Luka 21 | Kutsal Kitap Yeni Çeviri

Kutsal Kitap Yeni Çeviri

Dul Kadının Bağışı

1 İsa başını kaldırdı ve bağış toplanan yerde bağışlarını bırakan zenginleri gördü. (Mat 21:23; Mar 11:27) 2-3 Yoksul bir dul kadının oraya iki bakır para attığını görünce, ‹‹Size gerçeği söyleyeyim›› dedi, ‹‹Bu yoksul dul kadın herkesten daha çok verdi. 4 Çünkü bunların hepsi kutuya, zenginliklerinden artanı attılar. Bu kadın ise yoksulluğuna karşın, geçinmek için elinde ne varsa hepsini verdi.››

Sonun Belirtileri

5-6 Bazı kişiler tapınağın nasıl güzel taşlar ve adaklarla süslenmiş olduğundan söz edince İsa, ‹‹Burada gördüklerinize gelince, öyle günler gelecek ki, taş üstünde taş kalmayacak, hepsi yıkılacak!›› dedi. (Mat 24:1; Mar 13:1) 7 Onlar da, ‹‹Peki, öğretmenimiz, bu dediklerin ne zaman olacak? Bunların gerçekleşmek üzere olduğunu gösteren belirti ne olacak?›› diye sordular. 8 İsa, ‹‹Sakın sizi saptırmasınlar›› dedi. ‹‹Birçokları, ‹Ben O'yum› ve ‹Zaman yaklaştı› diyerek benim adımla gelecekler. Onların ardından gitmeyin. 9 Savaş ve isyan haberleri duyunca telaşlanmayın. Önce bunların olması gerek, ama son hemen gelmeyecek.›› 10 Sonra onlara şöyle dedi: ‹‹Ulus ulusa, devlet devlete savaş açacak. 11 Şiddetli depremler, yer yer kıtlıklar ve salgın hastalıklar, korkunç olaylar ve gökte olağanüstü belirtiler olacak. 12 ‹‹Ama bütün bu olaylardan önce sizi yakalayıp zulmedecekler. Sizi havralara teslim edecek, zindanlara atacaklar. Benim adımdan ötürü kralların, valilerin önüne çıkarılacaksınız. 13 Bu size tanıklık etme fırsatı olacak. 14 Buna göre kendinizi nasıl savunacağınızı önceden düşünmemekte kararlı olun. 15 Çünkü ben size öyle bir konuşma yeteneği, öyle bir bilgelik vereceğim ki, size karşı çıkanların hiçbiri buna karşı direnemeyecek, bir şey diyemeyecek. 16 Anne babanız, kardeşleriniz, akraba ve dostlarınız bile sizi ele verecek ve bazılarınızı öldürtecekler. 17 Benim adımdan ötürü herkes sizden nefret edecek. 18 Ne var ki, başınızdaki saçlardan bir tel bile yok olmayacaktır. 19 Dayanmakla canlarınızı kazanacaksınız. 20 ‹‹Yeruşalim'in ordular tarafından kuşatıldığını görünce bilin ki, kentin yıkılacağı zaman yaklaşmıştır. 21 O zaman Yahudiye'de bulunanlar dağlara kaçsın, kentte olanlar dışarı çıksın, kırdakiler kente dönmesin. 22 Çünkü o günler, yazılmış olanların tümünün gerçekleşeceği ceza günleridir. 23 O günlerde gebe olan, çocuk emziren kadınların vay haline! Çünkü ülke büyük sıkıntıya düşecek ve bu halk gazaba uğrayacaktır. 24 Kılıçtan geçirilecek, tutsak olarak bütün uluslar arasına sürülecekler. Yeruşalim, öteki ulusların dönemleri tamamlanıncaya dek onların ayakları altında çiğnenecektir. 25 ‹‹Güneşte, ayda ve yıldızlarda belirtiler görülecek. Yeryüzünde uluslar denizin ve dalgaların uğultusundan şaşkına dönecek, dehşete düşecekler. 26 Dünyanın üzerine gelecek felaketleri bekleyen insanlar korkudan bayılacak. Çünkü göksel güçler sarsılacak. 27 O zaman İnsanoğlu'nun bulut içinde büyük güç ve görkemle geldiğini görecekler. 28 Bu olaylar gerçekleşmeye başlayınca doğrulun ve başlarınızı kaldırın. Çünkü kurtuluşunuz yakın demektir.›› 29 İsa onlara şu benzetmeyi anlattı: ‹‹İncir ağacına ya da herhangi bir ağaca bakın. 30 Bunların yapraklandığını gördüğünüz zaman yaz mevsiminin yakın olduğunu kendiliğinizden anlarsınız. 31 Aynı şekilde, bu olayların gerçekleştiğini gördüğünüzde bilin ki, Tanrı'nın Egemenliği yakındır. 32 Size doğrusunu söyleyeyim, bütün bunlar olmadan, bu kuşak ortadan kalkmayacak. 33 Yer ve gök ortadan kalkacak, ama benim sözlerim asla ortadan kalkmayacaktır. 34-35 ‹‹Kendinize dikkat edin! Yürekleriniz sefahat, sarhoşluk ve bu yaşamın kaygılarıyla ağırlaşmasın. O gün, üzerinize bir tuzak gibi aniden inmesin. Çünkü o gün bütün yeryüzünde yaşayan herkesin üzerine gelecektir. 36 Her an uyanık kalın, gerçekleşmek üzere olan bütün bu olaylardan kurtulabilmek ve İnsanoğlu'nun önünde durabilmek için dua edin.›› 37 İsa gündüz tapınakta öğretiyor, geceleri ise kentten dışarı çıkıp Zeytin Dağı'nda sabahlıyordu. 38 Sabah erkenden bütün halk O'nu tapınakta dinlemek için O'na akın ediyordu.

Nya Levande Bibeln

Biblica'dan

En fattig änka ger allt hon har

1 När Jesus stod där i templet såg han hur de rika la sina gåvor i offerkistan. 2 Men han såg också hur en fattig änka kom fram och släppte ner två kopparslantar. 3 Då sa han: ”Tro mig, den där fattiga änkan gav mer än alla de andra, 4 för de tog bara en liten del av sitt överflöd och la i offerkistan. Men hon, som är så fattig, la dit allt vad hon hade att leva på.”

Jesus talar om framtiden

5 Några av hans efterföljare började nu tala om templet med alla dess vackra stenar och dyrbara gåvor som människor skänkt. 6 Men Jesus sa: ”Det dröjer inte länge förrän allt det ni ser här ska jämnas med marken, inte en sten ska lämnas kvar på den andra.” 7 ”Mästare, när ska detta hända?” undrade de förskräckt. ”Vad blir tecknet som visar att det börjar?” 8 Han svarade: ”Se upp så att ingen lurar er! Många ska komma i mitt namn och påstå att de är Messias, den utlovade kungen, och säga: ’Slutet är nära.’ Men tro dem inte! 9 Och när ni får höra om krig och oroligheter så grips inte av panik. Det måste bli krig först, men det betyder inte att slutet har kommit. 10 Folk och länder ska resa sig mot varandra. 11 Det blir allvarliga jordbävningar, epidemier och hungersnöd på den ena platsen efter den andra. Fruktansvärda saker ska hända och stora tecken ska visa sig på himlen. 12 Men innan allt detta inträffar ska man gripa er och förfölja er. Ni ska dras inför domstol i synagogorna^[1] och kastas i fängelse, och ni ska ställas inför makthavare och kungar därför att ni tillhör mig. 13 Men detta ger er samtidigt en chans att berätta om er tro. 14 Planera därför inte i förväg vad ni ska säga då man anklagar er, 15 för jag ska ge er de rätta orden, ja, ni ska få en sådan vishet och skärpa att ingen av era motståndare kan svara. 16 Ni ska bli förrådda till och med av dem som står er närmast, av era föräldrar, syskon, släktingar och vänner, och några av er kommer att dödas. 17 Alla ska hata er därför att ni tillhör mig. 18 Men Gud ska beskydda er. Inte ett hårstrå på ert huvud ska gå förlorat. 19 Stå fasta och håll ut, så ska ni vinna evigt liv. 20 Men den dag ni ser Jerusalem omringat av arméer, då vet ni att stadens undergång är nära. 21 Då måste de som är i Judeen fly upp i bergen. De som är i Jerusalem måste lämna staden så fort som möjligt, och ingen som är utanför staden får gå tillbaka in dit. 22 Då har tiden kommit för Guds dom, och allt det som Gud har förutsagt i Skriften^[2] ska bli verklighet. 23 Stackars de kvinnor som är gravida när den tiden kommer, och stackars de mammor som ammar sina barn! Det ska bli stor nöd i landet och Guds vrede ska drabba folket. 24 Många ska bli brutalt dödade, och resten ska föras bort som fångar till världens alla länder. Jerusalem ska ockuperas av främmande folk, som ska ha kontroll över staden tills Gud gör slut på deras regeringstid.

När Jesus kommer tillbaka

25 Sedan ska märkliga tecken visa sig i solen, månen och stjärnorna, och på jorden ska folken gripas av ångest och oro inför havets och vågornas dån. 26 Människor ska gå under av skräck inför det som ska drabba världen, för universums krafter ska skakas.^[3] 27 Och då ska man få se mig, Människosonen, komma på ett moln med makt och stor härlighet.^[4] 28 Men när ni ser allt detta hända, så räta på er och fatta mod, för då är er befrielse nära.”

Bilden om fikonträdet

29 Sedan fortsatte Jesus att förklara genom en bild. Han sa: ”Lägg märke till fikonträdet, eller vilket annat träd som helst. 30 Då bladen börjar knoppas, vet ni att sommaren snart är här. 31 På samma sätt kan ni veta att Guds nya värld snart är här,^[5] då ni ser detta hända. 32 Jag försäkrar er, att detta släkte ska inte gå under innan allt detta händer.^[6] 33 Himlen och jorden ska försvinna, men mina ord ska gälla för evigt.

Var beredda

34-35 Var på er vakt, så att ni inte förslöas av festande och supande, eller är upptagna med vardagslivets bekymmer. Annars kommer jag tillbaka och överraskar er, och ni ska fångas som i en snara. 36 Håll er ständigt beredda. Be att ni ska få kraft att fly undan de svårigheter som väntar, så att ni kan möta mig, Människosonen^[7], utan rädsla.” 37 På dagarna gick Jesus till tempelplatsen för att undervisa, och folkmassorna samlades redan tidigt på morgonen för att höra honom. Men varje kväll lämnade han staden och gick ut till Olivberget och övernattade där.