1Dem Chorleiter. Nach der Weise Jedutuns. Ein Psalmlied von Asaf.2Ich schreie zu Gott, so laut ich kann. / Ich schreie zu Gott, dass er mich hört.3In meiner Not suche ich den Herrn. / Die ganze Nacht strecke ich die Hand nach ihm aus. / Ich finde einfach keinen Trost.4Denk ich an Gott, dann stöhne ich nur, / sinne ich nach, verlier ich den Mut. ♪5Meine Augenlider hältst du mir offen, / ich bin so verstört, dass ich nicht reden kann.6Ich denke über Früher nach, / die längst vergangenen Jahre,7an mein Saitenspiel in der Nacht. / Ich erwäge es im Herzen, / durchforsche es mit meinem Geist.8Wird der Herr denn für immer verwerfen? / Wird er nicht wieder gnädig sein?9Ist seine Güte für immer vorbei? / Gilt sein Versprechen in Zukunft nicht mehr?10Hat Gott vergessen, gnädig zu sein? / Hat er im Zorn sein Erbarmen versperrt? ♪11Da sagte ich: „Das ist mein Schmerz, / dass der Höchste sich jetzt anders verhält.“12Ich will mich erinnern an die Taten Jahwes, / an dein wunderbares Wirken von einst.13Ich will dein Handeln bedenken, / verstehen, was du bewirkst.14Alles, was du tust, ist heilig, Gott! / Wer ist ein so großer Gott wie du?15Du bist der Gott, der Wunder vollbringt! / Den Völkern hast du deine Macht gezeigt.16Dein Volk hast du mit starker Hand befreit, / die Nachkommen Jakobs und Josefs. ♪17Die Wassermassen sahen dich, Gott, / das Meer sah dich und erbebte. / Auch in seinen Tiefen tobte es.18Die Wolken gossen Regenfluten aus / und ließen den Donner erdröhnen. / Und deine Pfeile fuhren hin und her.19Dein Donner rollte im Wirbelsturm, / Blitze erhellten die Welt, / es zitterte und bebte die Erde.20Dein Weg führte durchs Meer, / dein Pfad durch mächtige Wasser. / Doch deine Spuren konnte niemand sehn.21Wie eine Herde hast du dein Volk geführt, / geleitet durch Mose und Aaron.
Guds ingripanden i det förgångna ger tröst och styrka i dag
1För körledaren, till Jedutun. En psalm av Asaf.2Jag ropar högt till Gud. Jag ropar högt till Gud, och han ska lyssna till mig.3Jag söker Herren när jag är i nöd, på natten sträcker jag outtröttligt ut min hand, men det finns ingen tröst för mig.4Jag tänker på Gud och suckar, jag grubblar och förlorar allt mod. Séla5Du låter mig inte sluta ögonen, och i min oro kan jag inte få fram ett ord.6Jag tänker på hur det var förr, på år som för länge sedan gått.7Jag minns min sång i natten, jag tänker, jag grubblar.8Förkastar Herren för alltid? Ska han aldrig mer visa sin godhet?9Är hans nåd borta för alltid? Har han svikit sitt löfte för framtiden?10Har Gud glömt bort att visa sin barmhärtighet? Har han i vrede stängt in sin medkänsla? Séla11Jag tänker: ”Det är detta som drabbar mig: den Högste handlar inte som förr.[1]12Jag kommer ihåg HERRENS gärningar, jag minns dina under för länge sedan.13Jag begrundar alla dina verk, jag tänker på dina mäktiga gärningar.”14I heligheten går din väg, Gud. Vilken gud är så stor som du, Gud?15Du är en Gud som gör under! Du har visat folken din kraft.16Med din styrka befriade du ditt folk, Jakobs och Josefs ättlingar. Séla17Vattnen såg dig, Gud, vattnen såg dig och bävade, själva djupen skälvde.18Vatten sprang fram ur molnen, åskan mullrade i skyn och dina pilar for omkring.19Din åskas dån hördes i stormvinden, blixtarna lyste upp världen, jorden skakade och darrade.20Du banade en väg rakt genom havet, din stig genom stora vatten, men dina fotspår syntes inte.21Du ledde ditt folk som en hjord, med Mose och Aron som herdar.