Markos 3

Kutsal Kitap Yeni Çeviri

Turkish Bible Society'dan
1 İsa yine havraya girdi. Orada eli sakat bir adam vardı. (Mat 9:1; Luk 5:17)2 Bazıları İsa'yı suçlamak amacıyla, Şabat Günü hastayı iyileştirecek mi diye O'nu gözlüyorlardı.3 İsa, eli sakat adama, ‹‹Kalk, öne çık!›› dedi.4 Sonra havradakilere, ‹‹Kutsal Yasa'ya göre Şabat Günü iyilik yapmak mı doğru, kötülük yapmak mı? Can kurtarmak mı doğru, can almak mı?›› diye sordu. Onlardan ses çıkmadı.5 İsa, çevresindekilere öfkeyle baktı. Yüreklerinin duygusuzluğu O'nu kederlendirmişti. Adama, ‹‹Elini uzat!›› dedi. Adam elini uzattı, eli yine sapasağlam oluverdi.6 Bunun üzerine Ferisiler dışarı çıktılar, İsa'yı yok etmek için Hirodes yanlılarıyla hemen görüşmeye başladılar.7-8 İsa, öğrencileriyle birlikte göl kıyısına çekildi. Celile'den büyük bir kalabalık O'nun ardından geldi. Ayrıca, bütün yaptıklarını duyan büyük kalabalıklar Yahudiye'den, Yeruşalim'den, İdumeya'dan, Şeria Irmağı'nın karşı yakasından, Sur ve Sayda bölgelerinden kendisine akın etti.9 İsa, kalabalığın arasında sıkışıp kalmamak için öğrencilerine bir kayık hazır bulundurmalarını söyledi.10 Birçoklarını iyileştirmiş olduğundan, çeşitli hastalıklara yakalananlar O'na dokunmak için üzerine üşüşüyordu.11 Kötü ruhlar O'nu görünce ayaklarına kapanıyor, ‹‹Sen Tanrı'nın Oğlu'sun!›› diye bağırıyorlardı.12 Ama İsa, kim olduğunu açıklamamaları için onları sıkı sıkıya uyardı.13 İsa, dağa çıkarak istediği kişileri yanına çağırdı. Onlar da yanına gittiler. (Mat 10:1; Luk 6:12)14-19 İsa bunlardan on iki kişiyi yanında bulundurmak, Tanrı sözünü duyurmaya göndermek ve cinleri kovmaya yetkili kılmak üzere seçti. Seçtiği bu on iki kişi şunlardır: Petrus adını verdiği Simun, Beni-Regeş, yani Gökgürültüsü Oğulları adını verdiği Zebedi'nin oğulları Yakup ve Yuhanna, Andreas, Filipus, Bartalmay, Matta, Tomas, Alfay oğlu Yakup, Taday, Yurtsever Simun ve İsa'ya ihanet eden Yahuda İskariot.20 İsa bundan sonra eve gitti. Yine öyle büyük bir kalabalık toplandı ki, İsa'yla öğrencileri yemek bile yiyemediler. (Mat 12:22; Luk 11:14)21 Yakınları bunu duyunca, ‹‹Aklını kaçırmış›› diyerek O'nu almaya geldiler.22 Yeruşalim'den gelen din bilginleri ise, ‹‹Baalzevul O'nun içine girmiş›› ve ‹‹Cinleri, cinlerin önderinin gücüyle kovuyor›› diyorlardı.23 Bunun üzerine İsa din bilginlerini yanına çağırıp onlara benzetmelerle seslendi. ‹‹Şeytan, Şeytan'ı nasıl kovabilir?›› dedi.24 ‹‹Bir ülke kendi içinde bölünmüşse, ayakta kalamaz.25 Bir ev kendi içinde bölünmüşse, ayakta kalamaz.26 Şeytan da kendine karşı gelip kendi içinde bölünmüşse, artık ayakta kalamaz; sonu gelmiş demektir.27 Hiç kimse güçlü adamın evine girip malını çalamaz. Ancak onu bağladıktan sonra evini soyabilir.28-29 Size doğrusunu söyleyeyim, insanların işlediği her günah, ettiği her küfür bağışlanacak, ama Kutsal Ruh'a küfreden asla bağışlanmayacak. Bunu yapan, asla silinmeyecek bir günah işlemiş olur.››30 İsa bu sözleri, ‹‹O'nda kötü ruh var›› dedikleri için söyledi.31 Daha sonra İsa'nın annesiyle kardeşleri geldi. Dışarıda durdular, haber gönderip O'nu çağırdılar. (Mat 12:46; Luk 8:19)32 İsa'nın çevresinde oturan kalabalıktan bazıları, ‹‹Bak›› dediler, ‹‹Annenle kardeşlerin dışarıda, seni istiyorlar.››33 İsa buna karşılık onlara, ‹‹Kimdir annem ve kardeşlerim?›› dedi.34 Sonra çevresinde oturanlara bakıp şöyle dedi: ‹‹İşte annem, işte kardeşlerim! (Mat 12:9; Luk 6:6)35 Tanrı'nın isteğini kim yerine getirirse, kardeşim, kızkardeşim ve annem odur.››

Markos 3

Nya Levande Bibeln

Biblica'dan
1 En annan gång gick Jesus in i en synagoga[1], och där satt en man som hade en vanställd hand.2 Eftersom det var vilodag[2] höll fariseerna noga ögonen på honom. Skulle han våga bota mannens hand på vilodagen? I så fall skulle de få något att anklaga honom för.3 Men Jesus sa till mannen med den vanställda handen: ”Res dig upp och kom hit fram.”4 Sedan frågade han fariseerna: ”Vad är tillåtet att göra på vilodagen enligt Moses lag[3]? Får man göra gott eller får man göra ont? Får man rädda liv eller får man döda någon?” Men ingen ville svara honom.5 Då såg han på dem med vrede i blicken, djupt bedrövad över deras likgiltighet för människors nöd. Sedan sa han till mannen: ”Räck fram din hand.” Och då mannen gjorde det, blev handen normal igen!6 Men fariseerna lämnade synagogan och började genast göra upp planer tillsammans med kung Herodes anhängare[4] på hur de skulle få Jesus arresterad och dödad.7-8 Jesus och hans efterföljare drog sig nu tillbaka till stranden av Galileiska sjön, och massor av människor från Galileen, men också från Judeen, Jerusalem och Idumeen, från andra sidan Jordan och ända bortifrån Tyros och Sidon, följde honom. Ryktet om alla hans under hade spritt sig vida omkring, och folk strömmade nu till för att se vad som försiggick.9 Jesus bad sina efterföljare att skaffa fram en båt och ha den färdig, ifall folkmassan skulle tränga ut honom i vattnet.10 Många människor hade blivit botade den dagen, och de sjuka trängde därför på från alla håll för att röra vid honom.11 När de som var besatta av onda andar fick syn på honom, föll de ner vid hans fötter och ropade: ”Du är Guds Son!”12 Men Jesus förbjöd dem strängt att avslöja vem han var.13 Sedan gick Jesus upp på ett berg och tog med sig några som han hade valt ut. Och när de var samlade där runt honom,14 utsåg han tolv av dem till att följa honom och till att sändas ut för att tala till folket,15 och han gav dem makt att driva ut onda andar.[5]16 De tolv han utsåg var: Simon, som han gav namnet Petrus,17 Sebedaios söner Jakob och Johannes, som han kallade ”åsksönerna”,18 Andreas, Filippos, Bartolomaios, Matteus, Tomas, Alfaios son Jakob, Taddaios, Simon ’den ivrige’[6]19 och Judas Iskariot, som senare förrådde Jesus.20 När Jesus kom tillbaka till det hus där han bodde, började folk att samlas igen, och snart var huset så fullt att varken han eller hans efterföljare ens fick tid att äta.21 När hans familj fick höra det, gick de dit för att ta hand om honom. ”Han är galen!” sa de.22 Men laglärarna[7], som hade kommit från Jerusalem, sa: ”Han är besatt av Satan, de onda andarnas härskare. Det är därför som de onda andarna lyder honom.”23 Jesus kallade då till sig dessa män och förklarade genom att berätta bilder. Han sa: ”Hur kan Satan driva ut sina egna onda andar?24 Ett rike där man strider mot varandra går ju under.25 Och en familj där man strider mot varandra upphör snart att existera.26 Om Satan därför strider mot sig själv, då kan han inte fortsätta att styra sitt rike, utan det är snart ute med honom.27 Nej, så här är det: Satan är som en stark man, och vill man gå in i en stark mans hus och plundra honom på vad han äger, måste man först binda honom. Sedan kan man gå in och plundra hans hus.28 En sak vill jag att ni ska ha klart för er: Människor kan få förlåtelse för alla slags synder, till och med hädelse[8] mot Gud, hur mycket man än hädar.29 Men den som hädar Guds heliga Ande kan aldrig få förlåtelse. Det är en oförlåtlig synd.”30 Detta sa han därför att de påstod att han gjorde sina under genom Satans kraft och inte genom Guds Andes kraft.31-32 Nu kom Jesus mamma och hans bröder till det överfulla hus där han undervisade, och eftersom de inte själva kunde komma in, skickade de bud till honom och bad honom komma ut. De som satt runt Jesus sa då till honom: ”Din mamma och dina bröder står här utanför och vill träffa dig.”33 Men han svarade: ”Min mamma och mina bröder! Vilka är det?”34 Sedan såg han på dem som satt runt omkring honom och sa: ”Det här är min mamma och mina syskon.35 Var och en som gör Guds vilja är min bror och min syster och min mamma.”