Vahiy 6 | Kutsal Kitap Yeni Çeviri

Kutsal Kitap Yeni Çeviri

Yedi Mühür

1 Sonra Kuzu'nun yedi mühürden birini açtığını gördüm. O anda dört yaratıktan birinin, gök gürültüsüne benzer bir sesle, ‹‹Gel!›› dediğini işittim. 2 Bakınca beyaz bir at gördüm. Binicisinin yayı vardı. Kendisine bir taç verildi ve galip gelen biri olarak zafer kazanmaya çıktı. 3 Kuzu ikinci mührü açınca, ikinci yaratığın ‹‹Gel!›› dediğini işittim. 4 O zaman kızıl renkte başka bir at çıktı ortaya. Binicisine dünyadan barışı kaldırma yetkisi verildi. Bunun sonucu olarak insanlar birbirlerini boğazlayacaklar. Atlıya ayrıca büyük bir kılıç verildi. 5 Kuzu üçüncü mührü açınca, üçüncü yaratığın ‹‹Gel!›› dediğini işittim. Bakınca siyah bir at gördüm. Binicisinin elinde bir terazi vardı. 6 Dört yaratığın ortasında sanki bir sesin şöyle dediğini işittim: ‹‹Bir ölçek buğday bir dinara, üç ölçek arpa bir dinara. Ama zeytinyağına, şaraba zarar verme!›› 7 Kuzu dördüncü mührü açınca, ‹‹Gel!›› diyen dördüncü yaratığın sesini işittim. 8 Bakınca soluk renkli bir at gördüm. Binicisinin adı Ölüm'dü. Ölüler diyarı onun ardınca geliyordu. Bunlara kılıçla, kıtlıkla, salgın hastalıkla, yeryüzünün yabanıl hayvanlarıyla ölüm saçmak için yeryüzünün dörtte biri üzerinde yetki verildi. 9 Kuzu beşinci mührü açınca, sunağın altında, Tanrı'nın sözü ve sürdürdükleri tanıklık nedeniyle öldürülenlerin canlarını gördüm. 10 Yüksek sesle feryat ederek şöyle diyorlardı: ‹‹Kutsal ve gerçek olan Efendimiz! Yeryüzünde yaşayanları yargılayıp onlardan kanımızın öcünü almak için daha ne kadar bekleyeceksin?›› 11 Onların her birine beyaz birer kaftan verildi. Kendileri gibi öldürülecek olan öbür Tanrı kullarının ve kardeşlerinin sayısı tamamlanıncaya dek kısa bir süre daha beklemeleri istendi. 12 Kuzu altıncı mührü açınca, büyük bir deprem olduğunu gördüm. Güneş keçi kılından yapılmış siyah bir çul gibi karardı. Ay baştan aşağı kan rengine döndü. 13 İncir ağacı, güçlü bir rüzgarla sarsıldığında nasıl ham incirlerini dökerse, gökteki yıldızlar da öylece yeryüzüne düştü. 14 Gökyüzü dürülen bir tomar gibi ortadan kalktı. Her dağ, her ada yerinden sökülüp alındı. 15 Dünya kralları, büyükleri, komutanları, zenginleri, güçlüleri, özgürü kölesi herkes mağaralara, dağlardaki kayaların arasına gizlendiler. 16 Dağlara, kayalara, ‹‹Üzerimize düşün!›› dediler, ‹‹Tahtta oturanın yüzünden ve Kuzu'nun gazabından saklayın bizi! 17 Çünkü onların gazabının büyük günü geldi. Buna kim dayanabilir?››

Nya Levande Bibeln

Biblica'dan

Sex av sigillen bryts

1 Medan jag såg på bröt sedan Lammet det första sigillet. Och med en röst som liknade åskan sa en av de fyra levande varelserna: ”Kom!” 2 Då fick jag se att det stod en vit häst framför mig. Ryttaren som satt på den hade en pilbåge, och man satte en segerkrans på hans huvud. Som en segrare red han sedan ut över jorden för att än en gång segra. 3 När Lammet bröt det andra sigillet, hörde jag nästa levande varelse säga: ”Kom!” 4 Och då kom det fram en eldröd häst. Ryttaren på den hästen fick makt att ta bort freden från jorden så att människorna skulle döda varandra, och han fick ett långt svärd. 5 När Lammet bröt det tredje sigillet, hörde jag den tredje av de fyra levande varelserna säga: ”Kom!” Och då fick jag se en svart häst. Ryttaren på den hästen höll en våg i handen, 6 och jag hörde något som lät som en röst bland de fyra varelserna säga: ”Ett kilo vete för en hel dagslön och tre kilo korn för samma pris, men skada inte oljan och vinet.” 7 När Lammet bröt det fjärde sigillet, hörde jag den fjärde levande varelsen säga: ”Kom!” 8 Och nu fick jag se en likblek häst. Ryttaren på den hästen hette Döden, och efter honom följde en representant från de dödas värld. De fick makt över en fjärdedel av jorden, så att de kunde döda människorna genom krig och svält och sjukdomar och vilda djur. 9 När Lammet bröt det femte sigillet, fick jag se altaret i templet^[1]. Och där vid dess fot syntes själarna av alla de människor som hade dödats för att de hade spridit Guds budskap om Jesus. 10 De ropade med hög röst: ”Herre, du som är helig och sann, hur länge ska det dröja innan du dömer människorna på jorden och straffar dem för att de dödade oss?” 11 Då fick var och en av dem vita kläder, och de blev tillsagda att vara stilla ännu en kort tid, tills det fulla antalet av Jesus tjänare, deras troende syskon, också hade fått dö för sin tro. 12 Sedan såg jag Lammet bryta det sjätte sigillet. Då kom det en stor jordbävning, och solen blev svart som en sorgdräkt och månen blev röd som blod. 13 Himlens stjärnor föll till jorden som omogna frukter från ett fikonträd som skakas av kraftiga vindar. 14 Ja, himlen försvann framför mina ögon, som om den rullats ihop som en bokrulle, och alla berg och öar flyttades från sina platser. 15 Jordens alla makthavare och ledare och höga militärer, de rika och mäktiga, ja, alla människor, både slavar och fria gömde sig i grottor och bland klippor i bergen, 16 och de ropade till bergen och klipporna: ”Fall över oss och göm oss för honom som sitter på tronen och för Lammets vrede. 17 För nu har den fruktansvärda dag kommit då Gud och Lammet ska döma alla människor, och vem kan då överleva?”