1Genç Samuel Eli'nin yönetimi altında RAB'be hizmet ediyordu. O günlerde RAB'bin sözü seyrek geliyordu; görümler de azalmıştı.2Bir gece Eli yatağında uyuyordu. Gözleri öyle zayıflamıştı ki, güçlükle görebiliyordu.3Samuel ise RAB'bin Tapınağı'nda, Tanrı'nın Sandığı'nın bulunduğu yerde uyuyordu. Tanrı'nın kandili daha sönmemişti.4RAB Samuel'e seslendi. Samuel, ‹‹Buradayım›› diye karşılık verdi.5Ardından Eli'ye koşup, ‹‹Beni çağırdın, işte buradayım›› dedi. Ama Eli, ‹‹Ben çağırmadım, dön yat›› diye karşılık verdi. Samuel de dönüp yattı.6RAB yine, ‹‹Samuel!›› diye seslendi. Samuel kalkıp Eli'ye gitti ve, ‹‹İşte, buradayım, beni çağırdın›› dedi. Eli, ‹‹Çağırmadım, oğlum›› diye karşılık verdi, ‹‹Dön yat.››7Samuel RAB'bi daha tanımıyordu; RAB'bin sözü henüz ona açıklanmamıştı.8RAB yine üçüncü kez Samuel'e seslendi. Samuel kalkıp Eli'ye gitti. ‹‹İşte buradayım, beni çağırdın›› dedi. O zaman Eli genç Samuel'e RAB'bin seslendiğini anladı.9Bunun üzerine Samuel'e, ‹‹Git yat›› dedi, ‹‹Sana yine seslenirse, ‹Konuş, ya RAB, kulun dinliyor› dersin.›› Samuel gidip yerine yattı.10RAB gelip orada durdu ve önceki gibi, ‹‹Samuel, Samuel!›› diye seslendi. Samuel, ‹‹Konuş, kulun dinliyor›› diye yanıtladı.11RAB Samuel'e şöyle dedi: ‹‹Ben İsrail'de her duyanı şaşkına çevirecek bir şey yapmak üzereyim.12O gün Eli'nin ailesine karşı söylediğim her şeyi baştan sona dek yerine getireceğim.13Çünkü farkında olduğu günahtan ötürü ailesini sonsuza dek yargılayacağımı Eli'ye bildirdim. Oğulları Tanrı'ya saygısızlık ettiler[1]. Eli de onlara engel olmadı.14Bu nedenle, ‹Eli'nin ailesinin günahı hiçbir zaman kurban ya da sunuyla bile bağışlanmayacaktır› diyerek Eli'nin ailesi hakkında ant içtim.››15Samuel sabaha kadar yattı, sonra RAB'bin Tapınağı'nın kapılarını açtı. Gördüğü görümü Eli'ye söylemekten çekiniyordu.16Ama Eli ona, ‹‹Oğlum Samuel!›› diye seslendi. Samuel, ‹‹İşte buradayım›› diye yanıtladı.17Eli, ‹‹RAB sana neler söyledi?›› diye sordu, ‹‹Lütfen benden gizleme. Sana söylediklerinden birini bile benden gizlersen, Tanrı sana aynısını, hatta daha kötüsünü yapsın!››18Bunun üzerine Samuel hiçbir şey gizlemeden ona her şeyi anlattı. Eli de, ‹‹O RAB'dir, gözünde iyi olanı yapsın›› dedi.19Samuel büyürken RAB onunla birlikteydi. RAB ona verdiği sözlerin hiçbirinin boşa çıkmasına izin vermedi.20Samuel'in RAB'bin bir peygamberi olarak onaylandığını Dan'dan Beer-Şeva'ya kadar bütün İsrail anladı.21RAB Şilo'da görünmeyi sürdürdü. Orada sözü aracılığıyla kendisini Samuel'e tanıttı.
1.Samuel 3
Nya Levande Bibeln
Biblica'dan1Den lille Samuel tjänade Herren genom att hjälpa Eli. Budskap från Herren var mycket sällsynta på den tiden.2-5Eli var svag av ålder och hade dålig syn. En natt innan ljusstaken hade brunnit ut låg han på sin vanliga plats när Herren ropade på Samuel, som också sov i tabernaklet där Guds ark fanns:"Samuel! Samuel!" sa Herren."Ja", svarade Samuel. "Vad är det?" Han steg upp ur sängen och sprang till Eli. "Här är jag, vad är det du vill?" frågade han."Jag ropade inte på dig", svarade Eli. "Gå tillbaka och lägg dig." Då lydde Samuel,6men Herren ropade igen: "Samuel!"Samuel gjorde som förut och sprang till Eli."Ja", svarade han, "vad är det du vill ha?""Jag har inte ropat på dig, min son", sa Eli. "Gå tillbaka och lägg dig."7Samuel hade aldrig tidigare fått ett budskap från Herren.8Men nu ropade Herren för tredje gången, och än en gång hoppade Samuel upp och sprang till Eli."Ja", sa han. "Vad vill du?"Då förstod Eli att det var Herren som hade talat till pojken.9Därför sa han till Samuel: "Gå och lägg dig igen, och om han ropar än en gång, så ska du svara: 'Ja, Herre, jag lyssnar.' "Samuel gick tillbaka och lade sig.10Då kom Herren och ropade som förut: "Samuel! Samuel!"Nu svarade Samuel Herren och sa: "Tala, jag lyssnar."11Då sa Herren: "Jag ska göra något som kommer att chockera alla i Israel.12Jag ska göra allt det fruktansvärda som jag har varnat Eli för.13Jag har ju hotat honom och hela hans familj med straff, därför att hans söner hädar mig utan att han ingriper.14Därför har jag svurit en ed att de synder som Eli och hans söner har begått aldrig ska förlåtas varken genom slaktoffer eller några andra offer."15Samuel låg kvar i sängen ända till morgonen, då han som vanligt öppnade dörrarna till Herrens tält. Han var rädd att berätta för Eli vad Herren hade sagt till honom.16-17Men Eli ropade på honom. "Min son", sa han, "vad sa Herren till dig? Tala om det för mig! Om du inte berättar allt vad han har sagt, kommer Gud att straffa dig!"18Därför berättade Samuel allt vad Herren hade sagt."Det är Guds vilja, låt honom göra vad han tycker är bäst", löd Elis kommentar.19Samuel växte upp, Herren var med honom och folket lyssnade noga till hans råd.20Hela Israel, från Dan till Beer-Seba, förstod att Samuel verkligen var en Herrens profet.21Sedan började Herren ge honom budskap i tabernaklet i Silo, och Samuel förde dessa budskap vidare till Israels folk.