1-2O günlerde İsa'yla ilgili haberleri duyan bölge kralı Hirodes, adamlarına, ‹‹Bu, Vaftizci Yahya'dır›› dedi. ‹‹Ölümden dirildi. Olağanüstü güçlerin onda etkin olmasının nedeni budur.››3Hirodes, kardeşi Filipus'un karısı Hirodiya yüzünden Yahya'yı tutuklatmış, bağlatıp zindana attırmıştı.4Çünkü Yahya Hirodes'e, ‹‹O kadınla evlenmen Kutsal Yasa'ya aykırıdır›› demişti.5Hirodes Yahya'yı öldürtmek istemiş, ama halktan korkmuştu. Çünkü halk Yahya'yı peygamber sayıyordu.6-7Hirodes'in doğum günü şenliği sırasında Hirodiya'nın kızı ortaya çıkıp dans etti. Bu, Hirodes'in öyle hoşuna gitti ki, ant içerek kıza ne dilerse vereceğini söyledi.8Kız, annesinin kışkırtmasıyla, ‹‹Bana şimdi, bir tepsi üzerinde Vaftizci Yahya'nın başını ver›› dedi.9Kral buna çok üzüldüyse de, konuklarının önünde içtiği anttan ötürü bu dileğin yerine getirilmesini buyurdu.10Adam gönderip zindanda Yahya'nın başını kestirdi.11Kesik baş tepsiyle getirilip kıza verildi, kız da bunu annesine götürdü.12Yahya'nın öğrencileri gelip cesedi aldılar ve gömdüler. Sonra gidip İsa'ya haber verdiler.
İsa Beş Bin Kişiyi Doyuruyor
13İsa bunu duyunca, tek başına tenha bir yere çekilmek üzere bir tekneyle oradan ayrıldı. Bunu öğrenen halk, kentlerden çıkıp O'nu yaya olarak izledi. (Mar 6:30; Luk 9:10; Yu 6:1)14İsa tekneden inince büyük bir kalabalıkla karşılaştı. Onlara acıdı ve hasta olanlarını iyileştirdi.15Akşama doğru öğrencileri yanına gelip, ‹‹Burası ıssız bir yer›› dediler, ‹‹Vakit de geç oldu. Halkı salıver de köylere gidip kendilerine yiyecek alsınlar.››16İsa, ‹‹Gitmelerine gerek yok, onlara siz yiyecek verin›› dedi.17Öğrenciler, ‹‹Burada beş ekmekle iki balıktan başka bir şeyimiz yok ki›› dediler.18İsa, ‹‹Onları buraya, bana getirin›› dedi.19Halka çayıra oturmalarını buyurduktan sonra, beş ekmekle iki balığı aldı, gözlerini göğe kaldırarak şükretti; sonra ekmekleri bölüp öğrencilerine verdi, onlar da halka dağıttılar.20Herkes yiyip doydu. Artakalan parçalardan on iki sepet dolusu topladılar.21Yemek yiyenlerin sayısı, kadın ve çocuklar hariç, yaklaşık beş bin erkekti.
İsa Su Üstünde Yürüyor
22Bundan hemen sonra İsa öğrencilerine, tekneye binip kendisinden önce karşı yakaya geçmelerini buyurdu. Bu arada halkı evlerine gönderecekti. (Mar 6:45; Yu 6:15)23Halkı gönderdikten sonra dua etmek için tek başına dağa çıktı. Akşam olurken orada yalnızdı.24O sırada tekne kıyıdan bir hayli uzakta dalgalarla boğuşuyordu. Çünkü rüzgar karşı yönden esiyordu.25Sabaha karşı İsa, gölün üstünde yürüyerek onlara yaklaştı.26Öğrenciler, O'nun gölün üstünde yürüdüğünü görünce dehşete kapıldılar. ‹‹Bu bir hayalet!›› diyerek korkuyla bağrıştılar.27Ama İsa hemen onlara seslenerek, ‹‹Cesur olun, benim, korkmayın!›› dedi.28Petrus buna karşılık, ‹‹Ya Rab›› dedi, ‹‹Eğer sen isen, buyruk ver suyun üstünden yürüyerek sana geleyim.››29İsa, ‹‹Gel!›› dedi. Petrus da tekneden indi, suyun üstünden yürüyerek İsa'ya yaklaştı.30Ama rüzgarın ne kadar güçlü estiğini görünce korktu, batmaya başladı. ‹‹Ya Rab, beni kurtar!›› diye bağırdı.31İsa hemen elini uzatıp onu tuttu. Ona, ‹‹Ey kıt imanlı, neden kuşku duydun?›› dedi.32Onlar tekneye bindikten sonra rüzgar dindi.33Teknedekiler, ‹‹Sen gerçekten Tanrı'nın Oğlu'sun›› diyerek O'na tapındılar.34Gölü aşıp Ginnesar'da karaya çıktılar.35Yöre halkı İsa'yı tanıyınca çevreye haber saldı. Bütün hastaları O'na getirdiler.36Giysisinin eteğine bir dokunsak diye yalvarıyorlardı. Dokunanların hepsi iyileşti.
1Efter ett tag fick kung Herodes[1] höra vad man berättade om Jesus,2och han sa då till sina tjänare: ”Det måste vara Johannes döparen som har uppstått från de döda. Det är därför han kan göra sådana under.”3Herodes hade nämligen arresterat Johannes och låtit binda honom och kasta honom i fängelse på grund av sin fru, Herodias. Hon hade först varit gift med kungens bror Filippos,4och Johannes hade sagt rent ut till Herodes: ”Det är inte tillåtet för dig att leva ihop med henne.”5Helst hade Herodes velat döda Johannes, men han var rädd för folket, som ansåg att Johannes var en profet som framförde Guds budskap.6Men när Herodes hade sin födelsedag dansade Herodias dotter inför gästerna. Och Herodes blev så förtjust över hennes dans7att han svor på att ge henne vad hon än begärde.8Hennes mamma fick henne då att säga: ”Jag vill ha Johannes döparens huvud på ett fat.”9Kungen blev mycket ledsen, men på grund av sitt löfte, och eftersom han inte ville ta tillbaka det han sagt inför gästerna, gav han order om att hon skulle få det.10Därför halshöggs Johannes i fängelset,11och man la hans huvud på ett fat och gav det till flickan, som i sin tur bar det till sin mamma.12Efteråt kom Johannes efterföljare och hämtade kroppen och begravde den. Sedan gick de till Jesus och berättade vad som hade hänt.
Jesus ger mat åt mer än 5 000 personer
13Då Jesus fick höra vad som hade hänt åkte han iväg med en båt till en öde plats för att vara för sig själv. Men folket i städerna fick reda på det, och följde efter honom till fots runt sjön.14Och när Jesus steg ur båten och fick se allt folk som hade samlats, kände han medlidande med dem och botade dem som var sjuka.15På kvällen kom sedan hans efterföljare fram till honom och sa: ”Det är redan sent, och det finns inget att äta här i ödemarken . Skicka iväg folket, så att de kan gå till byarna runt omkring och köpa mat.”16Men Jesus svarade: ”Det behövs inte. Ni själva kan ge dem mat!”17”Ska vi?”, utropade de. ”Vi har ju bara fem bröd och två fiskar!”18”Ge dem till mig ”, sa han.19Sedan bad han människorna att slå sig ner i gräset, och han tog de fem bröden och de två fiskarna, såg upp mot himlen och tackade Gud för dem. Efter det bröt han bröden i bitar och gav dem till sina efterföljare, som delade ut dem till folket.20Alla åt och blev mätta, och när man samlade ihop det som var över, blev det tolv fulla korgar.21Det var omkring 5 000 män som hade ätit, förutom kvinnor och barn.
Jesus går på vattnet
22Genast efter detta bad Jesus sina efterföljare att sätta sig i båten och åka i förväg över till andra sidan sjön. Själv stannade han kvar för att se till att folket började vandra hemåt.23Och sedan han gjort det, gick han upp på ett berg för att be. Där var han sedan ensam när det blev kväll.24Under tiden hade hans efterföljare råkat i svårigheter långt ute på sjön. Det blåste upp, och de hade stora problem med att ta sig över till andra sidan eftersom det var motvind.25Strax innan det började ljusna kom sedan Jesus till dem, gående på vattnet.26Då hans efterföljare fick se honom gå på sjön blev de dödsförskräckta, för de trodde det var ett spöke, och de skrek av rädsla.27Men Jesus talade genast till dem och sa: ”Lugna er, det är jag. Var inte rädda.”28Då ropade Petrus till honom: ”Herre, om det verkligen är du, så säg till mig att komma till dig på vattnet.”29”Javisst”, sa Jesus. ”Kom!”Petrus klev då över båtkanten och började gå på vattnet mot Jesus.30Men när han såg de höga vågorna blev han rädd och började sjunka. ”Rädda mig, Herre!” skrek han.31Och genast räckte Jesus ut handen och grep tag i honom.”Är din tro så liten?” sa Jesus. ”Varför tvivlade du?”32Sedan steg de i båten, och i samma stund la sig vinden.33De som var i båten föll då ner för Jesus och sa: ”Du måste vara Guds Son!”
Jesus botar alla som rör vid honom
34När Jesus och hans efterföljare hade åkt över sjön, gick de i land vid Gennesaret,35och där blev Jesus genast igenkänd av människorna på platsen. De skickade bud i hela området för att sprida nyheten om hans ankomst, och snart kom folk dit med alla sina sjuka.36Man bad att de åtminstone skulle få röra vid tofsen på hans mantel. Och alla som gjorde det blev friska!