1Ein Lied für den Aufstieg zum Tempel.
Von Jugend an haben sie mich bedrängt – so soll Israel sagen –,2von Jugend an haben sie mich bedrängt / und mich dennoch nicht erdrückt.3Meinen Rücken haben sie aufgerissen wie ein Feld, / in das man tiefe Furchen pflügt.4Doch Jahwe ist gerecht! / Er hat den Strick der Gottlosen durchtrennt.5Jeder, der Zion hasst, / verschwinde beschämt!6Er soll sein wie das Gras auf dem Dach, / das schon verdorrt, kaum dass man es sieht;7das kein Schnitter je in die Hand nimmt, / und für das kein Garbenbinder sich bückt,8damit nie jemand vorbeigeht und zu ihnen sagt: / „Segen Jahwes über euch! / Wir segnen euch im Namen Jahwes!“
1En vallfartssång. ”De har förtryckt mig mycket ända från min ungdom,” ska Israel säga,2”de har förtryckt mig mycket ända från min ungdom. Men de har inte besegrat mig.3Min rygg är sönderplöjd av dessa plöjare, de har dragit långa fåror.4Men HERREN är rättfärdig. Han har skurit av de gudlösas band.”5Alla som hatar Sion ska vända tillbaka i skam.6De blir som gräs på taket, som vissnar innan det börjar växa.7Den som skördar får inte en handfull av det, och ingen binder samman en kärve av det.8Och ingen som går förbi dem ropar: ”HERRENS välsignelse är över er! Vi välsignar er i HERRENS namn.”