1Bundan kısa bir süre sonra İsa on iki öğrencisiyle birlikte köy kent dolaşmaya başladı. Tanrı'nın Egemenliği'ni duyurup müjdeliyordu.2-3Kötü ruhlardan ve hastalıklardan kurtulan bazı kadınlar, içinden yedi cin çıkmış olan Mecdelli denilen Meryem, Hirodes'in kâhyası Kuza'nın karısı Yohanna, Suzanna ve daha birçokları İsa'yla birlikte dolaşıyordu. Bunlar, kendi olanaklarıyla İsa'ya ve öğrencilerine yardım ediyorlardı.
Tohum Benzetmesi
4-5Büyük bir kalabalığın toplandığı, insanların her kentten kendisine akın akın geldiği bir sırada İsa şu benzetmeyi anlattı: ‹‹Ekincinin biri tohum ekmeye çıktı. Ektiği tohumlardan kimi yol kenarına düştü, ayak altında çiğnenip gökteki kuşlara yem oldu. (Mat 13:1; Mar 4:1)6Kimi kayalık yere düştü, filizlenince susuzluktan kuruyup gitti.7Kimi, dikenler arasına düştü. Filizlerle birlikte büyüyen dikenler filizleri boğdu.8Kimi ise iyi toprağa düştü, büyüyünce yüz kat ürün verdi.›› Bunları söyledikten sonra, ‹‹İşitecek kulağı olan işitsin!›› diye seslendi.9-10İsa, bu benzetmenin anlamını kendisinden soran öğrencilerine, ‹‹Tanrı Egemenliği'nin sırlarını bilme ayrıcalığı size verildi›› dedi. ‹‹Ama başkalarına benzetmelerle sesleniyorum. Öyle ki, ‹Gördükleri halde görmesinler, Duydukları halde anlamasınlar.›11‹‹Benzetmenin anlamı şudur: Tohum Tanrı'nın sözüdür.12Yol kenarındakiler sözü işiten kişilerdir. Ama sonra İblis gelir, inanıp kurtulmasınlar diye sözü yüreklerinden alır götürür.13Kayalık yere düşenler, işittikleri sözü sevinçle kabul eden, ama kök salamadıkları için ancak bir süre inanan kişilerdir. Böyleleri denendikleri zaman imandan dönerler.14Dikenler arasına düşenler, sözü işiten ama zamanla yaşamın kaygıları, zenginlikleri ve zevkleri içinde boğulan, dolayısıyla olgun ürün vermeyenlerdir.15İyi toprağa düşenler ise, sözü işitince onu iyi ve sağlam bir yürekte saklayanlardır. Bunlar sabırla dayanarak ürün verirler.››
Her Şey Işığa Çıkacak
16‹‹Hiç kimse kandil yakıp bunu bir kapla örtmez, ya da yatağın altına koymaz. Tersine, içeri girenler ışığı görsünler diye onu kandilliğe koyar. (Mar 4:21)17Çünkü açığa çıkarılmayacak gizli hiçbir şey yok; bilinmeyecek, aydınlığa çıkmayacak saklı hiçbir şey yoktur.18Bunun için, nasıl dinlediğinize dikkat edin. Kimde varsa, ona daha çok verilecek. Ama kimde yoksa, kendisinde var sandığı bile elinden alınacak.››
İsa'nın Yakınları
19İsa'nın annesiyle kardeşleri O'na geldiler, ama kalabalıktan ötürü kendisine yaklaşamadılar. (Mat 12:46; Mar 3:31)20İsa'ya, ‹‹Annenle kardeşlerin dışarıda duruyor, seni görmek istiyorlar›› diye haber verildi.21İsa haberi getirenlere şöyle karşılık verdi: ‹‹Annemle kardeşlerim, Tanrı'nın sözünü duyup yerine getirenlerdir.››
İsa Fırtınayı Dindiriyor
22Bir gün İsa öğrencileriyle birlikte bir tekneye binerek onlara, ‹‹Gölün karşı yakasına geçelim›› dedi. Böylece kıyıdan açıldılar. (Mat 8:23; Mar 4:35)23Teknede giderlerken İsa uykuya daldı. O sırada gölde fırtına koptu. Tekne su almaya başlayınca tehlikeli bir duruma düştüler.24Gidip İsa'yı uyandırarak, ‹‹Efendimiz, Efendimiz, öleceğiz!›› dediler. İsa kalkıp rüzgarı ve kabaran dalgaları azarladı. Fırtına dindi ve ortalık sütliman oldu.25İsa öğrencilerine, ‹‹Nerede imanınız?›› dedi. Onlar korku ve şaşkınlık içindeydiler. Birbirlerine, ‹‹Bu adam kim ki, rüzgara, suya bile buyruk veriyor, onlar da sözünü dinliyor!›› dediler.
Cinli Bir Adamın İyileştirilmesi
26Celile'nin karşısında bulunan Gerasalılar'ın memleketine vardılar. (Mat 8:28; Mar 5:1)27İsa karaya çıkınca kentten bir adam O'nu karşıladı. Cinli ve uzun zamandan beri giysi giymeyen bu adam evde değil, mezarlık mağaralarda yaşıyordu.28Adam İsa'yı görünce çığlık atıp önünde yere kapandı. Yüksek sesle, ‹‹Ey İsa, yüce Tanrı'nın Oğlu, benden ne istiyorsun?›› dedi. ‹‹Sana yalvarırım, bana işkence etme!››29Çünkü İsa, kötü ruha adamın içinden çıkmasını buyurmuştu. Kötü ruh adamı sık sık etkisi altına alıyordu. Adam zincir ve kösteklerle bağlanıp başına nöbetçi konulduğu halde bağlarını paralıyor ve cin tarafından ıssız yerlere sürülüyordu.30İsa ona, ‹‹Adın ne?›› diye sordu. O da, ‹‹Tümen›› diye yanıtladı. Çünkü onun içine bir sürü cin girmişti.31Cinler, dipsiz derinliklere gitmelerini buyurmasın diye İsa'ya yalvarıp durdular.32Orada, dağın yamacında otlayan büyük bir domuz sürüsü vardı. Cinler, domuzların içine girmelerine izin vermesi için İsa'ya yalvardılar. O da onlara izin verdi.33Adamdan çıkan cinler domuzların içine girdiler. Sürü dik yamaçtan aşağı koşuşarak göle atlayıp boğuldu.34Domuzları güdenler olup biteni görünce kaçtılar, kentte ve köylerde olayın haberini yaydılar.35Bunun üzerine halk olup biteni görmeye çıktı. İsa'nın yanına geldikleri zaman, cinlerden kurtulan adamı giyinmiş ve aklı başına gelmiş olarak İsa'nın ayakları dibinde oturmuş buldular ve korktular.36Olayı görenler, cinli adamın nasıl kurtulduğunu halka anlattılar.37O zaman Gerasa yöresinden gelen bütün kalabalık büyük bir korkuya kapılarak İsa'nın yanlarından ayrılmasını rica ettiler. O da geri dönmek üzere tekneye bindi.38-39Cinlerden kurtulan adam İsa'nın yanında kalmak için O'na yalvardı. Ama İsa, ‹‹Evine dön, Tanrı'nın senin için neler yaptığını anlat›› diyerek onu salıverdi. Adam da gitti, İsa'nın kendisi için neler yaptığını bütün kentte duyurdu.
Dirilen Kız, İyileşen Kadın
40Karşı yakaya dönen İsa'yı halk karşıladı. Çünkü herkes O'nu bekliyordu. (Mat 9:18; Mar 5:21)41O sırada, havra yöneticisi olan Yair adında bir adam gelip İsa'nın ayaklarına kapandı, evine gelmesi için yalvardı.42Çünkü on iki yaşlarındaki biricik kızı ölmek üzereydi. İsa oraya giderken kalabalık O'nu her yandan sıkıştırıyordu.43On iki yıldır kanaması olan bir kadın da oradaydı. Varını yoğunu hekimlere harcamıştı; ama hiçbiri onu iyileştirememişti.44İsa'nın arkasından yetişip giysisinin eteğine dokundu ve o anda kanaması kesildi.45İsa, ‹‹Bana kim dokundu?›› dedi. Herkes inkâr ederken Petrus, ‹‹Efendimiz, kalabalık seni çepeçevre sarmış sıkıştırıyor›› dedi.46Ama İsa, ‹‹Birisi bana dokundu›› dedi. ‹‹İçimden bir gücün akıp gittiğini hissettim.››47Yaptığını gizleyemeyeceğini anlayan kadın titreyerek geldi, İsa'nın ayaklarına kapandı. Bütün halkın önünde, O'na neden dokunduğunu ve o anda nasıl iyileştiğini anlattı.48İsa ona, ‹‹Kızım›› dedi, ‹‹İmanın seni kurtardı. Esenlikle git.››49İsa daha konuşurken havra yöneticisinin evinden biri geldi. Yöneticiye, ‹‹Kızın öldü›› dedi, ‹‹Artık öğretmeni rahatsız etme.››50İsa bunu duyunca havra yöneticisine şöyle dedi: ‹‹Korkma, yalnız iman et, kızın kurtulacak.››51İsa adamın evine gelince Petrus, Yuhanna, Yakup ve kızın annesi babası dışında hiç kimsenin kendisiyle birlikte içeri girmesine izin vermedi.52Herkes kız için ağlıyor, dövünüyordu. İsa, ‹‹Ağlamayın›› dedi, ‹‹Kız ölmedi, uyuyor.››53Kızın öldüğünü bildikleri için İsa'yla alay ettiler.54O ise kızın elini tutarak, ‹‹Kızım, kalk!›› diye seslendi.55Ruhu yeniden bedenine dönen kız hemen ayağa kalktı. İsa, kıza yemek verilmesini buyurdu.56Kızın annesiyle babası şaşkınlık içindeydi. İsa, olanları hiç kimseye anlatmamaları için onları uyardı.
1Efter detta gav sig Jesus ut på vandring till olika städer och byar i Galileen. Och överallt berättade han det glada budskapet om att Gud vill rädda människor och göra dem till sitt eget folk.[1] Med på vandringen hade han sina tolv närmaste efterföljare,2och några kvinnor som hade blivit befriade från onda andar och från sjukdomar. Kvinnorna var: Maria från Magdala, som Jesus hade befriat från sju onda andar,3Johanna, fru till kung Herodes förvaltare Kusas, Susanna, och många andra som hjälpte Jesus och hans efterföljare med sina egna pengar.
Bilden om lantbrukaren som sådde säd
4En dag när mycket folk hade kommit ut till Jesus från de olika städerna, berättade han den här bilden för dem:5”En lantbrukare gick ut på sin åker för att så. När han sådde föll en del av sädeskornen på stigen bredvid, och folk trampade på dem, och fåglarna kom och åt upp dem.6En del korn föll på den hårda stengrunden och började snart gro, men vissnade lika fort eftersom det inte fanns tillräckligt med fukt i jorden.7Andra korn föll bland tistlarna, och eftersom tistlarna växte upp samtidigt kvävde de plantorna.8Men en del korn föll i bördig jord och växte upp och gav 100 gånger så mycket säd som den som hade såtts.” Sedan ropade Jesus: ”Lyssna noga och försök att förstå!”
Jesus förklarar bilden om sådden
9Hans efterföljare frågade honom nu vad denna bild betydde.10Han svarade: ”Ni har fått gåvan att förstå min undervisning om hur Gud vill rädda människor och göra dem till sitt eget folk,[2] men de andra får bara höra de här bilderna, för att ’de ska se vad jag gör men ändå inte se, och höra vad jag säger men ändå inte förstå.’11Detta är vad bilden betyder: Säden som lantbrukaren sår är Guds budskap.12Den hårda stigen, där en del av säden föll, liknar den människas hjärta som hör budskapet men inte tar det på allvar. Snart kommer djävulen och tar bort sådden ur hennes hjärta och hindrar henne från att tro och bli räddad.13Den hårda stengrunden är lik den människas hjärta som hör budskapet och tar emot det med äkta glädje, men som inte har så mycket djup i sig att rötterna kan utvecklas. Hon vet att det hon hört är sant, och tror en tid, men så fort hon blir utsatt för prövningar ger hon upp sin tro.14Marken som var täckt av tistlar kan jämföras med den människa som hör budskapet och tror på det, men som efter en tid låter det kvävas av livets bekymmer, eller av en hög inkomst och nöjen, så att budskapet till slut inte påverkar hennes liv alls.15Men den bördiga jorden liknar den människa som lyssnar till budskapet och gömmer det i ett gott och uppriktigt hjärta. Genom uthållighet låter hon sedan budskapet få påverka hela hennes liv.
Bilden om lampan
16När man tänder en lampa gömmer man den inte under en låda eller sätter den under en bänk, utan tvärtom ställer man den så att alla som kommer in kan se ljuset.17På samma sätt ska allt som nu är gömt en dag föras fram i ljuset och bli synligt för alla.18Var därför noga med hur ni lyssnar och se till att det budskap ni får höra leder till handling. För den som förstår vad jag säger ska med tiden förstå alltmer. Men den som inget förstår ska till slut bli av med även den lilla insikt han trodde sig ha.”
Jesus riktiga familj
19Jesus mamma och bröder kom en gång för att prata med honom, men kunde inte komma in i huset där han undervisade eftersom det var så fullt av folk.20Man sa då till honom: ”Din mamma och dina bröder står här utanför och vill träffa dig.”21Men han svarade: ”Min mamma och mina syskon, det är alla de som hör Guds budskap och lyder det.”
Jesus stillar stormen
22-23En dag sa Jesus till sina efterföljare: ”Kom, så åker vi över till andra sidan sjön.” Och de steg i en båt och gav sig iväg, och under resan la sig Jesus ner i båten och somnade. Men plötsligt svepte en våldsam storm ner över sjön, och båten började fyllas så att de var verkligt illa ute.24Då gick hans efterföljare fram och väckte honom och började ropa: ”Herre, Herre, vi sjunker!” Och när Jesus vaknat talade han strängt till vinden och vågorna, och de la sig genast, och allt blev lugnt!25Sedan frågade Jesus sina efterföljare: ”Hur är det egentligen med er tro?”Häpna och förskräckta sa de till varandra: ”Vem är han, eftersom till och med vinden och vågorna lyder honom?”
Jesus befriar en man som är besatt av onda andar
26Så kom de över till området kring Gerasa[3], tvärs över sjön från Galileen, och la till där.27Och när Jesus steg ur båten kom en man från staden emot honom. Han hade länge varit besatt av onda andar och levde hemlös och naken bland klippgravarna.28Så snart han fick se Jesus började han skrika och föll ner inför honom och ropade högt: ”Lämna mig ifred, Jesus, du den högsta Gudens son! Jag ber dig, plåga mig inte!”29För Jesus hade just befallt den onda anden att lämna mannen. Den onda anden hade haft mannen i sitt våld under en lång tid. Man hade bundit mannen med kedjor, satt fotbojor på honom och försökt att låsa in honom, men han hade slitit sig loss och drivits ut i ödemarken av den onda anden.30Jesus frågade nu: ”Vad heter du?” Mannen svarade då: ”Legion[4]”, för han var besatt av många onda andar.31Och andarna bad Jesus att inte skicka iväg dem till avgrunden[5].32Men samtidigt som detta hände gick en stor svinhjord och betade på berget ovanför sjön. De onda andarna bad därför Jesus att få fara in i svinen, och Jesus tillät dem att göra det.33Då lämnade de onda andarna mannen och for in i svinen, och hela svinhjorden rusade utför bergssluttningen och ner i sjön och drunknade.34När herdarna som vaktat svinen såg vad som hände, sprang de till den närliggande staden och till byarna runt omkring och berättade alltihop.35-36Folket gick då ut för att ta reda på vad som hade hänt, och när de kom till Jesus fick de se mannen som hade varit besatt sitta helt lugn vid Jesus fötter, påklädd och fullständigt normal. Skräckslagna hörde de sedan ögonvittnena berätta hur den besatta mannen hade blivit befriad.37Men händelsen hade skrämt upp människorna i Gerasa‑området så mycket att de bad Jesus lämna dem. Han steg därför i en båt och åkte tillbaka till andra sidan sjön igen.38Mannen som hade varit besatt bad att få följa med Jesus, men Jesus skickade iväg honom och sa:39”Gå tillbaka till din familj och berätta vilket under Gud har gjort med dig.”Då gick mannen iväg och berättade för alla i hela staden om det stora under som Jesus hade gjort med honom.
Jesus botar en kvinna med blödningar och uppväcker en död flicka
40När Jesus kom tillbaka, tog folket emot honom på stranden, för alla hade väntat på honom.41Då kom det fram en man som hette Jairos och kastade sig ner framför Jesus. Han var föreståndare för synagogan[6] på platsen, och han bad Jesus följa med honom hem,42eftersom hans enda barn, en flicka på tolv år, höll på att dö. Jesus följde genast med Jairos, och på vägen dit trängde folket på från alla håll.43I folkhopen fanns då också en kvinna som hade lidit av blödningar i tolv år och inte blivit frisk, trots att hon lagt ut allt hon ägde på läkare.44Kvinnan närmade sig nu Jesus bakifrån och rörde vid tofsen på hans mantel. Och genast stannade blödningen!45”Vem rörde vid mig?” frågade Jesus. Och då alla teg, sa Petrus: ”Mästare, det är ju så många som knuffas och tränger sig på överallt.”46Men Jesus sa till honom: ”Nej, det var någon som medvetet rörde vid mig, för jag kände att det gick ut kraft från mig.”47När kvinnan förstod att Jesus hade upptäckt vad hon gjort, kom hon darrande fram och föll ner för honom.[7] Sedan berättade hon varför hon hade rört vid honom och att hon genast blivit frisk.48”Min dotter”, sa han till henne, ”din tro har hjälpt dig. Gå i frid.”49Medan Jesus fortfarande talade med kvinnan, kom det en budbärare från Jairos hus och meddelade pappan: ”Din lilla flicka har dött. Det är ingen idé att du stör Mästaren längre.”50Men då Jesus hörde vad som hade hänt, sa han till Jairos: ”Var inte rädd! Tro bara, så ska hon bli bra igen!”51När de sedan kom fram till huset lät inte Jesus någon följa med in utom Petrus, Jakob och Johannes och den lilla flickans pappa och mamma.52Därinne var det fullt av människor som grät och höll dödsklagan över flickan, men Jesus sa: ”Gråt inte! Hon är inte död, hon sover bara!”53Då hånskrattade folket åt Jesus, för de visste ju att hon hade dött.54Men Jesus tog hennes hand och sa högt: ”Flicka, ställ dig upp!”55Och genast återvände hennes ande och hon reste sig upp! Sedan sa Jesus till dem att ge henne något att äta.56Hennes föräldrar blev alldeles häpna, men Jesus förbjöd dem att berätta för någon vad som hade hänt.