1Samuel Saul'a şöyle dedi: ‹‹RAB seni kendi halkı İsrail'in Kralı olarak meshetmek için beni gönderdi. Şimdi RAB'bin sözlerine kulak ver.2Her Şeye Egemen RAB diyor ki, ‹İsrailliler'e yaptıkları kötülükten ötürü Amalekliler'i cezalandıracağım. Çünkü Mısır'dan çıkan İsrailliler'e karşı koydular.3Şimdi git, Amalekliler'e saldır. Onlara ait her şeyi tümüyle yok et[1], hiçbir şeyi esirgeme. Kadın erkek, çoluk çocuk, öküz, koyun, deve, eşek hepsini öldür.› ››4Bunun üzerine Saul askerlerini toplayıp Telaim Kenti'nde saydı. İki yüz bin yaya askerin yanısıra Yahudalılar'dan da on bin kişi vardı.5Saul Amalek Kenti'ne varıp vadide pusu kurdu.6Sonra Kenliler'e şu uyarıyı gönderdi: ‹‹Haydi gidin, Amalekliler'i bırakın; öyle ki, sizi de onlarla birlikte yok etmeyeyim. Çünkü siz Mısır'dan çıkan İsrail halkına iyilik ettiniz.›› Bunun üzerine Kenliler Amalekliler'den ayrıldılar.7Saul Havila'dan Mısır'ın doğusundaki Şur'a dek Amalekliler'i yenilgiye uğrattı.8Amalek Kralı Agak'ı sağ olarak yakaladı. Halkının tümünü de kılıçtan geçirdi.9Ne var ki, Saul ile adamları Agak'ı ve en iyi koyunları, sığırları, besili danaları, kuzuları -iyi olan ne varsa hepsini- esirgediler. Bunları tümüyle yok etmek istemediler. Ancak değersiz ve zayıf ne varsa hepsini yok ettiler.10RAB Samuel'e şöyle seslendi:11‹‹Saul'u kral yaptığıma pişmanım. Beni izlemekten vazgeçti. Buyruklarımı yerine getirmedi.›› Samuel öfkelendi ve bütün geceyi RAB'be yakarmakla geçirdi.12Ertesi sabah Samuel Saul'la görüşmek için erkenden kalktı. Saul'un Karmel Kenti'ne gittiğini, orada kendisine bir anıt diktikten sonra aşağı inip Gilgal'a döndüğünü öğrendi.13Saul kendisine gelen Samuel'e, ‹‹RAB seni kutsasın! Ben RAB'bin buyruğunu yerine getirdim›› dedi.14Samuel, ‹‹Öyleyse nedir kulağıma gelen bu koyun melemesi? Nedir bu duyduğum sığır böğürmesi?›› diye sordu.15Saul şöyle yanıtladı: ‹‹Halk bunları Amalekliler'den getirdi. Tanrın RAB'be kurban sunmak üzere davarların, sığırların en iyilerini esirgediler. Ama geri kalanları tümüyle yok ettik.››16Samuel, ‹‹Dur da bu gece RAB'bin bana neler söylediğini sana bildireyim›› dedi. Saul, ‹‹Söyle›› diye karşılık verdi.17Samuel konuşmasını şöyle sürdürdü: ‹‹Kendini önemsiz saydığın halde, sen İsrail oymaklarının önderi olmadın mı? RAB seni İsrail'e kral meshetti.18RAB seni bir göreve gönderip, ‹Git, o günahlı Amalekliler'i tümüyle yok et; hepsini ortadan kaldırıncaya dek onlarla savaş› dedi.19Öyleyse neden RAB'bin sözüne kulak asmadın? Neden yağmalanan mallara saldırarak RAB'bin gözünde kötü olanı yaptın?››20Saul, ‹‹Ama ben RAB'bin sözüne kulak verdim!›› diye yanıtladı, ‹‹RAB'bin beni gönderdiği yere gittim. Amalekliler'i tümüyle yok ettim, Amalek Kralı Agak'ı da buraya getirdim.21Ne var ki askerler, Gilgal'da Tanrın RAB'be kurban sunmak üzere yağmalanmış bazı malları, yok edilmeye adanmış en iyi davarlarla sığırları aldılar.››22Samuel şöyle karşılık verdi: ‹‹RAB kendi sözünün dinlenmesinden hoşlandığı kadar Yakmalık sunulardan, kurbanlardan hoşlanır mı? İşte söz dinlemek kurbandan, Sözü önemsemek de koçların yağlarından daha iyidir.23Çünkü başkaldırma, falcılık kadar günahtır Ve dikbaşlılık, putperestlik[2] kadar kötüdür. Sen RAB'bin buyruğunu reddettiğin için, RAB de senin kral olmanı reddetti.››24Bunun üzerine Saul, ‹‹Günah işledim! Evet, RAB'bin buyruğunu da, senin sözlerini de çiğnedim›› dedi, ‹‹Halktan korktuğum için onların sözünü dinledim.25Ama şimdi yalvarırım, günahımı bağışla ve benimle birlikte dön ki, RAB'be tapınayım.››26Samuel, ‹‹Seninle dönmem›› dedi, ‹‹Çünkü sen RAB'bin buyruğunu reddettin, RAB de İsrail Kralı olmanı reddetti!››27Samuel dönüp gitmeye davranınca, Saul onun cüppesinin eteğini tuttu. Cüppe yırtıldı.28Samuel, ‹‹Bugün RAB İsrail Krallığı'nı elinden aldı ve senden daha iyi birine verdi›› dedi,29‹‹İsrail'in yüce Tanrısı yalan söylemez, düşüncesini de değiştirmez. Çünkü O insan değil ki, düşüncesini değiştirsin.››30Saul, ‹‹Günah işledim!›› dedi, ‹‹Ama ne olur halkımın ileri gelenleri ve İsrailliler karşısında beni onurlandır. Tanrın RAB'be tapınmam için benimle dön.››31Böylece Samuel Saul'la birlikte geri döndü ve Saul RAB'be tapındı.32Samuel, ‹‹Amalek Kralı Agak'ı bana getirin›› diye buyurdu. Agak güvenle geldi. Çünkü, ‹‹Ölüm tehlikesi kesinlikle geçti›› diye düşünüyordu.33Ama Samuel, ‹‹Kılıcın kadınları nasıl çocuksuz bıraktıysa Senin annen de kadınlar arasında Çocuksuz bırakılacak›› diyerek Agak'ı Gilgal'da RAB'bin önünde kılıçla parçaladı.34Samuel Rama'ya, Saul da Giva'daki[3] evine gitti.35Samuel ölümüne dek Saul'u bir daha görmediyse de, onun için üzüldü. RAB de Saul'u İsrail Kralı yaptığına pişmandı.
1En dag sa Samuel till Saul: "Jag krönte dig till kung över Israel, därför att Gud sa det till mig. Se då till att du lyder honom!2Detta är Herrens ord till dig: 'Jag har beslutat mig för att göra upp med Amaleks folk, eftersom de vägrade mitt folk att gå över deras område, när de kom från Egypten.3Gå nu och förgör hela Amaleks folk fullständigt. Utrota män, kvinnor, barn, ungdomar, oxar, får, kameler och åsnor!' "4Saul mobiliserade sin armé i Telaim. Han hade 200.000 man, förutom 10.000 man från Juda.5När Saul kom till Amaleks stad, lade han sig i bakhåll i dalen.6Sedan skickade han ett budskap till kaineerna, som fick välja på att skilja sig från amalekiterna eller dö med dem. "Ni var nämligen vänliga mot Israels folk, när det kom från Egypten", förklarade han. Kaineerna valde att flytta därifrån.7Sedan dödade Saul amalekiterna ända från Havila och ner till Sur, öster om Egypten.8Han tillfångatog Agag, amalekiternas kung, men dödade alla andra.9Saul och hans män skonade det bästa av fåren och oxarna och de fetaste lammen, allt som de ville behålla för egen del. De förstörde bara det som var svagt och värdelöst.10Då sa Herren till Samuel:11"Jag ångrar att jag gjorde Saul till kung, för han har återigen vägrat att lyda mig." Samuel blev djupt skakad när han hörde vad Gud sa, och han ropade och bad inför Herren hela natten.12Tidigt nästa morgon gick han ut för att leta efter Saul men fick höra att han hade gått till berget Karmel för att resa ett monument över sig själv, och att han sedan hade fortsatt till Gilgal.13När Samuel slutligen fann honom, hälsade Saul glatt och sa: "Ja, nu har jag verkställt Herrens befallning!"14"Vad är det då för ett bräkande av får och bölande av oxar jag hör?" frågade Samuel.15"Det är sant, att armén räddade det bästa av, fåren och oxarna", erkände Saul." De ska offra dem till Herren, din Gud. Allt annat har vi förstört."16Då sa Samuel till Saul: "Sluta! Lyssna nu till vad Herren sa till mig i natt!""Och vad sa han?" undrade Saul.17Samuel berättade det för honom och tillade: "När du själv inte tyckte att du var något, gjorde Gud dig till kung över Israel.18Han gav dig ett uppdrag och sa till dig: 'Gå och förgör de syndiga amalekiterna fullständigt. Alla måste dö!'19Varför lydde du inte Herren? Varför kastade du dig över krigsbytet och gjorde precis vad Herren förbjudit dig att göra?"20"Men jag har lytt Herren", fortsatte Saul. "Jag gjorde vad han sa till mig. Och jag tog med mig kung Agag, men dödade alla de andra.21Det var bara när mina trupper krävde det, som jag lät dem behålla de bästa fåren och oxarna och det bästa av krigsbytet för att offra det till Herren."22Samuel svarade: "Har Herren lika mycket glädje av dina brännoffer och slaktoffer som av din lydnad? Lydnad är mycket bättre än offer. Han är mycket mer intresserad av att du lyssnar till honom än att du offrar bockarnas fett åt honom.23Upproriskhet är nämligen en lika fruktansvärd synd som trolldom, och olydnad lika avskyvärt som att tillbe avgudar. Du har förkastat Herrens ord, och han har förkastat dig som kung."
Saul ber om nåd
24"Jag har syndat", erkände Saul slutligen. "Ja, jag har inte handlat efter dina ord och jag har varit olydig mot Herrens befallning, för jag var rädd för folket och gjorde vad de krävde.25Förlåt min synd nu, och följ med mig och tillbe Herren! "26Men Samuel svarade: "Det är för sent! Eftersom du har förkastat Herrens befallning, så har han också förkastat dig som kung över Israel."27När Samuel vände sig om för att gå ryckte Saul honom i manteln för att försöka hålla honom kvar, men då revs den sönder.28Då sa Samuel till honom: "Herren har ryckt Israels rike från dig i dag och gett det till en av dina landsmän, som är bättre än du är.29Han som är Israels härlighet ljuger inte, och inte heller ändrar han sitt sinne, för han är inte en människa!"30Då vädjade Saul: "Jag har syndat, men hedra mig åtminstone inför mina ledare och mitt folk genom att gå med mig och tillbe Herren, din Gud."31Samuel lovade slutligen att göra det och gick med honom. Och Saul tillbad Herren.32Sedan sa Samuel: "För hit kung Agag." Agag kom med ett leende på läpparna, för han tänkte: "Nu är nog det värsta över, och jag är räddad! "33Men Samuel sa: "På samma sätt som ditt svärd har gjort många mödrar barnlösa ska din mor nu bli barnlös."Och Samuel dödade honom inför Herren i Gilgal.34Sedan gick Samuel hem till Rama, och Saul återvände till Gibea.35Samuel träffade aldrig Saul mer, men han tänkte ofta med sorg på honom, och Herren sörjde över att han hade gjort Saul till kung över Israel.