Yeşu 2

Kutsal Kitap Yeni Çeviri

Turkish Bible Society'dan
1 Nun oğlu Yeşu Şittim'den gizlice iki casus gönderdi. ‹‹Gidip ülkeyi, özellikle de Eriha'yı araştırın›› dedi. Böylece yola çıkan casuslar, Rahav adında bir fahişenin evine gidip geceyi orada geçirdiler.2 Bu arada Eriha Kralı'na, ‹‹Ülkemizi araştırmak üzere bu gece İsrail halkından buraya adamlar geldi›› diye haber verildi.3 Bunun üzerine Eriha Kralı, Rahav'a, ‹‹Sana gelip evinde kalan o adamları dışarı çıkar›› diye haber gönderdi, ‹‹Çünkü onlar ülkemizi araştırmak için geldiler.››4 İki adamı saklamış olan Rahav, ‹‹Adamların bana geldikleri doğru›› dedi, ‹‹Ama ben nereli olduklarını bilmiyordum.5 Karanlık basar basmaz, kentin kapısı kapanmak üzereyken çıktılar. Nereye gittiklerini bilmiyorum. Hemen peşlerinden giderseniz yetişirsiniz.››6 Aslında kadın onları dama çıkarmış, oraya sermiş olduğu keten saplarının altına gizlemişti.7 Kralın adamlarıysa casusları Şeria Irmağı'nın geçitlerine giden yol boyunca kovaladılar. Onlar kentten çıkar çıkmaz kapı sürgülenmişti.8 Damdaki adamlar yatmadan önce kadın yanlarına çıktı.9 ‹‹RAB'bin bu ülkeyi size verdiğini biliyorum›› dedi, ‹‹Sizden ötürü dehşete kapıldık; ülkede yaşayan herkesin korkudan dizlerinin bağı çözüldü.10 Çünkü Mısır'dan çıktığınızda RAB'bin Kızıldeniz'i önünüzde nasıl kuruttuğunu, Şeria Irmağı'nın ötesindeki Amorlu iki krala -Sihon ve Og'a- neler yaptığınızı, onları nasıl yok ettiğinizi duyduk.11 Bunları duyduğumuzda korkudan dizlerimizin bağı çözüldü. Sizin korkunuzdan kimsede derman kalmadı. Çünkü Tanrınız RAB hem yukarıda göklerde, hem de aşağıda yeryüzünde Tanrı'dır.12-13 Size iyilik ettiğim gibi, siz de aileme iyilik edeceğinize lütfen RAB adına ant için. Annemi, babamı, erkek ve kız kardeşlerimle ailelerini ölümden kurtarıp hepimizi sağ bırakacağınıza ilişkin bana güvenilir bir işaret verin.››14 Adamlar, ‹‹Eğer bu yaptıklarımızı açığa vurmazsanız, yerinize ölmeye hazırız›› dediler, ‹‹RAB bu ülkeyi bize verdiğinde sana iyilik edip sözümüzü tutacağız.››15 Kent surlarında bir evde oturan Rahav, adamları iple pencereden aşağı indirdi.16 Onlara, ‹‹Dağa çıkın, yoksa sizi kovalayanlarla karşılaşabilirsiniz›› dedi, ‹‹Onlar dönene kadar üç gün orada saklanın. Sonra yolunuza devam edersiniz.››17 Adamlar Rahav'a, ‹‹Bize içirdiğin andı tutmasına tutarız›› dediler,18 ‹‹Ama ülkeye girdiğimizde şu kırmızı ipi bizi indirdiğin pencereye bağla. Anneni, babanı, kardeşlerinle babanın bütün ev halkını yanına, kendi evine topla.19 Evinin kapısından dışarıya çıkan, kendi kanından sorumlu olacak; böyle biri için sorumluluk kabul etmeyiz. Ama seninle birlikte evinde olan herhangi birine gelecek zarardan biz sorumluyuz.20 Ancak bu yaptıklarımızı açığa vurursan, içirdiğin ant bizi bağlamaz.››21 Kadın, ‹‹Dediğiniz gibi olsun›› diye karşılık verdi. Onları yola çıkarıp uğurladıktan sonra kırmızı ipi pencereye bağladı.22 Adamlar ayrılıp dağa çıktılar; kendilerini kovalayanlar dönünceye dek üç gün orada kaldılar. Kovalayanlar yol boyu onları aradılarsa da bulamadılar.23 İki adam geri dönmek üzere dağdan indi. Irmağı geçip Nun oğlu Yeşu'nun yanına vardılar ve başlarından geçen her şeyi ona anlattılar.24 Yeşu'ya, ‹‹RAB gerçekten bütün ülkeyi elimize teslim etti›› dediler, ‹‹Orada yaşayan herkesin korkudan dizlerinin bağı çözüldü.››

Yeşu 2

Nya Levande Bibeln

Biblica'dan
1 I hemlighet sände Josua ut två spioner från Israels läger i Sittim. De skulle ta sig över floden och undersöka hur det såg ut på andra sidan, särskilt i Jeriko. De kom till ett värdshus, som drevs av en prostituerad kvinna som hette Rahab. De tänkte stanna där över natten,2 men någon hade informerat kungen i Jeriko om att några israeliter, som misstänktes vara spioner, hade kommit dit.3 Kungen sände då bud till Rahab:"Männen är spioner, som har blivit hitskickade av de israelitiska ledarna för att lista ut hur de bäst ska kunna anfalla oss."4 Men Rahab hade gömt männen och förklarade: "De var här för ett tag sedan, men jag visste inte att de var spioner.5 De lämnade staden när det blev mörkt, just som stadsportarna skulle stängas, och jag vet inte vart de tog vägen. Om ni skyndar er, kan ni nog hinna ifatt dem!"6 Men i själva verket hade hon gömt dem uppe på taket under en hög med växter som var utlagda på tork.7 Kungens män gav sig iväg ända bort till Jordan för att leta efter de båda israelitiska männen, och under tiden hölls stadsportarna stängda.8 Men innan de båda männen hade slagit sig till ro för natten, gick Rahab upp för att samtala med dem.9 "Jag förstår mycket väl att er Gud tänker ge er mitt land", sa hon till dem. "Vi är alla rädda för er. Det räcker med att någon uttalar namnet Israel.10 Vi har nämligen hört hur Herren gjorde en väg genom Röda havet åt er, när ni lämnade Egypten! Och vi vet vad ni gjorde med kungarna Sihon och Og, de båda amoreiska kungarna på östra sidan Jordan, och hur ni plundrade deras land och fullständigt utrotade folket.11 Inte undra på att vi är rädda för er! Och när man hört sådana saker, har man inte så mycket mod kvar att man vågar börja strida mot er, för er Gud är himlens Gud och jordens Gud.12-13 Nu vill jag be er om en sak: Svär nu vid er helige Guds namn, att ni låter mig såväl som mina föräldrar och mina syskon med familjer få leva, när ni intagit Jeriko. Det är inte mer än rättvist efter allt vad jag gjort för er."14 Männen gick med på förslaget och svarade: "Om du inte förråder oss, lovar vi att du och din familj ska få leva. Vi ska försvara dig med våra egna liv."15 Eftersom hennes hus var beläget invid stadsmuren, firade hon ner dem genom fönstret med ett rep.16 "Fly upp i bergen", sa hon till dem."Håll er gömda där i tre dagar, tills männen som är ute och letar efter er har kommit tillbaka. Sedan kan ni fortsätta."17-18 Men innan de gav sig iväg sa männen till henne: "Vi kan inte ansvara för vad som händer med dig, om du inte låter ett rött rep hänga ner från fönstret som ett tecken till oss och ser till att dina föräldrar och syskon och övriga släktingar befinner sig inne i huset.19 Om de ger sig ut på gatan kan vi inte ansvara för vad som händer, men vi lovar att ingen som finns i ditt hus ska dödas eller skadas.20 Men om du förråder oss är vi inte längre bundna vid vårt löfte."21 "Vi är överens", svarade hon och sände iväg dem. Sedan knöt hon fast ett rött rep i fönstret och lät det hänga kvar där.22 Spionerna gick upp bland bergen och stannade där i tre dagar, tills männen som förföljde dem hade återvänt till staden efter att ha letat överallt utmed vägarna utan framgång.23 Då vände de båda spionerna tillbaka från bergsbygden, gick över floden och kom till Josua för att rapportera vad som hänt.24 "Det är uppenbart att Herren kommer att ge oss hela landet", förklarade de. "Alla där borta är dödsförskräckta för oss."