1Şimşon bir gün Timna'ya gitti. Orada Filistli bir kadın gördü.2Geri dönünce annesiyle babasına, ‹‹Timna'da Filistli bir kadın gördüm›› dedi, ‹‹Onu hemen bana eş olarak alın.››3Annesiyle babası, ‹‹Akrabalarının ya da halkımızın kızları arasında kimse yok mu ki, sünnetsiz Filistliler'den kız almaya kalkıyorsun?›› diye karşılık verdiler. Ama Şimşon babasına, ‹‹Bana o kadını al, ondan hoşlanıyorum›› dedi.4Şimşon'un annesiyle babası bunu isteyenin RAB olduğunu anlamadılar. Çünkü RAB o sırada İsrailliler'e egemen olan Filistliler'e karşı fırsat kolluyordu.5Böylece Şimşon annesi ve babasıyla Timna'ya doğru yola koyuldu. Timna bağlarına vardıklarında, genç bir aslan kükreyerek Şimşon'un karşısına çıktı.6Şimşon üzerine inen RAB'bin Ruhu'yla güçlendi ve aslanı bir oğlak parçalar gibi çıplak elle parçaladı. Ama yaptığını ne annesine ne de babasına bildirdi.7Sonra gidip kadınla konuştu ve ondan çok hoşlandı.8Bir süre sonra kadınla evlenmek üzere yine Timna'ya giderken, aslanın leşini görmek için yoldan saptı. Bir arı sürüsünün aslanın leşini kovana çevirdiğini gördü.9Kovandaki balı avuçlarına doldurdu, yiye yiye oradan uzaklaştı. Annesiyle babasının yanına varınca baldan onlara da verdi, onlar da yedi. Ama balı aslanın leşinden aldığını söylemedi.10Babası kadını görmeye gidince, Şimşon da damat geleneğine uyarak orada bir şölen düzenledi.11Filistliler onu görünce ona eşlik etmek üzere otuz genç getirdiler.12Şimşon onlara, ‹‹Size bir bilmece sorayım›› dedi, ‹‹Şölenin yedi günü içinde kesin yanıtı bulup bana bildirirseniz, size otuz keten mintan, otuz takım da üst giysi vereceğim.13Ama bilmeceyi çözemezseniz, o zaman da siz bana otuz keten mintanla otuz takım üst giysi vereceksiniz.›› Ona, ‹‹Seni dinliyoruz›› dediler, ‹‹Söyle bakalım bilmeceni.››14Şimşon, ‹‹Yiyenden yiyecek, Güçlüden tatlı çıktı›› dedi. Üç gün geçtiyse de bilmeceyi çözemediler.15Dördüncü[1] gün gençler Şimşon'un karısına, ‹‹Kocanı kandır da bize bilmecenin yanıtını versin›› dediler, ‹‹Yoksa, seni de babanın evini de yakarız. Bizi soymak için mi buraya çağırdınız?››16Şimşon'un karısı ağlayarak ona, ‹‹Benden nefret ediyorsun›› dedi, ‹‹Beni sevmiyorsun. Soydaşlarıma bir bilmece sordun, yanıtını bana söylemedin.›› Şimşon karısına, ‹‹Bak›› dedi, ‹‹Anneme babama bile söylemedim, sana mı söyleyeceğim?››17Kadın şölen boyunca yedi gün ağlayıp durdu. Kadının sürekli sıkıştırması üzerine Şimşon yedinci gün bilmecenin yanıtını ona söyledi. Kadın da yanıtı soydaşlarına iletti.18Yedinci gün, gün batmadan kentli gençler Şimşon'a geldiler. ‹‹Baldan tatlı, Aslandan güçlü ne var?›› dediler. Şimşon, ‹‹Düvemle çift sürmüş olmasaydınız, bilmecemi çözemezdiniz›› diye karşılık verdi.19RAB'bin Ruhu üzerine inince güçlenen Şimşon Aşkelon'a gitti; otuz kişi vurup mallarını yağmaladı, giysilerini de bilmeceyi çözenlere verdi. Öfkeden kudurmuş bir halde babasının evine döndü.20Şimşon'un karısı ise Şimşon'a eşlik eden sağdıca verildi.
1En dag när Simson var i Timna fäste han sig vid en ung filisteisk flicka.2När han kom hem lät han sina föräldrar förstå att han ville gifta sig med henne,3men de hade invändningar att komma med."Varför gifter du dig inte med en judisk flicka?" frågade de. "Varför måste du skaffa dig en hustru bland dessa hedniska filisteer? Finns det inte en enda flicka i Israel, som du skulle kunna gifta dig med?"Men Simson sa till sin far: "Det är henne jag vill ha. Låt mig få henne!"4Hans föräldrar förstod inte att Herren låg bakom denna önskan. Herren höll på att lägga ut en fälla för filisteerna, som då härskade över Israel.5När Simson och hans föräldrar var på väg till Timna, anföll ett ungt lejon honom vid vingårdarna i utkanten av staden.6Men just då kom Herrens Ande starkt över honom. Han hade inget vapen, så han slet isär lejonets käkar så lätt som om det hade varit en killing! Men han nämnde ingenting om detta för sina föräldrar.7När han sedan kom till Timna och träffade flickan blev han mycket förtjust i henne.8När han en tid senare återvände dit för att gifta sig med henne, vek han av från vägen för att se på det döda lejonet. Han fann då att en bisvärm hade slagit sig ner i den döda kroppen, och där fanns också honung.9Han tog lite av honungen och åt medan han vandrade vidare, och han lät också sina föräldrar smaka, men han talade inte om för dem var han hade fått tag i den.10-11Medan hans far gick för att träffa bruden, ställde Simson till med en fest för trettio unga män i staden, för det var sed att göra så.12När Simson plötsligt frågade om de ville höra en gåta blev de genast nyfikna. "Om ni kan gissa gåtan under de här sju bröllopsdagarna så ska jag ge var och en av er en fin linneskjorta och en högtidsdräkt", sa han.13Men om ni inte kan gissa rätt, måste ni ge mig samma sak."De gick med på hans förslag och sa ivrigt: "Kan vi få höra din gåta nu?"14Då sa Simson: "Mat kom från storätaren och det som var sött från den starke!"Efter tre dagar hade de ännu inte kommit på lösningen.15På den fjärde dagen sa de till bruden: "Ge oss svaret på den här gåtan, annars ska vi bränna upp både dig och din fars hus. Vi blev väl inte inbjudna till den här festen för att bli alldeles ruinerade! "16Då brast hon i gråt inför Simson och sa: "Du älskar mig inte alls, du hatar mig, för du har gett mitt folk en gåta, men du har inte talat om svaret för mig!""Jag har inte talat om det ens för mina föräldrar. Varför skulle jag då tala om det för dig?" svarade han.17Då fortsatte hon att gråta varje gång hon var tillsammans med honom under hela den återstående tiden av bröllopet. Till slut, på den sjunde dagen, gav han upp och avslöjade lösningen för henne. Hon gav den då naturligtvis till de unga männen,18och före solnedgången den sjunde dagen fick Simson deras svar: "Vad är sötare än honung?" sa de. "Och vad är starkare än ett lejon?""Om ni inte hade plöjt med min kviga, skulle ni inte funnit svaret på min gåta!" svarade han.19Då kom Herrens Ande över honom och han gick till Askelon. Där dödade han trettio män, tog deras kläder och gav dem till de unga männen som hade svarat rätt på gåtan. Men han var mycket förargad och övergav sin hustru och återvände hem till sina föräldrar.20Hans övergivna hustru gifte sig i stället med den av de trettio unga männen som stått honom närmast.