Psalm 50

Neue evangelistische Übersetzung

von Karl-Heinz Vanheiden
1 Ein Psalmlied von Asaf.[1] Gott aller Götter, Jahwe![2] / Er redet und ruft über die Welt. / Von dort, wo die Sonne aufgeht, / bis dahin, wo sie versinkt; (Jos 22,22; 1Chr 15,17; 1Chr 16,4)2 vom Zion her, der vollkommenen Schönheit, / zeigt Gott sich in strahlendem Glanz.3 Unser Gott kommt und er schweigt nicht. / Feuer frisst vor ihm her, / und um ihn tobt ein gewaltiger Sturm.4 Himmel und Erde ruft er zum Gericht seines Volkes herbei:5 „Holt meine Getreuen zusammen, / die beim Opfer in meinen Bund eingetreten sind!“6 Die Himmel verkünden seine Gerechtigkeit. / Und der Richter ist Gott selbst. ♪7 „Höre, mein Volk, und lass mich reden! / Israel, ich muss dich verwarnen! / Ich bin Gott, dein Gott!8 Nicht wegen deiner Opfer tadle ich dich, / deine Brandopfer sind immer vor mir.9 Doch ich nehme deine Opfer nicht an. / Ich brauche keinen Stier aus deinem Stall / und keinen Bock aus deinem Pferch!10 Denn mein ist alles Wild im Wald, / die Tiere auf den tausend Bergen.11 Ich kenne alle Vögel dort. / Was sich regt auf dem Feld, ist mir bekannt.12 Hätte ich Hunger, müsste ich es dir nicht sagen, / denn mein ist die Welt und was sie erfüllt.13 Soll ich denn das Fleisch von Stieren essen? / Trinke ich denn Blut von Böcken?14 Opfere Gott deinen Dank! / Erfülle, was du dem Höchsten versprochen hast!15 Und wenn du in Not bist, rufe mich an! / So rette ich dich, und dann verehrst du mich.“16 Zum Gottlosen aber spricht Gott: / „Was redest du von meinen Geboten, / nimmst meinen Bund in deinen Mund?17 Du lässt dir ja nichts von mir sagen, / schlägst jede Mahnung in den Wind.18 Mit Dieben freundest du dich an, / bist bei Ehebrechern zu Haus.19 Du lässt deinen Mund zum Bösen los / und deine Zunge knüpft Lügengewebe.20 Du ziehst über deinen Bruder her, / selbst den Sohn deiner Mutter machst du schlecht.21 Das hast du getan, und ich schwieg. / Hast du gemeint, ich sei so wie du? / Ich werde dich strafen! / Ich halte es dir vor!22 Hört zu, die ihr Gott vergessen habt, / sonst zerreiße ich euch und keiner hilft euch mehr.23 Dank ist die Opfergabe, die mich ehrt. / Das ist der Weg, auf dem du Gottes Heil erkennst.“

Psalm 50

nuBibeln

von Biblica
1 En psalm av Asaf[1]. Gud, HERREN Gud, har talat, och han kallar på jorden från öster till väster.2 Från Sion i dess fullkomliga skönhet träder Gud fram i glans.3 Vår Gud kommer, han håller inte tyst. En uppslukande eld går framför honom och en rasande storm omger honom.4 Han kallar på himlen där ovan, och på jorden, för att döma sitt folk.5 ”Samla till mig mina fromma, som ingår ett förbund med mig genom offer.”6 Himlarna förkunnar hans rättfärdighet, för Gud är den som dömer. Séla7 ”Lyssna, mitt folk, jag vill tala! Israel, jag vill vittna mot dig. Jag är Gud, din Gud.8 Jag klagar inte på dina offer eller brännoffer, för dem har jag alltid framför mig.9 Jag behöver inga tjurar från ditt stall eller bockar ur dina fållor,10 för alla skogens djur är mina, likaså boskapen på de tusentals bergen.11 Jag känner varje fågel i bergen och allt levande på marken är mitt.12 Även om jag var hungrig, skulle jag inte säga det till dig, för hela jorden är min, och allt som finns på den.13 Skulle jag äta kött från tjurar och dricka blod från bockar?14 Offra tacksägelse åt Gud, och fullfölj vad du lovat till den Högste.15 Ropa till mig i nödens tid, och jag ska befria dig, och du ska ära mig.”16 Men till den gudlöse säger Gud: ”Varför rabblar du bara upp mina bud och talar om mitt förbund17 du som hatar vägledning och vänder ryggen åt mina ord?18 När du ser en tjuv, slår du dig ihop med honom, och du ger dig i lag med äktenskapsbrytare.19 Du använder din mun till det onda och väver svek med din tunga.20 Du talar illa om din bror och förtalar din mors son.21 Detta har du gjort, och jag höll mig tyst. Du tänkte då att jag var som du. Men jag tänker gå till rätta med dig och låta dig se att jag straffar dig.22 Lägg märke till detta, ni som glömmer Gud, för att jag inte ska slita er i stycken, och då kan ingen rädda er längre.23 Den som offrar tacksägelse ärar mig, och den som vandrar på min väg ska jag låta se Guds frälsning.”