Yeremya 32 | Kutsal Kitap Yeni Çeviri

Kutsal Kitap Yeni Çeviri

Yeremya Tarla Satın Alıyor

1 Yahuda Kralı Sidkiya'nın onuncu, Nebukadnessar'ın on sekizinci yılında RAB Yeremya'ya seslendi. 2 O sırada Babil Kralı'nın ordusu Yeruşalim'i kuşatmaktaydı. Peygamber Yeremya Yahuda Kralı'nın sarayındaki muhafız avlusunda tutukluydu. 3 Yahuda Kralı Sidkiya onu orada tutuklatmıştı. ‹‹Neden böyle peygamberlik ediyorsun?›› demişti, ‹‹Sen diyorsun ki, ‹RAB şöyle diyor: Bu kenti Babil Kralı'nın eline teslim etmek üzereyim, onu ele geçirecek. 4 Yahuda Kralı Sidkiya Kildaniler'in elinden kaçıp kurtulamayacak, kesinlikle Babil Kralı'nın eline teslim edilecek; onunla yüzyüze konuşacak, onu gözleriyle görecek. 5 Sidkiya Babil'e götürülecek, ben onunla ilgilenene dek orada kalacak, Kildaniler'le savaşsanız bile başarılı olamayacaksınız diyor RAB.› ›› 6 Yeremya, ‹‹RAB bana şöyle seslendi›› diye yanıtladı, 7 ‹‹Amcan Şallum oğlu Hanamel sana gelip, ‹Anatot'taki tarlamı satın al. Çünkü en yakın akrabam olarak tarlayı satın alma hakkı senindir› diyecek. 8 ‹‹Sonra RAB'bin sözü uyarınca amcamın oğlu Hanamel muhafız avlusunda yanıma gelip, ‹Benyamin bölgesinde, Anatot'taki tarlamı satın al› dedi, ‹Çünkü miras hakkı da en yakın akrabalık hakkı da senindir. Onu kendin için satın al.› ‹‹O zaman RAB'bin sözünün yerine geldiğini anladım. 9 Böylece Anatot'taki tarlayı amcamın oğlu Hanamel'den satın aldım. Tarlaya karşılık kendisine on yedi şekel^[1] gümüş tartıp ödedim. 10 Satış belgesini çağırdığım tanıkların önünde imzalayıp mühürledim, gümüşü terazide tarttım. 11 Satış belgesini -kural ve koşulları içeren mühürlenmiş kâğıdı ve açık sözleşme belgesini- aldım. 12 Amcamın oğlu Hanamel'in, satış belgesini imzalayan tanıkların ve muhafız avlusunda oturan bütün Yahudiler'in gözü önünde satış belgesini Mahseya oğlu Neriya oğlu Baruk'a verdim. 13 ‹‹Hepsinin gözü önünde Baruk'a şu buyrukları verdim: 14 ‹İsrail'in Tanrısı, Her Şeye Egemen RAB diyor ki, Bu satış belgesini -mühürlenmiş, açık olanını- al, uzun süre durmak üzere bir çömleğe koy. 15 Çünkü İsrail'in Tanrısı, Her Şeye Egemen RAB söz veriyor, bu ülkede yine evler, tarlalar, bağlar satın alınacak› diyor. 16 ‹‹Tarlanın satış belgesini Neriya oğlu Baruk'a verdikten sonra RAB'be şöyle yakardım: 17 ‹‹Ey Egemen RAB! Büyük gücünle, kudretinle yeri göğü yarattın. Yapamayacağın hiçbir şey yok. 18 Binlerce insana^[2] sevgi gösterir, ama babaların işlediği günahların karşılığını çocuklarına ödetirsin. Ey büyük ve güçlü Tanrı! Her Şeye Egemen RAB'dir senin adın. 19 Tasarıların ne büyük, işlerin ne güçlü! Gözlerin insanların bütün yaptıklarına açıktır. Herkese davranışlarına, yaptıklarının sonucuna göre karşılığını verirsin. 20 Sen ki, Mısır'da, İsrail'de, bütün insanlar arasında bugüne dek mucizeler, harikalar yarattın. Bugün olduğu gibi ün kazandın. 21 Halkın İsrail'i belirtilerle, şaşılası işlerle, güçlü, kudretli elinle, büyük korku saçarak Mısır'dan çıkardın. 22 Atalarına vereceğine ant içtiğin bu toprakları, süt ve bal akan ülkeyi onlara verdin. 23 Gelip ülkeyi mülk edindiler, ama senin sözünü dinlemediler, Kutsal Yasan uyarınca yürümediler. Yapmalarını buyurduğun şeylerin hiçbirini yapmadılar. Bu yüzden bütün bu felaketleri getirdin başlarına. 24 ‹‹İşte, kenti ele geçirmek için kuşatma rampaları yapıldı. Kılıç, kıtlık, salgın hastalık yüzünden kent saldıran Kildaniler'e teslim edilecek. Söylediklerin yerine geldi, sen de görüyorsun! 25 Yine de, Egemen RAB, kent Kildaniler'e teslim edileceği halde sen bana, ‹Tarlayı çağırdığın tanıklar önünde gümüşle satın al› dedin.›› 26 Bunun üzerine RAB Yeremya'ya şöyle seslendi: 27 ‹‹Bütün insanlığın Tanrısı RAB benim. Var mı yapamayacağım bir şey? 28 Bu yüzden RAB diyor ki: Bak, bu kenti Kildaniler'le Babil Kralı Nebukadnessar'ın eline vermek üzereyim; onu ele geçirsin. 29 Kente saldıran Kildaniler gelip onu ateşe verecekler. Kenti de damlarında Baal'ın onuruna buhur yakıp başka ilahlara dökmelik sunular sunarak beni öfkelendirdikleri evleri de yakacaklar. 30 ‹‹Çünkü İsrail ve Yahuda halkları gençliklerinden beri hep gözümde kötü olanı yapıyor; İsrail halkı ellerinin yaptıklarıyla beni sürekli öfkelendiriyor, diyor RAB. 31 Evet, bu kent kurulduğundan bu yana beni öyle öfkelendirdi, kızdırdı ki onu önümden söküp atacağım. 32 Çünkü İsrail ve Yahuda halklarının -kendilerinin, krallarının, önderlerinin, kâhinlerinin, peygamberlerinin, Yahuda ve Yeruşalim'de yaşayanların- beni öfkelendirmek için yaptıkları kötülüklerin haddi hesabı yok. 33 Bana yüzlerini değil, sırtlarını çevirdiler. Onları defalarca uyarmama karşın dinlemediler, yola gelmediler. 34 Bana ait olan bu tapınağa iğrenç putlarını yerleştirerek onu kirlettiler. 35 Ben-Hinnom Vadisi'nde ilah Molek'e sunu olarak oğullarını, kızlarını ateşte kurban etmek için Baal'ın tapınma yerlerini kurdular. Böyle iğrenç şeyler yaparak Yahuda'yı günaha sürüklemelerini ne buyurdum, ne de aklımdan geçirdim. 36 ‹‹Siz bu kent için, ‹Kılıçla, kıtlıkla, salgın hastalıkla Babil Kralı'nın eline veriliyor› diyorsunuz. Ama şimdi İsrail'in Tanrısı RAB diyor ki: 37 Kızgınlıkla, gazapla, büyük öfkeyle onları sürdüğüm ülkelerden hepsini toplayacağım. Onları buraya geri getirip güvenlik içinde yaşamalarını sağlayacağım. 38 Onlar benim halkım olacak, ben de onların Tanrısı olacağım. 39 Tek bir yürek, tek bir yaşam tarzı vereceğim onlara; gerek kendilerinin gerekse çocuklarının iyiliği için benden hep korksunlar. 40 Onlarla kalıcı bir antlaşma yapacağım: Onlara iyilik etmekten vazgeçmeyecek, benden hiç ayrılmasınlar diye yüreklerine Tanrı korkusu salacağım. 41 Onlara iyilik etmekten sevinç duyacağım; gerçekten bütün yüreğimle, bütün canımla onları bu ülkede dikeceğim. 42 ‹‹RAB diyor ki: Bu halkın başına bütün bu büyük felaketleri nasıl getirdiysem, onlara söz verdiğim bütün iyilikleri de öyle sağlayacağım. 43 Sizlerin, ‹Viran olmuş, insansız, hayvansız, Kildaniler'in eline verilmiş› dediğiniz bu ülkede yine tarlalar satın alınacak. 44 Benyamin bölgesinde, Yeruşalim çevresindeki köylerde, Yahuda kentlerinde, dağlık bölgenin, Şefela'nın ve Negev'in kentlerinde gümüşle tarlalar satın alınacak, satış belgeleri tanıkların önünde imzalanıp mühürlenecek. Çünkü eski gönençlerine kavuşturacağım onları›› diyor RAB.

Nya Levande Bibeln

Biblica'dan

Jeremia köper mark

1 Följande budskap kom till Jeremia från Herren under den judiske kungen Sidkias tionde regeringsår, vilket var Nebukadnessars artonde regeringsår. 2 På den tiden var Jeremia fängslad i fängelsehålan under palatset, medan den babyloniska armén belägrade Jerusalem. 3 Kung Sidkia hade satt honom där, eftersom han fortsatte att profetera om att staden skulle bli intagen av Babylons kung 4 och att kung Sidkia skulle bli tillfångatagen och bortförd av honom till Babylon för förhör och dom. 5 "Han ska ta dig med sig till Babylon och sätta dig i fängelse där i många år, tills han tar itu med dig. Varför kämpar du emot? Du kommer inte att vinna! Ge i stället upp!" sa Jeremia till honom gång på gång. 6-7 Då kom detta budskap från Herren till Jeremia: Din kusin Hanamel, Sallums son, kommer snart för att be dig köpa den egendom han äger i Anatot, för enligt lagen har du möjlighet att köpa den innan den bjuds ut till försäljning. 8 Hanamel kom, som Herren hade sagt att han skulle, och besökte mig i fängelset. "Köp min åker i Anatot i Benjamins land, för lagen ger dig förtur att köpa den", sa han. Då blev jag fullkomligt övertygad om att budskapet jag hört kommit från Herren. 9 Jag köpte alltså åkern och betalade Hanamel sjutton siklar silver. 10 Jag undertecknade köpebrevet och förseglade det inför vittnen, vägde upp silvret och betalade. 11 Sedan tog jag det förseglade köpebrevet med avtalet, och även avskriften, 12 och i närvaro av Hanamel, dem som bevittnat handlingen och fängelsevakterna överlämnade jag det till Baruk, som var son till Neria och sonson till Mahaseja. 13 Medan de alla hörde på sa jag till honom: 14 "Herren, härskarornas Gud, säger: Ta både det förseglade köpebrevet och avskriften och lägg dem i en lerkruka, så att de kan bevaras länge. 15 För Herren, härskarornas Gud, säger: I framtiden kommer dessa handlingar att bli värdefulla. En dag ska folk på nytt äga mark i detta land och köpa och sälja hus, vingårdar och åkrar." 16 När jag hade lämnat dokumenten till Baruk, bad jag: 17 "Herre, Herre! Du har gjort himlarna och jorden genom din väldiga makt. Ingenting är för svårt för dig! 18 Du är god och barmhärtig mot tusenden, och ändå lider barnen för sina förfäders synder. Du är en stor och mäktig Gud, och Herren, härskarornas Gud, är ditt namn. 19 Du har all vishet och gör stora och väldiga under. Du ser hur alla människor lever och du belönar var och en efter hans liv och gärning. 20 Du har gjort häpnadsväckande saker i Egyptens land, sådant som man minns än i dag. Och du har fortsatt att göra stora under i Israel och över hela världen. Du har gjort ditt namn mycket berömt, och det är det än i dag. 21 Du ledde Israel ut ur Egypten med mäktiga under och med stor makt, och alla var förskräckta. 22 Du gav Israel detta land, som du lovat deras förfäder långt tidigare, ett underbart land som flyter av mjölk och honung. 23 Våra förfäder kom och intog det och bodde i det, men de vägrade att lyda dig och följa din lag. De struntade i alla dina befallningar. Det är därför som du sänt allt detta onda över dem. 24 Se hur belägringsvallar har byggts upp mot stadsmurarna och hur babylonierna kommer att besegra staden med svärd, hungersnöd och epidemier. Allting har blivit precis som du sagt, som du bestämt att det skulle bli! 25 Och ändå uppmanar du mig att köpa en åker och betala en ordentlig summa för den i vittnens närvaro, trots att staden kommer att tillhöra våra fiender." 26 Då kom det här budskapet till Jeremia: 27 Jag är Herren, hela mänsklighetens Gud. Skulle något vara för svårt för mig? 28 Jag kommer att överlämna den här staden till babylonierna och till Nebukadnessar, kungen i Babylon. Han ska inta den. 29 Babylonierna som är utanför ska komma in och tända eld på staden och bränna ner alla dessa hus, på vilkas tak man tänt rökelseoffer till Baal och hällt ut drickoffer åt andra gudar. Detta har uppväckt min vrede. 30 Israel och Juda har inte gjort något annat än ont sedan långt tillbaka i tiden. De har gjort mig rasande med alla sina ogudaktiga handlingar. 31 Alltsedan den här staden blev byggd har den inte gjort annat än retat mig, och därför har jag beslutat att utplåna den ur min åsyn. 32 Israels och Judas synder, kungarnas, officerarnas, prästernas, profeternas och folkets synder, gör mig upprörd. 33 De har vänt mig ryggen och vägrar att vända om. Dag efter dag och år efter år har jag försökt lära dem att skilja mellan rätt och orätt, men de har inte velat lyssna eller lyda. 34 De har också orenat mitt eget tempel genom sin avskyvärda avgudadyrkan. 35 De har byggt stora altaren till Baal i Hinnoms sons dal. Där har de bränt sina barn som offer till Molok. Jag har aldrig gett befallning om något sådant eller ens kunnat tänka mig något så fruktansvärt, som det som nu fått Juda att synda så svårt! 36 Ni säger att den här staden ska falla för Babylons kung genom krig, hungersnöd och sjukdom. 37 Men jag, Herren, Israels Gud, ska leda mitt folk tillbaka från alla de länder dit jag i min vrede förskingrat dem. Jag ska leda dem tillbaka till just den här staden och låta dem bo här i fred och trygghet. 38 De ska vara mitt folk och jag ska vara deras Gud. 39 De ska bli ett hjärta och en själ och kommer att tillbe mig, för sitt eget och sina ättlingars bästa. 40 Jag ska upprätta ett evigt förbund med dem och lova att aldrig mer överge dem, utan bara göra dem gott. Jag ska lägga ner en längtan att tillbe mig i deras hjärtan, och de ska aldrig lämna mig. 41 Jag kommer att vara glad för att jag handlar väl mot dem, och jag ska med stor glädje återplantera dem i detta land. 42 På samma sätt som jag sänt all denna förskräckelse och ondska över dem, ska jag göra allt gott som jag lovat dem. 43 Åkrar ska på nytt köpas och säljas i landet, som nu är härjat av babylonierna och som både människor och djur flytt bort från. 44 Ja, åkrarna ska än en gång köpas och säljas. Köpebrev ska undertecknas, förseglas och bevittnas, både i Benjamins land och här i Jerusalem, i Juda städer och i berglandskapet, på filisteernas slätter och även i Negev, för en dag ska jag återupprätta landets välstånd.