterdi, Gelin, Tanrımız RAB'bin neler yaptığını Siyon'da anlatalım.› 11 ‹‹Okları bileyin, Ok kılıflarını doldurun! RAB Med krallarını harekete geçirdi, Amacı Babil'i yok etmek. RAB öcünü, tapınağının öcünü alacak. 12 Babil surlarına karşı sancak kaldırın! Muhafızları pekiştirin, Nöbetçileri yerleştirin, Pusu kurun! Çünkü RAB Babil halkı için söylediklerini Hem tasarladı hem de yerine getirdi. 13 Ey sizler, akarsuların kıyısında yaşayan, Hazinesi bol olanlar, Sonunuz geldi, zamanınız doldu. 14 Her Şeye Egemen RAB varlığı hakkı için ant içti: Seni çekirge sürüsüyle doldurur gibi Askerlerle dolduracağım. Sana karşı zafer çığlıkları atacaklar.››

Rab'be Övgüler

15 ‹‹Gücüyle yeryüzünü yaratan, Bilgeliğiyle dünyayı kuran, Aklıyla gökleri yayan RAB'dir. 16 O gürleyince gökteki sular çağıldar, Yeryüzünün dört bucağından bulutlar yükseltir, Yağmur için şimşek çaktırır, Ambarlarından rüzgar estirir. 17 Hepsi budala, bilgisiz. Her kuyumcu yaptığı puttan utanacak. O putlar yapmacıktır, Soluk yoktur onlarda. 18 Yararsız, alay edilesi nesnelerdir, Cezalandırılınca yok olacaklar. 19 Yakup'un Payı onlara benzemez. Mirası olan oymak dahil Her şeye biçim veren O'dur, Her Şeye Egemen RAB'dir adı.

Babil Cezalandırılıyor

20 ‹‹Sen benim savaş çomağım, Savaş silahımsın. Ulusları parçalayacak, Krallıkları yok edeceğim seninle. 21 Seninle atlarla binicilerini, Savaş arabalarıyla sürücülerini kırıp ezeceğim. 22 Erkeklerle kadınları, Gençlerle yaşlıları, Delikanlılarla genç kızları, 23 Çobanla sürüsünü, Çiftçiyle öküzlerini, Valilerle yardımcılarını darmadağın edeceğim. 24 ‹‹Babil'de ve Kildan ülkesinde yaşayanlara Siyon'da yaptıkları bütün kötülüğün karşılığını Gözlerinizin önünde ödeteceğim›› diyor RAB. 25 ‹‹Ey yıkıcı dağ, sana karşıyım, Ey bütün dünyayı yıkan›› diyor RAB, ‹‹Elimi sana karşı kaldırıp Seni uçuruma yuvarlayacak, Yanık bir dağa çevireceğim. 26 Senden köşe taşı, temel taşı olmayacak, Çünkü sonsuza dek viran kalacaksın›› diyor RAB. 27 ‹‹Ülkeye sancak dikin! Uluslar arasında boru çalın! Ulusları Babil'le savaşmaya hazırlayın. Ararat, Minni, Aşkenaz krallıklarını Ona karşı toplayın. Ona karşı bir komutan atayın, Çekirge sürüsü kadar at gönderin üzerine. 28 Ulusları -Med krallarını, valilerini, Bütün yardımcılarını, Yönetimi altındaki bütün ülkeleri- Onunla savaşmaya hazırlayın. 29 Ülke titreyip kıvranıyor! Çünkü RAB'bin Babil diyarını Issız bir viraneye çevirme amacı Yerine gelmeli. 30 Babil yiğitleri savaştan vazgeçti, Kalelerinde oturuyorlar. Güçleri tükendi, Ürkek kadınlara döndüler. Oturdukları yerler ateşe verildi, Kapı sürgüleri kırıldı. 31-32 Babil Kralı'na ulak üstüne ulak, Haberci üstüne haberci geldi. ‹Kent bütünüyle düştü, Irmak geçitleri tutuldu, Bataklıklar ateşe verildi, Askerler dehşete kapıldı› diye haber verdiler.›› 33 İsrail'in Tanrısı, Her Şeye Egemen RAB diyor ki, ‹‹Zamanı gelince harman yeri nasıl çiğnenirse, Babil kızı da öyle olacak. Kısa süre sonra onun da Biçim zamanı gelecek.›› 34-35 Siyon halkı, ‹‹Babil Kralı Nebukadnessar yuttu bizi, ezdi, Boş bir kaba çevirdi›› diyecek, ‹‹Canavar gibi yuttu bizi, Güzel yemeklerimizle karnını doyurdu, Sonra bizi kustu. Bize ve yurttaşlarımıza yapılan zorbalık Babil'in başına gelsin.›› Yeruşalim, ‹‹Dökülen kanımızın hesabı Kildaniler'den sorulsun›› diyecek.

Rab İsrail'e Yardım Edecek

36 Bunun için RAB diyor ki, ‹‹İşte davanızı ben savunacağım, Öcünüzü ben alacağım; Onun ırmağını kurutacak, Kaynağını keseceğim. 37 Babil taş yığınına, çakal yuvasına dönecek, Dehşet ve alay konusu olacak. Kimse yaşamayacak orada. 38 Halkı genç aslanlar gibi kükreyecek, Aslan yavruları gibi homurdanacak. 39 Ama kızıştıklarında onlara şölen verip Hepsini sarhoş edeceğim; Keyiflensinler, Uyanmayacakları sonsuz bir uykuya Dalsınlar diye›› diyor RAB. 40 ‹‹Onları kuzu gibi, koç ve teke gibi Boğazlanmaya götüreceğim.››

Babil'in Sonu

41 ‹‹Şeşak^[1] nasıl alındı! Bütün dünyanın övünç kaynağı nasıl ele geçirildi! Uluslar arasında Babil nasıl dehşet oldu! 42 Deniz basacak Babil'i, Kabaran dalgalar örtecek. 43 Kentleri viran olacak, Toprakları kimsenin yaşamadığı, geçmediği Kurak bir çöle dönecek. 44 Babil ilahı Bel'i orada cezalandıracak, Yuttuğunu ona kusturacağım. Artık akın akın uluslar gelmeyecek ona. Babil surları yıkılacak. 45 ‹‹Oradan çık, ey halkım! Hepiniz canınızı kurtarın! Kaçın RAB'bin kızgın öfkesinden! 46 Ülkede duyacağınız söylentiler yüzünden Cesaretinizi yitirmeyin, korkmayın. Bir yıl bir söylenti duyulur, ertesi yıl bir başkası; Ülkedeki zorbalıkla, Önderin öndere karşı çıktığıyla İlgili söylentiler yayılır. 47 İşte bu yüzden Babil'in putlarını Cezalandıracağım günler geliyor. Bütün ülke utandırılacak, Öldürülenler ülkenin ortasında yere serilecek. 48 O zaman yer, gök ve onlardaki her şey Babil'in başına gelenlere sevinecek. Çünkü kuzeyden gelen yok ediciler Saldıracaklar ona›› diyor RAB. 49 Yeremya şöyle diyor: ‹‹İsrail'in öldürülenleri yüzünden düşmelidir Babil. Yeryüzünde öldürülen herkes Babil yüzünden düştü. 50 Ey sizler, kılıçtan kurtulanlar, Kaçın, oyalanmayın! RAB'bi anın uzaktan, Yeruşalim'i düşünün!›› 51 ‹‹Rezil olduk, çünkü aşağılandık, Yüzümüz utanç içinde. Çünkü yabancılar RAB'bin Tapınağı'nın Kutsal yerlerine girmişler.›› 52 ‹‹Bu yüzden›› diyor RAB, ‹‹Putlarını cezalandıracağım günler geliyor, Yaralılar inleyecek bütün ülkede. 53 Babil göklere çıksa, Yüksekteki kalesini pekiştirse de, Yok edicileri göndereceğim üzerine›› diyor RAB. 54 ‹‹Babil'den çığlık, Kildan ülkesinden büyük yıkım sesi duyuluyor. 55 Çünkü RAB Babil'i yıkıma uğratıyor; Şamatasını susturuyor. Düşman engin sular gibi kükrüyor, Seslerinin gürültüsü yankılanıyor. 56 Çünkü Babil'e karşı bir yok edici çıkacak; Yiğitleri tutsak olacak, Yayları paramparça edilecek. Çünkü RAB karşılık veren bir Tanrı'dır, Her şeyin tam karşılığını verir. 57 Babil önderlerini, bilgelerini, valilerini, Yardımcılarını, yiğitlerini öyle sarhoş edeceğim ki, Sonsuz bir uykuya dalacak, hiç uyanmayacaklar›› Diyor adı Her Şeye Egemen RAB olan Kral. 58 Her Şeye Egemen RAB diyor ki, ‹‹Babil'in kalın surları yerle bir edilecek, Yüksek kapıları ateşe verilecek. Halkların çektiği emek boşuna, Ulusların didinmesi ateşe yarayacak.››

Yeremya'nın Bildirisi Babil'e Ulaşıyor

59 Yahuda Kralı Sidkiya'nın krallığının dördüncü yılında, baş görevli Mahseya oğlu Neriya oğlu Seraya Sidkiya'yla birlikte Babil'e gittiğinde Peygamber Yeremya ona şu buyruğu verdi. 60 Yeremya Babil'in başına gelecek bütün felaketleri, Babil'e ilişkin bütün bu sözleri bir tomara yazmıştı. 61 Yeremya Seraya'ya şöyle dedi: ‹‹Babil'e varır varmaz bütün bu sözleri okumayı unutma. 62 De ki, ‹Ya RAB, burayı yıkacağını, içinde insan da hayvan da yaşamayacağını, ülkenin sonsuza dek viran kalacağını söyledin.› 63 Okumayı bitirince tomarı bir taşa bağlayıp Fırat'a fırlat. 64 Sonra de ki, ‹Babil başına getireceğim felaket yüzünden batacak, bir daha kalkamayacak. Bitkin düşecekler.› ›› Yeremya'nın sözleri burada son buluyor.

Nya Levande Bibeln

Biblica'dan

Jeremia förutsäger Babylons fall

1 Herren säger: Jag ska låta en ödeläggande vind svepa över Babylon, över hela kaldeernas land, för att förstöra det. 2 Skördefolk ska komma över hela landet och rensa det, och vinden ska blåsa bort agnarna. De ska komma från alla håll och resa sig mot landet på olyckans dag. 3 Fiendens pilar ska fälla Babylons bågskyttar och genomborra krigarna i deras rustningar. Ingen ska komma undan. Både ung och gammal ska förgöras. 4 De ska falla i sitt eget land och stupa på Babylons gator. 5 Herren, härskarornas Gud, har inte övergett Israel och Juda. Han är fortfarande deras Gud, men Babylon är fyllt med synd mot den Helige i Israel. 6 Fly från Babylon! Spring för livet! Om ni stannar kvar kommer ni att bli dödade, när Herren tar sin hämnd för alla Babylons synder. 7 Babylon var en gång en guldbägare i Herrens hand, en bägare ur vilken han fick hela jorden att dricka, så att alla nationer blev som galna. 8 Men nu har helt plötsligt Babylon också fallit. Gråt över staden, ge den lindring för dess smärta, kanske den kan räddas. 9 Vi skulle hjälpa den om vi kunde, men ingenting kan rädda den nu. Låt den gå under! Överge den och vänd tillbaka till ert eget land, för dess skuld når upp till himlen. 10 Herren har försvarat oss. Kom, låt oss berätta i Jerusalem om allt vad Herren, vår Gud, har gjort. 11 Vässa era pilar och ta upp era sköldar! Herren har fått de mediska kungarna att gå mot Babylon för att inta staden. Detta är hans hämnd på dem som har handlat illa mot hans folk och vanhelgat templet. 12 Förbered ditt försvar, Babylon! Sätt ut vakter på dina murar! Lägg dig i bakhåll, för Herren kommer att göra allt det som han förutsagt om Babylon. 13 Du har varit en rik stad vid många vatten och ett centrum för handel, men nu är det slut med dig! Din livstråd är avklippt. 14 Herren, härskarornas Gud, har avlagt detta löfte och svurit vid sitt eget namn: Dina städer ska fyllas av fiender, som åkrar översvämmade av gräshoppor, och fienden ska höja väldiga segerrop mot skyn. 15 Gud skapade jorden i makt och vishet, och med sin kunskap har han spänt ut himlarna. 16 När han talar dånar himlarna, och han får dimma att stiga upp över jorden. Han låter blixten komma med regn och släpper vindarna lösa ur sitt förråd. 17 I jämförelse med honom är alla människor dårar helt utan vishet! Guldsmedens avgudabilder är ett bedrägeri. När han gör dem bedrar han sig själv - det finns inget liv i dem. 18 De är lögner och falsarier, helt värdelösa. Och den tid kommer, när Gud ska förgöra dem allesammans. 19 Men Herren, härskarornas Gud, är ingen avgud! Han har skapat allt som finns, och Israel är hans folk. Herren, härskarornas Gud, är hans namn. 20 Babylon, du var min hammare och mitt vapen. Med dig krossade jag många mäktiga folk och riken. 21 Med dig krossade jag arméer, du besegrade hästen och hans ryttare, vagnen och den som körde den. 22 Ja, även åldringar och barn krossade du, män och kvinnor, 23 herdar och hjordar, jordbrukare och oxar, ståthållare och härskare. 24 Men nu ska jag hämnas på dig inför allas ögon för allt ont du har gjort mot Sion och mitt folk, säger Herren. 25 För se, jag har vänt mig mot dig, du mäktiga berg Babylon, du jordens fördärvare! Jag ska lyfta min hand mot dig, dra ner dig från dina höjder och göra dig till en slocknad vulkan. 26 Du ska ligga öde i evighet. Inte en enda sten ska kunna tas ifrån dig att användas som byggnadsmaterial. Du ska utplånas fullkomligt. 27 Ge order till många folk att mobilisera sig till krig mot Babylon! Låt krigsrop höras! Hämta arméerna från Ararat, Minnis och Askenas, och utse en ledare! Skaffa fram mängder av hästar! 28 Låt alla de mediska kungarnas trupper och deras generaler och arméerna från alla de länder de härskar över gå mot staden. 29 Jorden darrar och bävar, för allt som Herren har planerat att göra mot Babylon låter han nu ske. Babylon kommer att lämnas öde utan en levande varelse. 30 Dess tappraste krigare strider inte längre. De stannar kvar i sina befästningar. De har alldeles tappat modet. Inkräktarna har bränt ner husen och krossat stadsportarna. 31 Budbärare kommer från alla håll med rapporter till kungen att allt är förlorat! 32 Alla flyktvägar är blockerade. Befästningarna brinner och armén har gripits av panik. 33 För Herren, härskarornas Gud, säger: Babylon är som en stampad tröskplats, och om en liten stund ska tröskningen börja. 34-35 Judarna i Babylon säger: "Nebukadnessar, kungen i Babylon, har berövat oss på vår styrka och uppslukat oss. Han har svalt oss som ett stort monster, fyllt sin buk med våra rikedomar och sedan kastat ut oss ur vårt eget land. Måtte Babylon få igen för allt vad man gjort mot oss. Måtte det få betala för allt blod som runnit!" 36 Herren svarar: Jag ska vara er försvarare och åta mig ert fall. Jag ska hämnas er. Jag ska låta Babylons floder torka, dess vattenförråd sina 37 och låta det bli en ruinhög, ett tillhåll för schakaler, ett land som är fruktansvärt att skåda och utan en enda levande varelse. 38 Nu ryter männen i Babylon som lejon, 39 men jag ska ordna en fest för dem och få dem att dricka tills de faller medvetslösa till golvet och somnar in för alltid, säger Herren. 40 Jag ska leda dem till slakt, som man gör med lamm, baggar och bockar. 41 Babylon har fallit, det stora Babylon, som var prisat över hela jorden. Världen kan knappast tro sina ögon, när Babylon faller. 42 Havet har rest sig över Babylon och täckt det med sina vågor. 43 Dess städer ligger i ruiner och landet är som en torr ödemark. Ingen kan bo där och ingen ens passerar. 44 Jag ska straffa Bel, Babylons gud, och han ska få spy ut allt som han har slukat. Folken ska inte längre komma och tillbe honom. Babylons murar har fallit. 45 Fly från Babylon, mitt folk! Rädda er undan Herrens vrede. 46 Men grips inte av panik när ni första gången hör rykten om trupper som närmar sig. För rykten ska komma år efter år, rykten om krig och inbördeskrig. 47 Och den dag kommer verkligen, när jag ska straffa denna stora stad och alla dess avgudar. Hela landet ska fyllas av döda kroppar. 48 Himmel och jord ska glädja sig, för från norr kommer trupper som ska förstöra Babylon, säger Herren. 49 På samma sätt som Babylon dödade Israels folk måste det själv bli dödat. 50 Spring, ni som lyckats undkomma svärdet! Stanna inte kvar och se på, utan fly medan ni kan! Kom ihåg Herren, ni som bor i fjärran land, och vänd tillbaka till Jerusalem! 51 "Vi är utskämda, för Herrens tempel har blivit vanhelgat av främlingar från Babylon." 52 Ja, säger Herren. Därför är tiden inne då Babylons avgudar ska förgöras. Över hela landet ska man höra de sårades klagan. 53 Även om Babylon var lika starkt som himlen och dess styrka oerhörd, måste det nu dö, säger Herren. 54 Lyssna! Hör ropet från förstörelsen i Babylon, kaldeernas land. 55 Herren förgör Babylon. Dess röst har tystnat och vågorna dånar över det. 56 Trupper kommer och slår ner dess mäktiga män. Alla dess vapen krossas, för Herren Gud straffar rättvist och ger Babylon vad det förtjänar. 57 Jag ska låta dess furstar, vise män, härskare, officerare och soldater dricka sig så druckna att de somnar och aldrig vaknar igen! Så säger Kungen, som är Herren, härskarornas Gud. 58 Babylons kraftiga murar ska jämnas med marken och dess höga portar ska brännas upp. Man har arbetat förgäves. Resultatet av nationens alla ansträngningar ska brinna upp! 59 Under Sidkias fjärde regeringsår kom ett budskap genom Jeremia till Seraja, son till Neria och sonson till Mahaseja. Det talade om hur Seraja skulle bli tillfångatagen och förvisad till Babylon tillsammans med Sidkia, kungen av Juda. 60 Alla de fruktansvärda olyckor som Herren hade bestämt om Babylon skrev Jeremia ner i en bokrulle, allt det som står skrivet här ovan. 61-62 Sedan gav han bokrullen till Seraja och sa till honom: "När du kommer till Babylon, ska du läsa det jag har skrivit och säga: 'Herre, du har sagt att du kommer att förgöra Babylon, så att inte en levande varelse ska finnas kvar och så att det blir övergivet för alltid.' 63 När du har läst färdigt ur bokrullen, ska du binda fast en sten vid den, kasta den i floden Eufrat 64 och säga: 'Så här ska Babylon sjunka och aldrig mer komma upp igen, för jag ska låta olycka komma över det.' "Här slutar Jeremias budskap.